Hoppa till huvudinnehåll

Arkeolog: "Ju närmare Borgå å man gräver, desto mer spännande blir det"

Forskarna Satu Koivsito och Johanna Seppä övervakar rörsaneringsarbete i Borgå 29.03.17
Forskare Satu Koivisto (t.v.) och assisterande forskare Johanna Seppä hoppas på fler fornfynd. Forskarna Satu Koivsito och Johanna Seppä övervakar rörsaneringsarbete i Borgå 29.03.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,forskare,johanna seppä,museiverket,satu koivisto,östnyland

Det går inte att gräva upp en gata i Finlands nästäldsta stad hur som helst. I synnerhet inte om det görs strax intill Gamla stan.

Som bäst utför Borgå stad omfattande kommunaltekniska förbättringsarbeten vid Krämartorget och Museiverkets arkeologiska fälttjänster är på plats.

- På en sådan här plats måste allt grävarbete övervakas av en arkeolog eftersom Gamla stan i Borgå tillhör skyddsklass ett, säger forskare Satu Koivisto.

Ting från fornstora dar

Det har förvånat Koivisto att man här i Borgå inledde övervakning av dylika arbeten först på 1980-talet.

- Jag misstänker att en hel del gamla föremål och avlagringar blivit förstörda när man i tiderna grävde upp gator och gränder. Här försöker vi nu göra det som borde ha gjorts för länge sedan, det vill säga få fram uppgifter om fornstora dagar genom det som eventuellt hittas när grävmaskinen tar sig igenom avlagringar av olika ålder och karaktär, förklarar Koivisto.

Före 1980-talet kopplade man in Museiverket bara på områden där man anade sig till att marken kunde dölja förhistoriska fynd.

- Tidigare förstod man inte att kontakta Museiverket när någonting skulle grävas upp. Det var andra standarder som gällde för gamla städer, förklarar Koivisto.

Forskarna Satu Koivsito och Johanna Seppä övervakar rörsaneringsarbete i Borgå 29.03.17
Satu Koivisto Forskarna Satu Koivsito och Johanna Seppä övervakar rörsaneringsarbete i Borgå 29.03.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,johanna seppä,satu koivisto,östnyland

Tidstypiska stadsavlagringar

Forskare Satu Koivisto pekar på en två meter djup grop i hörnet av Krämaregatan och Kyrkogatan. Olika jordavlagringar avtecknar sig tydligt och i vissa av dem syns röda tegelskärvor.

- Här ser vi ett grusskikt strax under asfalten och under det ett mörkt skikt av mull med tegelbitar. Det är en typisk gammal stadsavlagring, typiskt 1800-tal, kanske rentav 1700-tal, säger Koivisto.

Längre ner mot ån längs med Krämaregatan stötte grävmaskinen på en liknande avlagring och i den fanns det gammalt fönsterglas och keramik.

- När vi kommer ännu närmare åstranden förväntar vi oss nog att hitta till och med gamla träkonstruktioner, säger Koivisto.

Krämaregatan har grävts upp 29.03.17
Krämaregatan är uppgrävd på en lång sträcka. Krämaregatan har grävts upp 29.03.17 Bild: Yle/Stefan Härus Borgå,krämaregatan,krämaretorget,östnyland

Fördröjt arbete

Assisterande forskare Johanna Seppä konstaterar att man på 1980-talet hittade gamla träkonstruktioner vid ett liknande arbete i Borgå.

- Vi har nog fotografier på dem på Museiverket, säger Seppä, som också tror att det kommer att bli mera spännande i riktning mot ån.

Det som de båda forskarna förväntar sig att hitta är i och för sig inte så revolutionerande. Det blir inget byggstopp, men arbetet kan fördröjas en del om man stöter på något spännande.

- Vi förväntar oss att hitta rätt så typiska stadsavlagringar som vi helt enkelt bara noterar och fotograferar, men det kan förstås också bli en del överraskningar, säger Koivisto.

Borgåbornas rötter grävs fram

En ordentlig överraskning stötte man på då man grävde upp Krämartorget.

- Mellan R-kiosken och Kommungården hittade vi en gammal keramikbit från 1500-talet. Om vi hittar något liknande längre ner gäller det att fortsätta gräva försiktigt, eftersom det i närheten kan finnas mera av samma vara, säger Koivisto.

Sådana fynd är redan viktiga ingredienser med tanke på historieforskningen och arkeologin.

- Förstås har ju sådana fynd också betydelse för Borgå stad och Borgåborna. Här får vi ju fram Borgåbornas rötter, säger Koivisto.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland