Hoppa till huvudinnehåll

"Vi måste skapa fler jobb i Kosovo så de unga kan göra annat än sitta på café"

En ung man går över gatan, fotad genom en springa så att han ser inklämd ut
Ungdomarna i Kosovo kläms mellan arbetslöshet hemma och hårda visumkrav för att komma ut i världen. En ung man går över gatan, fotad genom en springa så att han ser inklämd ut Bild: Yle/Gustaf Antell Pristina,Kosovo,Europa,ungdomar,ungdomsarbetslöshet

Dagens ungdom i det fattiga Kosovo var barn under kriget mot Serbien för snart 20 år sedan och tonåringar under fredsprocessen som ledde till självständigheten år 2008. I dag ser framtiden dyster ut och de flesta drömmer om att flytta utomlands.

Ungdomar och unga företag som vill ta del av det öppna Europa stöter på hinder redan från början eftersom de behöver dyra visum för alla resor.

- Vi har ingen fri rörlighet, det tar lång tid att få visum och det är dyrt. Vi måste ansöka om visum till alla ställen, utom till våra närmaste grannländer på Balkan, säger Rron Cena, som driver företaget Formon.

Cena är varken den första eller den sista jag träffar i Kosovo som använder ordet inlåst för att beskriva sin situation.

Det är inte bra för företag att det kan ta flera månader att få ett visum till resten av Europa.― Rron Cena

Formon är ett så kallat uppstartsföretag i Kosovos huvudstad Pristina. Företaget utvecklar egna 3D-printrar och vill ut på den internationella marknaden.

När Cena och hans vänner startade företaget hade de ingen aning om vad det betyder att vara entreprenör.

- Vi måste lära oss att beskriva vad det är för ett företag, både för våra kunder och för oss själva, och vi måste själva förstå hur vi skulle förverkliga våra planer, säger Cena. I ett ungt land som Kosovo är det här kunskaper som väldigt få har.

Också inom förvaltningen var det tydligt att systemet inte fungerade.

- Inte visste myndigheterna heller alltid vad de ville veta och varför. På gott och ont, för tjänstemännen var ofta flexibla när vi stötte på byråkratiska problem.

EU är den naturliga marknaden

Det är förstås EU som lockar, men i ett land där medellönen ligger på lite över 300 euro i månaden kostar ett visum en mindre förmögenhet.

Få har råd att åka på ett möte eller en anställningsintervju om de inte är säkra på att mötet leder till positiva resultat.

En byst av en gubbe tillverkad i en 3D-printer.
Figur tillverkad i en av Formons 3D-printrar. En byst av en gubbe tillverkad i en 3D-printer. Bild: Yle/Gustaf Antell 3D-modellering,entreprenörskap,ny företagare,Kosovo,Pristina,uppstartsföretag

I början var tanken på att hitta kontakter utomlands ett bekymmer. Formon insåg att det skulle bli nästan omöjligt utan utomstående hjälp.

Men företaget hade tur. Det fick en plats på Innovation Centre Kosovo, ICK, en inkubator för nya och utvalda företag.

Det är norskt och svenskt utvecklingsstöd som ligger bakom det bland unga företagare i Pristina välkända och åtrådda innovationscentret.

Kosovo är litet ... så vi måste veta hur världen ser ut.― Uranik Begu

- Man kan inte lära sig innovation genom att läsa böcker, säger ICKs direktör Uranik Begu. För innovation krävs erfarenheter av att ha jobbat i grupp och av att ha träffat ungdomar från andra delar av världen.

ICK hjälper de individer och företag de har tagit in att skapa kontakter i Europa och att få byråkratin att löpa smidigt.

- Om våra entreprenörer inte får se mer av världen lär de sig aldrig hur man skapar mervärde åt sina företag. Kosovo är litet, så det enda vi kan bli bäst på är någon nisch inom servicesektorn, men då måste vi veta hur världen ser ut.

Uranik Begu, direktör på Innovation Centre Kosovo
Uranik Begu vid ingången till ICK Uranik Begu, direktör på Innovation Centre Kosovo Bild: Yle/Gustaf Antell Kosovo,Inkubator,entreprenörskap,innovation centre kosovo

Om unga entreprenörer i Kosovo har det besvärligt, så är det inte mycket lättare för någon annan heller.

Andelen ungdomar som tar en högskoleexamen ökar snabbt, men skämtet på stan är att det bästa jobbet en examen kan ge är som servitör.

Ungdomsarbetslösheten är mellan 50 och 70 procent, beroende på hur man räknar.

Svaret var att han kunde få ett jobb om han betalar 2000 euro för det.― högskoleutbildad servitör på en bar i Pristina

I Kosovo får du inte jobb på meriter, utan nästan alltid genom kontakter.

Att få ett jobb, i synnerhet inom den trygga och ofta relativt välbetalda offentliga sektorn, kräver pengar i högre grad än rätt utbildning och arbetslivserfarenhet.

En ung man jag talar med berättar att hans pappa under kriget åren 1998 och1999 stred ihop med en av dagens mest kända parlamentariker.

Sex ungdomar sitter runt ett bord och jobbar bakom sina bärbara datorer.
Unga och ambitiösa entreprenörer som har fått en möjlighet att utvecklas på inkubatorn ICK. Sex ungdomar sitter runt ett bord och jobbar bakom sina bärbara datorer. Bild: Yle/Gustaf Antell Kosovo,Pristina,innovationsverksamhet,entreprenörer,ungdomsarbetslöshet,Inkubator

Den unga mannen, som nu jobbar som servitör på en bar, ville utnyttja sin fars goda kontakt och sökte jobb hos parlamentarikern. Svaret var att han kunde få ett jobb om han betalar 2 000 euro för det.

En annan man berättar att kvinnor ibland får jobb om de har sex med sin blivande chef. Det är åtminstone så ryktena går.

För den ambitiösa finns det få utvägar.

Tentamen pågår vid universitetet i Pristina, Kosovo
I Kosovo leder goda studieresultat inte alltid till jobb. Tentamen pågår vid universitetet i Pristina, Kosovo Bild: Yle/Gustaf Antell Pristina,Kosovo,Tentamen,studerande,universitet,ungdomsarbetslöshet

- Vi ungdomar som studerar ser hur systemet fungerar och hur regeringen inte gör något för att bekämpa problemen, vi vet att det inte är lätt att hitta ett jobb, säger Besnik Darsi, som studerar ekonomi på universitetet i Pristina.

Darsi hänvisar till statistik som säger att alla unga kosovoalbaner är beredda att åka utomlands för att få ett jobb.

Exakt var han har hittat den informationen frågar jag inte, men till exempel den här rapporten från UNDP Kosovo nämner att ungefär hälften av alla hushåll i Kosovo har en familjemedlem som redan är utomlands.

Kosovo är nästan lika korrupt som Ryssland

Korruptionen genomsyrar också på andra sätt hela samhället. Enligt Transparency Internationals internationella undersökningar är Kosovo Europas fjärde mest korrupta land, efter Ryssland, Ukraina och Moldavien.

I städerna är de flesta större byggprojekten finansierade på ett sätt som åtminstone allmänheten uppfattar som suspekt.

På landsbygden får stora jordbruksföretag med kopplingar till politiker enorma statsstöd medan vanliga bönder tvingas sälja sin mark. Förutsättningarna för småbruk är dåliga.

EU låter korruptionen blomstra

- Vi måste släppa några av de idéer som tyvärr många utländska donatorer och regeringen håller fast vid, säger Uranik Begu med hänvisning till bland andra EU.

Begu tycker att storsatsningarna på jordbruksindustrin är ett tydligt exempel på felriktade subventioner.

- Jordbruket är viktigt, men det ger bara säsongsarbete som ger en lön på 200 euro i månaden. Sådana jobb gör att unga mänskor vill lämna landet.

De unga vill skapa hellre än luras

- Vanligtvis har företagare förhållit sig till sina affärer med en förrädares attityd, säger den unge företagaren Rron Cena. Tanken har varit att roffa åt sig så mycket som möjligt.

Naturligtvis är många ungdomar lika cyniska och oärliga som den generation som nu har makten, menar Cena, men han ser också en stor framtidstro hos många.

- Tack vare inkubatorer som ICK har unga nu lärt sig att starta företag med en skapares attityd. Jag ser positivt på framtiden och på ungdomens förhållningssätt.

Enligt statistiken bor en tredjedel av kosovoalbanerna utomlands. Många av dem som kanske till och med är födda utomlands har återupprättat kontakten med sitt ursprungsland.

Flera kosovarer utomlands har idag företag med verksamhet också i Kosovo. Kompetensflykten kan i det långa loppet föra goda sidor med sig.

Kamp mot tiden

På sätt och vis pågår en tävling mot klockan, eller kalendern. Hinner ungdomen ge upp innan den politiska och ekonomiska eliten inser vad som håller på att hända?

Det handlar om mina ambitioner. Om mitt land inte erbjuder mig det jag vill åker jag till det land som ger mig bättre möjligheter.― Xheneta Hasani

- Det beror på hur du lyckas använda dina meriter när du söker jobb, men rent generellt finns det inte många möjligheter här, säger Luaras Shamolli, student på universitetet i Pristina.

Det är viktigt att komma ihåg att arbetslösheten också bland den äldre befolkningen är över 30 procent. Den äldre generationen är ändå mindre benägen att flytta utomlands.

Den tror också på mer konventionella metoder för att rädda landets ekonomi.

- Först måste vi öppna fler fabriker och på så sätt skapa fler arbetsplatser, säger till exempel Drita Shuleta. Det skulle få ungdomarna att stanna i landet och då skulle de kanske sluta sitta på café hela tiden.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes