Hoppa till huvudinnehåll

Unicef: Vi strävar efter att alla ska ha ett liv i sin hemstad

Zachris Jäntti från Unicef intervjuas av Ida Soini.
Zachris Jäntti från Unicef intervjuas av Ida Soini. Zachris Jäntti från Unicef intervjuas av Ida Soini. Bild: Yle/Linda Nenonen Unicef,yle nyhetsskolan

Enligt Zachris Jäntti från Unicef är rätten att leva den viktigaste mänskliga rättigheten. Eleverna i Storängens skola vet om mänskliga rättigheter men inte lika bra om barnens rättigheter.

Jäntti har ett meddelande till unga: Kärlek är klokt och ilska är dumt, som filosofen Bertrand Russell sade.

- Klimatförändringen är en av de största utmaningarna i världen. Till exempel, folk i Malawi lever I torka, säger Zachris Jäntti, som besökte Malawi i höst.

Jäntti, som jobbar på Unicef för att förändra världen, tycker att de mänskliga rättigheter borde bli verklighet för alla. Även asylsökanden.

Vad är viktigaste mänskliga rättigheten enligt dig?

-Rätten att leva, för att allt annat följer det.

Hjälporganisationernas medelinsamling i Finland 2011-2016.
Unicef är finländarnas favorit välgörenhetsmål. De fem största organisationerna Röda Korset, Kyrkans utlandshjälp, Plan, Unicef och Rädda barnen fick tillsammans in 70 miljoner euro i donationer år 2015. Hjälporganisationernas medelinsamling i Finland 2011-2016. Bild: Harri Vähäkangas hjälporganisationer,Bistånd,Finnish Red Cross,Röda Korset,Unicef,Kyrkans Utlandshjälp,Rädda Barnen,kyrkans utlandshjälp

Elever känner inte till barnens rättigheter

Elever i Storängens skola känner till UNICEF men inte barnens rättigheter.

Flicka i högstadieåldern.
Cajsa Snellman går i högstadiet i Storängens skola. Flicka i högstadieåldern. Bild: Yle/Ulrika Ukkonen skolelever,nyhetsskolan

Cajsa Snellman, Storängens skola

Vad gör UNICEF?

-Hjälper barn som har det ganska svårt i länder. Ger dem lite mat och pengar.

Vet du vad barnens rättigheter är?

-Nej, inte egentligen.

Vet du hur UNICEF och barnens rättigheter hör ihop?

- Jag tror nog att UNICEF försöker göra barnens rättigheter bättre.

Tycker du att UNICEF är viktigt?

- Jag tycker det är jätteviktigt. Jag vet ungefär vad de gör så det räcker för mig.

Tycker du att UNICEF hjälper jämlikt?

- Egentligen hjälper de bara mörkhyade men det är nog de som behöver mest hjälp.

United Nations Children´s Fund (UNICEF)

  • UNICEF är ett organ inom Förenta nationerna
  • UNICEF hjälper barn från olika länder att de skulle kunna gå i skola, få mat och vatten
  • UNICEF grundades 11 december 1946
  • Ungefär 95 000 barn under 20 åringar mördades 2012
  • Nästan vart femte barn i 58 länder utsätts för allvarliga former av fysisk bestraffning till exempel slag mot huvud, öron och ansikte eller upprepade hårda slag
  • Ungefär 600 miljoner barn lider av vattenbrist
  • UNICEF har verksamhet i över 190 länder
  • Ungefär 1,4 miljoner barn lider av hungersnöd
  • Finlands UNICEF grundades år 1967
  • Finlands UNICEFs generalsekreterare är Marja Riitta Ketola
Alex Loppi går i Storängens skola i Esbo.
Alex Loppi går i 9:an i Storängens skola. Alex Loppi går i Storängens skola i Esbo. Bild: Yle/Ulrika Ukkonen yle nyhetsskolan

Alex Loppi, Storängens skola

Vad gör UNICEF?

-Hjälper barn omkring världen.

Vet du vad barnens rättigheter är?

-Nej, jag vet inte.

Vet du hur UNICEF och barnens rättigheter hör ihop?

- UNICEF hjälper att upprätthålla barnens rättigheter.

Tycker du att UNICEF är viktigt?

-Jo, för de hjälper barn.

Tycker du att UNICEF hjälper jämnlikt?

- Ibland. Kanske de inte hjälper alla barn på exakt samma sätt i alla länder.

Quiz om barnens rättigheter

Hur många är barnens rättigheter?

Hur många barn lider av vattenbrist?

Hur många länder har godkänt barnkonventionen?

Vilket av följande länder har inte godkänt barnkonventionen?

När firas den internationella barndagen?

Artikeln producerades av Oliver Karlsson, Ulrika Ukkonen, Ronja Åkerblom, Axel Jensen, Nuutti Laine, Anton Calander, Ida Soini och Linda Nenonen vid Storängens skola.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan