Hoppa till huvudinnehåll

Diskriminering en risk för asylsökares mentala hälsa

Svartvit bild på man bakifrån som går längs gata.
Asylsökare i landets flyktingförläggningar lider allt oftare av psykiska besvär visar en unik studie från Åbo Akademi. Svartvit bild på man bakifrån som går längs gata. Bild: Yle/Helena von Alfthan papperslösa personer,asylsökande,Asyl,ensamhet

Det växande antalet självmordsförsök bland asylsökarna i Finland har lett till en unik enkätstudie. Åbo Akademi har frågat 507 människor i 12 av landets flyktingförläggningar hur de mår. Över en tredjedel av de tillfrågade har tänkt på att begå självmord.

Det förekommer oroväckande höga nivåer av psykisk ohälsa. Så lyder slutsatsen i Åbo Akademis färska kartläggning av det psykiska måendet bland asylsökare.

År 2015 steg antalet asylansökningar från 3651 till 32476, något som sedermera lett till ett flertal artiklar om Migrationsverkets praxis i asylärenden, det hårdnande samhällsklimatet och den skärpta asylpolitiken. Sedan i fjol har det växande antalet självmordsförsök bland asylsökare dykt upp i nyhetsflödet.

- Ingen vet hur läget ser ut överlag. Är dessa självmordsförsök enskilda, isolerade händelser, eller är det ett allmänt problem. Därför valde vi att gå ut med resultaten från vår undersökning. Vi hoppas att de ska inverka både på samhällsdebatten som de politiska besluten som fattas i landet, säger Pekka Santtila, professor i psykologi vid Åbo Akademi.

Santtila beskriver projektet som unikt.

- Vad vi vet har det inte gjorts liknande studier i Europa efter den första flyktingvågen. Vi har haft massor av svarande – 507 från flyktingförläggningar i södra Finland. Ur ett internationellt perspektiv är det unikt.

Pekka Santilla, professor i psykologi vid Åbo Akademi.
Pekka Santtila. Pekka Santilla, professor i psykologi vid Åbo Akademi. Bild: Yle/Adrian Perera Pekka Santtila,pekka santtila

Diskriminering skapar grogrund för självmordstankar

Undersökningen har bestått av tre enkäter med frågor kring vilka traumatiska händelser man upplevt i sitt ursprungsland, vilken diskriminering man upplevt i Finland och hur man mår psykiskt just nu.

- Man kanske skulle tro att det är värre för någon att själv råka ut för tortyr eller traumatiska händelser, men studien visar att det att bevittna något fruktansvärt, eller att få höra att ens närstående utsatts för något hade en starkare koppling till psykiskt illamående. Det samma gäller om man har problem med vardagen här i Finland, att möta diskriminering och ha en osäker framtidsutsikt. Det hade en lika stark, om inte starkare koppling till psykisk ohälsa, förklarar Santtila.

Sedan de svarande hade kommit till Finland hade över hälften blivit hotade eller förolämpade verbalt, för cirka en femtedel hände det varje vecka.

- Jag tror att det är viktigt minnas att vi talar om samhällets bästa. Det ligger inte samhällets bästa att låta situationen fortsätta såhär: vi kommer att bli tvungna att se oss själva i spegeln i framtiden och minnas vad vi gjort, säger Santtila.

En sida ur kartläggningen av asylsökandes traumatiska upplevelser både utomlands och i Finland.
En sida ur kartläggning med 104 olika exempel på traumatiska händelser. I medeltal hade svarande upplevt 53 av dessa händelser. En sida ur kartläggningen av asylsökandes traumatiska upplevelser både utomlands och i Finland. Bild: Yle/Adrian Perera åa kartläggning

Av de 507 som svarat har alla varit med om åtminstone en traumatisk händelser, visar studien. I medeltal har man upplevt 53 av de 104 olika traumatiska händelserna. De allra flesta hade hotats med våld, flytt från soldater, utsatts för förtryck eller slagits.

- En intressant sak här är att medierna fokuserat mycket på flyktingar från Mellanöstern, men vi märkte att flyktingar från Somalien hade varit med om eller bevittnat fler av dessa traumatiska händelser.

Forskning visar att det är viktigt med tillräcklig psykologisk behandling, möjligheter till familjeåterföreningar och arbete för att hjälpa asylsökande, samt tillgång till socialt stöd.

Ett antal politiker har sagt att man inte ska hjälpa asylsökare som fått avslag. Hur inverkar det på en persons mentala hälsa?

- Från våra resultat ser man att upplevd diskriminering är en jätteviktig riskfaktor för psykiska problem. Den typen av uppmaningar och beteende försvårar de här problemen, särskilt om man är papperslös.

En stor insats av frivilliga

Undersökningen har gjorts mycket tack vare frivilliga. Av sammanlagt 15 deltagare var projektkoordinator Nana Blomqvist och senare en forskningsassistenterna de enda som anställdes. Majoriteten gruppen bestod av asylsökanden. En del fick avslag och lämnade landet under kartläggningens gång.

- Gruppen har fått leva med asylsökarnas vardag. Ibland är det möten med jurister eller migrationsverket. Vissa fick avslag. Det känns lite konstigt, men det var inte mitt beslut. Det var myndigheternas. En del av killarna bestämde sig för att åka tillbaks, säger Blomqvist.

Nana Blomqvist.
Nana Blomqvist. Nana Blomqvist. Bild: Yle/Adrian Perera nana blomqvist

Blomqvist tror att det behövs flera olika typer av information för att ändra på asyldiskussionen och göra den konstruktiv.

- Jag tror att den finländska befolkningen skulle behöva mer information om länderna asylsökarna lämnat bakom sig. Vi har bristfällig journalistisk täckning vad gäller utrikesärenden, antagligen på grund av nedskärningarna. Journalister har inte resurser att rapportera från ort och ställe. Det är en sak, sedan skulle det behövas tjänster som förser asylsökarna med redskap för att ta sig ut i det finska samhället bättre, så förblir de inte främmande för människor.

Sedan sommaren 2016 har Blomqvist och ett antal frivilliga rest omkring i Södra Finland till olika flyktingförläggningar med bil. Bland dessa fanns forskningsassistenterna Abdulzaher Merzai, Hasan Al-Rubayei och Ali Ihsan Mohammed.

- Det tog två veckor att åka runt i bil, och vi talar inte åtta timmars arbetsdagar, säger Merzai, en journalist från Afganistan.

Många börjar må dåligt efter att ha fått avslag på sin asylansökan, berättar Mohammed, flygplatskontrollant från Irak.

- Det märks att folk mår dåligt. De har ingenting att göra, de lagar mat, sover och lagar mat.

Många av de asylsökande var till en början oroliga eftersom de tänkte att universitetets forskningsassistenter hade en koppling till myndigheter de träffat under sin asylprocess.

- Sedan blir de rädda. Ibland kunde vi förklara för dem i en kvart att undersökningen inte inverkade på deras asylbeslut, utan att det verkade gå hem hos dem, säger Al-Rubayei, mekanisk ingenjör från Irak.

Språket en utmaning

Mohammed och Al-Rubayei förklarar att språket i sig varit en utmaning. Dels har alla som svarat inte haft samma utbildningsnivå, dels finns det regionala skillnader som inverkar på det arabiska språket.

- Översättningen tog 3-4 veckor. Jag matade också in svaren i Excel. Det tog 40 timmar, säger Al-Rubayei, som fick lön för inmatningen.

Från höger: Abdulzaher Merzai, Hasan Al-Rubayei, Ali Ihsan Mohammed.
Abdulzaher Merzai, Ali Ihsan Mohammed, Hasan Al-Rubayei. Från höger: Abdulzaher Merzai, Hasan Al-Rubayei, Ali Ihsan Mohammed. Bild: Yle/Adrian Perera flyktingar,ali ihsan mohammed

De tre männen är överens om att det var självklart att undersökningen skulle göras, men ingen av dem är överraskade att människorna på flyktingförläggningarna mår dåligt.

- Alla av oss har varit på dessa förläggningar. Det är viktigt att dessa människor hörs och att vi jobbar för en bättre värld, säger Merzai som fick uppehållstillstånd vintern 2016.

- Ja, det märktes på dem att de fick strukturera sina upplevelser och upplevde att de hördes, kanske för första gången, säger Mohammed som fick uppehållstillstånd sommaren 2016.

- I slutet av enkäten fanns det en tom linjerad bit där man fick fylla i själv. Folk verkligen fyllde den sidan till bristningspunkten, förklarar Al-Rubayei som fått avslag.

Undersökningen gjordes på fem språk - kurdiska, persiska, arabiska, somaliska och engelska - och var en del av en pro-gradu avhandling. Enligt Pekka Santtila ligger undersökningen trots det på en mycket hög nivå rent vetenskapligt. Datainsamlingen gjordes under sommaren 2016. Majoriteten av de svarande var män, samtliga var vuxna.

Migrationsverket har meddelat att man inte längre kommer att berätta om hur många självmordsförsök eller självmord begås på flyktingförläggningarna i landet, skriver Helsingin Sanomat. Yle kunde inte nå Olli Snellman, chef för resultatområde vid Migrationsverket för kommentarer.

Rättelse 31.3, klockan 12.28 & 17:45: Undersökningen gjordes på fem språk, två av deltagarna var anställda och i artikeln blandades Al-Rubayei och Mohammed ihop som personer. Undersökningen var helt baserad på enkäter, inga intervjuer gjordes. Deltagarnas anonymitet har varit otroligt viktigt för undersökningen. Av gruppen fick en del avslag och valde att lämna landet, ingen deporterades.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland