Hoppa till huvudinnehåll

Fokus på partiet: Dessa fem frågor kan avgöra valet för De gröna

Bildsättningsbild för kommunalvalet
Bildsättningsbild för kommunalvalet Bild: Yle Kommunalvalet 2017,Gröna förbundet

De gröna går till val med högt uppställda mål. Partiet siktar på att bli störst i Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Vi listar fem frågor som kan avgöra valet för De gröna.


”Valresultatet

1. Valdeltagandet

De gröna har av tradition varit ett parti som underpresterat i förhållande till sitt potentiella stöd: trots goda gallupsiffror har stödet inte realiserats till fullo på valdagen.

En färsk undersökning visar att 44 procent av finländarna ser positivt eller mycket positivt på De gröna. För SDP är motsvarande siffra 38 procent och för Samlingspartiet 36 procent.

Samtidigt uppger endast 57 procent av De grönas anhängare att de med säkerhet kommer att rösta i valet. Bland Samlingspartiets och Vänsterförbundets väljare är motsvarande siffra nämare 80 procent, och bland SDP:s och Centerns väljare cirka 70 procent.

De grönas främsta utmaning blir att locka de osäkra väljarna till valurnorna. Utmaningen blir inte mindre av att De grönas anhängare består av unga vuxna - en notoriskt svårflörtad skara väljare.

De grönas mål är att få ett riksomfattande stöd på 14 procent i kommunanalvalet. Det här innebär att partiet borde växa med över fem procentenheter jämfört med valet 2012. För att lyckas med det här måste valdeltagandet bland De grönas anhängare öka marknant.

Vår interaktiva grafik visar hur stödet för De gröna utvecklats i kommunalvalet. Artikeln fortsätter under grafiken.

2. Kandidatnomineringen

I motsats till de flesta andra partier har De gröna lyckats öka antalet kandidater jämfört med kommunalvalet 2012. Partiet ställer upp 2 600 kandidater, jämfört med 2 300 i fjol.

Partiet ställer också upp kandidater i något fler kommuner än senast, sammanlagt 189 stycken. Också på den här punkten trotsar partiet den allmänna trenden.

Samtidigt är De grönas kandidatantal betydligt lägre än Centerns, Socialdemokraternas och Samlingspartietiets. Sannfinländarna och Vänsterförbundet ställer också upp fler kandidater än De gröna (se grafik).

Delvis förklaras skillnaderna av geografin: De gröna är starka i städerna där många röster fördelas på ett begränsat antal ledamöter, medan exempelvis Centern är starkt i mindre kommuner, där färre röster räcker till för att ge en plats i fullmäktige.

De gröna och Kristdemokraterna är de enda av riksdagspartierna som går till val med fler kandidater än i senaste kommunalval. Artikeln fortsätter under grafiken.

3. Missnöjet med regeringen

I riksdagen har De gröna fört en högljudd oppositionspolitik, som bland annat riktat sig mot regeringens nedskärningar inom utbildningen och skärpningarna av flyktingpolitiken. Partiet sticker inte under stol med att man ser kommunalvalet som en förlängning av partiets riksdagspolitik.

Enligt partiordförande Ville Niinistö kan kommunerna motsätta sig regeringens sparpolitik genom större satsningar på utbildning och omsorg. Han säger att valet blir "en folkomröstning om regeringens förtroende."

De gröna har också gått åt vård- och landskapsreformen, som man befarar kan leda till ökad ojämlikhet istället för bättre tjänster. Kritiken lär väcka genklang hos de väljare som oroar sig över hälsovårdens framtid.

Från regeringspartiernas håll har man anklagat De gröna för populism och tomma löften. Man har inte varit sena med att påpeka att De gröna också var med om att driva igenom tuffa nedskärningsbeslut i den förra regeringen.

Av opinionsmätningarna att döma verkar det ändå som om De grönas budskap skulle ha fallit i god jord bland väljarna. Frågan är om medvinden håller i sig några veckor till.

4. Helsingfors

Huvudstadsregionen och i synnerhet Helsingfors har hört till De grönas starkaste fästen under åren. Opinionsmätniningar visar att De gröna har realistiska chanser att bli största parti i Helsingfors. Det här är något som inte hänt tidigare.

Stadsvy över Helsingfors med bland annat domkyrkan.
Stadsvy över Helsingfors med bland annat domkyrkan. Bild: Johannes Valkama / Alamy Helsingfors,Stadsvy,Helsingfors stadshus,Presidentens slott,domkyrkan i helsingfors

De gröna gynnas av den stora mediala uppmärksamhet som valet av borgmästare väckt i Helsingfors. Även om det formellt är fullmäktige som väljer borgmästaren, så har man i förhandsspekulationerna utgått från att posten kommer att gå till endera Jan Vapaavuori (Saml) eller Anni Sinnemäki (Gröna).

För partiet skulle en förstaplats i Helsingfors vara synnerligen betydelsefull, inte minst symboliskt. En seger i Helsingfors skulle i De grönas vision vara en viktig etapp på vägen mot en seger i 2019 års riksdagsval.

I Esbo och Vanda har De gröna tillsvidare stått i skuggan av Samlingspartiet. Förhoppningen inom partiet är att på lång sikt luckra upp Samlingspartiets starka ställning i huvudstadsregionen.

De gröna är starkast i landets stora städer. Artikeln fortsätter under grafiken.

5. Övriga Finland

I vårens kommunalval hoppas De gröna kunna fördubbla antalet fullmäktigeledamöter från nuvarande 230 till 500. För att det här ska lyckas måste partiet vinna terräng också utanför städerna.

Någon lätt utmaning blir det inte. Av tradition har De gröna haft svårt att hävda sig utanför universitetsstäderna.

Att De gröna fortfarande saknar kandidater i ett hundratal kommuner talar sitt tydliga språk: De gröna har fortfarande en bit att gå för att vara ett parti att räkna med runtom i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes