Hoppa till huvudinnehåll

Tyska soldatöden i Hangö visar hur stort andra världskriget var

En av de tyska barackerna som står kvar på Tulludden i Hangö
Vandringsstigen på Tulludden följer till en början strandlinjen, men när man byter från den norra sidan av udden till den södra sidan möts man plötsligt av de tomma barackerna i skogen. De gömmer en hel del historia. En av de tyska barackerna som står kvar på Tulludden i Hangö arkeologi,baracker,Hangö,Tulludden,Tyskland

Nazitysklands läger kallades ofta för ”Lilla Berlin” och de fanns på många olika håll. Arkeologiska utgrävningar på Tulludden i Hangö vittnar om många olika människoöden under åren 1942-1944.

För arkeolog Jan Fast är det på sätt och vis en cirkel som sluts.

Som barn tillbringade han somrarna i Hangö. Där väcktes hans intresse för arkeologi. De krigstida lämningarna, som finns överallt på Hangö udd, var de första arkeologiska objekten han grävde i som sjuåring.

Personporträtt på Jan Fast.
Jan Fast. Personporträtt på Jan Fast. Bild: Yle/Malin Valtonen Hangö,jan fast

Efter 30 år av arkeologiska fältstudier, åren 2011 och 2012, letade Fast efter nya utmaningar inom arkeologin.

Han började studera närmare så kallad konfliktarkeologi och då kom Hangö tillbaka i bilden som ett naturligt ställe att fortsätta grävningarna på.

Tyskt läger på sydspetsen i Hangö

Tulludden var den plats åren 1942 till 1944 där de tyska soldaterna stannade på vägen hem på permission eller tillbaka till fronten i norr.

Soldaterna anlände och åkte iväg med tåg dygnet runt. Resan hem till Tyskland eller övriga Europa skedde sedan naturligtvis med fartyg.

Lägret var byggt för omkring 5 000 soldater.

Jan Fast kom i kontakt med möjligheten att utforska lägret under ett möte med representanter för Hangö och Ekenäs museer.

Tulludden, som till stora delar var naturskyddsområde, fungerade också som frihamnsområde och det var förbjudet att gå och röra sig på området.

Men år 2014 höll man på att öppna en vandringsled till Tulludden ända fram till den sydligaste spetsen, Uddskatan.

- Till min stora häpnad fanns det fortfarande baracker kvar i skogarna efter andra världskriget. Där fanns också mycket mera än så, visade det sig sedan, säger Fast.

Bastubyggnad i tyska militärlägret på Tulludden i Hangö. Det fanns tre bastur på området.
En av de byggnader som finns kvar på Tulludden. Bastubyggnad i tyska militärlägret på Tulludden i Hangö. Det fanns tre bastur på området. Bild: Yle/Robin Lindberg hangö,militärhistoria,tulludden,tyskt militärläger på tulludden i hangö,västnyland

Han hade räknat med att frihamnen hade jämnat hela det tyska lägret med marken, men blev alltså glatt överraskad över att det fanns byggnader kvar i skogen.

Att udden också är ett viktigt naturskyddsområde kan ha bidragit till att området har kunnat bevaras så väl.

Utgrävningar

Numera är området öppet för allmänheten och det går en vandringsled genom området, men allmänheten får inte röra sig fritt i terrängen.

Hittills har utgrävningarna bara utförts på Hangö stads område, men i sommar ska man utvidga till naturskyddsområdet.

Naturskyddet innebär att allt arbete görs i samarbete med Forststyrelsen.

Tysk manskapsbarack på Tulludden på Hangö udd med utsikt mot norr.
Byggnaderna ligger inne i skogen på udden som bland annat är ett viktigt område för flyttfåglarna. Tysk manskapsbarack på Tulludden på Hangö udd med utsikt mot norr. Bild: Yle/Robin Lindberg hangö,militärhistoria,tulludden,tyskt militärläger på tulludden i hangö,västnyland

Polisen och Försvarsmakten är också inkopplade eftersom området inte är helt säkert efter alla de aktiviteter som har funnits i området. Man kan hitta bland annat ammunition i området.

- Man får vara mycket försiktig både med naturen och med vad man hittar.

Fast berättar att han och de som har utfört grävarbetet med honom har stött på ammunition som inte har exploderat, men inte just på de platser där man har grävt.

- Det här är ju inget ovanligt i Finland. Militären har ju fullt upp efter andra världskriget med att röja. Jag tror det rör sig om 5 000 utryckningar per år. Men visst gäller det att vara försiktig och noga fundera noggrannare innan man gräver. Noggrannare än när man gräver efter stenåldersfynd.

Omfattande läger

Fast understryker att lägret var väldigt stort och att det handlar om mycket mera än de baracker som finns kvar där ännu.

- Det var ett läger för cirka 5 000 soldater med omkring 130 byggnader. Men det som finns kvar är alldeles tillräckligt för att vi ska kunna få en bild av lägrets vardag och soldaternas liv i lägret tillsammans med arkiv och andra källor.

Arkeolog Jan Fast vid en tysk manskapsbarack från 1943. Den här baracken var bebodd ännu på 1960-talet.
Det fanns omkring 130 baracker på området. Det var ett stort läger. Arkeolog Jan Fast vid en tysk manskapsbarack från 1943. Den här baracken var bebodd ännu på 1960-talet. Bild: Yle/Robin Lindberg fast jan,hangö,jan fast,militärhistoria,tulludden,tyskt militärläger på tulludden i hangö,västnyland

Han räknar med att hela projektet kring det tyska lägret ska vara klart år 2019.

Byggnaderna, barackerna, på Tulludden är byggda av Organisation Todt år 1942. Todt var en bygg- och ingenjörsorganisation i Nazityskland och byggde många stora byggen.

- Först hittade vi ingenting. Det tog ett och halvt år att komma gåtan på spåren. Där krävdes all min fälterfarenhet från tidigare år. Jag tror inte jag för 10-20 år sedan skulle ha varit mogen att göra något sådant här. Men med ihärdigt sökande och provgrävande kom vi de här bättre bevarade lämningarna på spåren.

Höga krav på det man hittar

Fast påminner om att området har använts ända fram till 1980-talet.

- Vi vill ju inte som arkeologer nu ha det uppblandat med kapsyler från 80-talet. Vi ville hitta hela helheter från andra världskriget. Sådana som ingen har rört före eller efter. Det var dem vi letade efter.

Efter ordentligt letande har arkeologerna nu kunnat leta bland sådana fynd under två somrar. Fast säger att känslan var stark då man äntligen kom fram till de rätta fynden.

- Det kändes väl lite som när man var barn. Nu måste man medge att den där entusiasmen att få ett namn på en tysk soldat på en bit plåt kändes som att man var i kontakt med den där tiden direkt. Sedan tar ju nog den tråkiga arkeologin vid och man börjar fundera på de större sammanhangen.

Det innebar för Fast att han måste gå tillbaka till olika källor och personintervjuer för att få berättelsen kring fynden.

Han säger att man i arkiven och hos privatpersoner har hittat bland annat tyska soldaters brev och fotografier från Hangö. Man har också läst soldaters och Lotta Svärd-medlemmars dagboksanteckningar från Hangö.

På Tulludden fanns alltså också finländare. Bland annat skötte de finska lottorna om bespisningen i en relativt stor kantin som fanns i lägret.

- Genast efter den här intervjun ska jag åka iväg till Åbo för att träffa en lotta som ännu är vid liv och som jobbade vid kantinen. Hon är 100 år. Hon konstaterade att ingen har varit intresserad av det här och att hon äntligen får börja berätta.

Kombination av källor och fynd

Källorna utgör en mycket viktig del i forskningen.

- På det viset blir det sedan en helhet där arkeologin spelar en liten roll, som ändå inte är obetydlig, säger Fast.

Spillror av manskapsbarack för tyska soldater på Hangö udd.
Det gäller att veta var man ska leta ... Spillror av manskapsbarack för tyska soldater på Hangö udd. Bild: Yle/Robin Lindberg hangö,militärhistoria,tulludden,tyskt militärläger på tulludden i hangö,västnyland

På sätt och vis utgör fynden på Tulludden en större utmaning än till exempel stenåldersfynd, anser han.

- Det är en massa identifikationsarbete. Man måste komma ihåg att den materiella kulturen på 1940-talet var helt industriell. Att spåra, hitta och ta reda på vad alla föremål är och vad de kan berätta är otroligt svårt.

Han säger sig ha haft väldigt stor hjälp av internet och experter på olika håll i världen. Men också Hangöbor och människor överlag som är intresserade av tidsperioden har kunnat vara till nytta.

- Det är klart att man måste kolla upp noga efteråt om det var rätt analys, men utan den här "outsiderhjälpen" skulle jag vara rätt långt ute och cykla, tror jag.

Vardagliga föremål

- Vi har hittat allt man kan tänka sig att har att göra med den här perioden i Finlands historia. Fynden ger en otrolig genomblick av hela den där tidsperioden. Särskilt den enskilda tyska soldatens väg från fronten till lägret i Hangö och sedan vidare till Tyskland på semester av någon annan orsak, säger Fast.

På Tulludden har man hittat civila föremål som soldaterna har hämtat med sig hemifrån för att ta med sig till fronten.

Dessutom finns det föremål som soldaterna har tömt ur sina fickor när de har kommit från fronten eller andra håll i Finland.

Jan Fast övervakar de arkeologiska utgrävningarna på Tulludden i Hangö
Bilder från utgrävningarna sommaren 2016. Jan Fast övervakar de arkeologiska utgrävningarna på Tulludden i Hangö Hangö,Tulludden,utgrävningar

Föremålen på Tulludden berättar om vardagslivet och om matvanor. Smältosttuber och konservburkar från olika håll i världen finns med bland fynden. Också alkoholflaskor.

Det var flaskor typiska för centraleuropeisk dryckeskultur, säger Fast.

Exakt vad soldaterna har tagit med sig och vad till exempel officerarna kunde beställa i form av alkohol är inte klart. För soldaterna fanns ändå dagsransoner av alkohol.

- Det fanns bestämmelser om att en gång i månaden få vin och konjak till och med, vilket den finska soldaten kanske inte skulle ha klarat lika bra, konstaterar Fast.

Listan på fynd kunde göras lång

- Det är allt från knappar, mynt, flaskor, porslin, solglasögon, tandborstar, kammar till papper. Det är ganska otroligt att papper bevaras så där länge i jordmånen där ute, säger Fast.

Bland fynden finns också en del rätt udda föremål.

- Det mest kuriosa vi har hittat var en julgransdekoration.

Han säger sig vara förvånad över mångfalden av föremål som har hittats.

- Varje dag vi grävde hittade en vi någon ny fyndtyp, med texter på, som förde oss till exempel till någon liten by i Österrike. Det går så fint med de här föremålen att se ungefär varifrån de här soldaterna kom.

De tyska soldater som år 1942 kom via Hangö var inga ovana soldater, säger Fast. De hade stridit i Frankrike, Norge, Rumänien, Danmark, Grekland och på Balkan. Det betyder att det också finns föremål från andra europeiska slagfält på Tulludden i Hangö.

Fynden på Tulludden är också viktiga för Hangö museum eftersom man inte hade något från den här tiden i sina samlingar.

Enskilda öden målar upp en helhetsbild

Jan Fast säger att nazismen i sig var hemsk och det är inget man ska glömma. Samtidigt påminner han om att alla tyska soldater inte var medlemmar i det nationalsocialistiska partiet.

Han ser också den enskilda soldaten i breven och i föremålen.

- Det handlar till och med på mikronivå om en enskild tysk soldats resa via lägret till sitt öde vid Ishavskusten där han stupade. De här berättelserna är värda att berätta för de anknyter till ett större sammanhang.

Jan Fast lyfter fram att de här berättelserna visar hur massivt och stort ett världskrig är.

- Soldaterna kan ses som knappar som hoppar omkring på ett löpande band från ett ställe till ett annat och ingen har egentligen någon möjlighet att bestämma om de faller av bandet eller vart de kommer. Hangö var en central punkt där allting silades igenom.

För att kunna se på helheten är just de fynd som kan kopplas till enskilda soldater och deras enheter de som är mest värdefulla. Det viktiga är att kunna koppla ihop fynden med andra källor.

- Vi har ju en hel del sådana fynd. Det handlar om tyska dödsbrickor och olika personliga artefakter som sedan kan spåras vidare. Papper och föremål med olika skriverier på är ju naturligtvis intressanta.

Årets utgrävningar

I maj börjar utgrävningarna tillsammans med gymnasiestuderande. Det är ett samarbete som har fungerat i flera år redan.

- Att kombinera pedagogik och arkeologi är något jag har hållit på med ända sedan mina tider på vetenskapscentret Heureka i Vanda på 1990-talet. I Västnyland har det alltid funnits en bra grogrund för det här. Jag har jobbat bland annat med Ekenäs och Karis-Billnäs gymnasier. Och nu med både det svenska och finska gymnasiet i Hangö.

Jan Fast beskriver det som en utmaning att kombinera utgrävningarna på Tulludden med undervisningen.

- Särskilt med tanke på det att det ju inte får vara glorifierande på något sätt. Det ska ge en objektiv och sanningsenlig bild av både arkeologi och vad andra världskriget egentligen handlade om. Men vi har fina lärare i regionen och det är ett verkligt nöje att jobba ihop med dem.

Efter midsommar fortsätter utgrävningarna under en tre veckors period i samarbete med Hangö sommaruni. Hittills har redan över 70 intresserade anmält sig.

- Jag skulle rekommendera att om någon är intresserad av att delta i den utgrävningen så är det hög tid att kontakta Hangö sommaruni och meddela om intresse eftersom det börjar vara fullsatt.

Alla personer deltar inte alla dagar utan man delas in grupper om 15 personer. Av säkerhets skäl kan deltagarna inte vara flera än så på en gång, säger Fast.

Kamin i bastubyggnad på Tulludden. Tecknet står för Organisation Todt, d.v.s. Fritz Todts arbetsorganisation för tyska riket. Wolksvagen var tillverkare.
Det finns många olika typer av föremål i området. Kamin i bastubyggnad på Tulludden. Tecknet står för Organisation Todt, d.v.s. Fritz Todts arbetsorganisation för tyska riket. Wolksvagen var tillverkare. Bild: Yle/Robin Lindberg hangö,militärhistoria,tulludden,tyskt militärläger på tulludden i hangö,västnyland

Om veckorna efter midsommar inte passar finns det andra möjligheter att hänga med, säger Fast. Utgrävningarna kan fortsätta så länge vädrets makter tillåter det.

- Ifjol var vi där ännu i slutet av oktober och grävde med jämna mellanrum i mindre grupper.

Inte helt tryggt

De som är yngre än 14 år får bara delta tillsammans med en förälder.

- Också om tonåringar vill delta rekommenderar jag att föräldrarna funderar på den sidan. Det funkar nog bra, men jobbet kan vara tuffare än man tror. Särskilt där ute på udden kan det vara ganska svårt med arkeologin. Det är inte som att gräva i fin mjuk sandjord utan man får verkligen nog slita.

Förutom säkerheten är det också viktigt att vara noggrann eftersom jorden också är kontaminerad.

- Vi ska komma ihåg att allt avfall är i den där jorden. Det är inget rent ställe. Vi får vara noga med skyddshandskar och inga sandaler är tillåtna. Man måste ha byxor, inte shorts.

Händerna desinficeras direkt efter grävningarna.

- Jag rekommenderar stenåldersgrävningar för riktigt unga.

Utmynnar i en bok och utställningar

Utöver detta pågår något som kallas för poetisk arkeologi. Där kombineras arkeologi och fotokonst.

- Redan i sommar ordnas en fotoutställning kring det här temat i väntan på den stora utställningen i Hangö år 2018.

Sommaren 2017 torde ändå bli den sista sommaren det utförs arkeologiska utgrävningar på Tulludden inom ramen för detta projekt. Efter det tar skrivarbetet över.

- Det är ett sant nöje. Målet är en doktorsavhandling år 2019 och i samma veva också en bok.

Jan Fast skriver också en blogg om fynden på Tulludden.

  • Snö på en bilvindruta

    Uselt väglag - den som har sommardäck uppmanas vara försiktig

    Snö på många håll också på valborgsmässoaftonen.

    Snöfallet har ställt till med problem i trafiken i nästan hela landet och det ser inte mycket ljusare ut på valborgsmässoaftonen. Vägtrafikcentralen uppmanar bilisterna att vara mycket försiktiga - i synnerhet de som redan har bytt till sommardäck.

Läs också

  • Blått isfritt hav, snäklädda fjäll som lyses upp av solen.

    Kampen om det svarta guldet i Arktis

    Norge för den mest expansiva oljepolitiken på decennier.

    Samtidigt som klimatuppvärmningen i Arktis uppmärksammas mer än någonsin för Norge den mest expansiva oljepolitiken på flera decennier. När Finland tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet i maj är de arktiska framtidsfrågorna mer akuta än någonsin.

  • Ett porträtt av Donald Trump på hans installationsceremoni.

    Trumps 100 dagar – en cirkus som förändrade världen

    Förvirringen i USA och världen är stor.

    Donald Trumps hundra första dagar vid makten har varit en cirkus utan like. Gång på gång har han stångat pannan blodig då han inte har fått igenom den politik som han har önskat. På en del punkter har han i all fall lyckats. Vi har frågat experter och politiker i Finland om hur de ser på Trumps första tid som president.

Nyligen publicerat - Västnyland