Hoppa till huvudinnehåll

Radioandakterna fyller 85

Hedvig Långbacka och Lucas Snellman
Hedvig Långbacka och Lucas Snellman och utrustning från olika tider. Hedvig Långbacka och Lucas Snellman Bild: Julia Abebe / KCSA andakter,andrum,bandspelare,hedvig långbacka,lucas snellman

Radioandakterna fyller 85 år på söndag

-Det mesta har förändrast under 85 år, språket, tekniken, tonfallet, musiken. Men budskapet är detsamma!

Det konstaterar ansvarige producenten Lucas Snellman och redaktören för andaktsprogrammen, Hedvig Långbacka, inför radioandakternas 85-årsjubileum söndag 2 april.

Ända sedan Rundradions uppkomst har bolaget haft som uppgift att ”tillhandahålla andaktsprogram”. Efter att radiogudstjänsten 1926 fått en etablerad plats i programutbudet gjordes våren 1932 ett försök med att också sända andakter i Rundradions nät.

‒ Andakterna som sändes under den tre månader långa försöksperioden var i praktiken minigudstjänster med präst, kantor och sjungande församling på plats. De svenska andakterna sändes från Gamla kyrkan i Helsingfors, berättar Lucas Snellman.

Flera år av direktsändningar

Den första svenska andakten hölls av Max von Bonsdorff, som då var biskop i Borgå stift, och den hade ett traditionellt upplägg med psalm, bön och tal.

Försöksperioden utföll väl och samma år började Rundradion sända regelbundna andakter från Gamla kyrkan i Helsingfors. I protokoll kan man läsa att det ansågs som ”en för det andliga livet betydelsefull vinning och som en länge närd önskan realiserad”.

Först i mitten av 1950-talet började man spela in andakter för att sändas ut senare - det hann blir en ansenlig mängd andakter som gick ut i direktsändning!

På den tiden var det bara präster som höll andakter, och alldeles i början bara lutherska präster. Med tiden har flera kristna kyrkor och samfund kommit med och idag samarbetar nio kristna kyrkor kring radioandakterna.

Ekumenik i praktiken

‒ Det är ett ekumeniskt samarbete där det inte bara är präster utan oftare lekmän som predikar. Varje år medverkar ca 150 personer från olika samfund i andakterna och av dem är ungefär lika många män som kvinnor, berättar Snellman.

Målsättningen har varit att andakterna ska spegla den andlighet och fromhet som finns i Svenskfinland.

‒ Vill man tillspetsa så bildar utbudet en mosaik av karismatisk frikyrklighet, österbottnisk väckelse och åländsk högkyrklighet. Så här entydigt är det naturligtvis inte men för att nämna några exempel. Viktigt för dem alla är budskap som ska bära lyssnaren vidare men också ett språk som ligger i tiden, säger Lucas Snellman.

Språket förändras och andakterna med det

Vare sig vi gillar det eller inte så förändras språket hela tiden – nya ord och uttryck kommer till och en del gamla försvinner. De senaste 85 åren har inte bara språket förändrats – också inställningen till hur språket används är annorlunda och det gäller i väldigt hög grad radion.

‒ Ända in på 1980-talet var radiospråket mycket neutralt och opersonligt, också i andakterna för det mesta – ett visst prästerligt tonfall var vanligt. Men den här attityden förändrades mycket under 1980-talet – det kom krav på ledigare språk, mera personliga tonfall hos dem som talade i radion. Andaktstalarna fick friare händer, både vad gällde musiken och språket – det man nu eftersträvade var ett ledigt talspråk där också dialektala drag fick förekomma, berättar radioredaktör Hedvig Långbacka.

Och Bibeln sedan! Dess språk har ju också förändrats – nyöversättningen kom år 2000 och vissa saker låter mycket annorlunda. Också musikvalet har också förändrats – en källa till glädje för en del, till förargelse då för andra.

Musiken i tiden

‒ Länge var det direktsända psalmer som ljöd, sedan gjordes stora inspelningar av nästan alla psalmer i psalmboken, mycket traditionella versioner med för det mesta unison sång och orgel. De har använts väldigt mycket, men parallellt med dem har det hela tiden kommit ny kristen musik i alla tänkbara genrer. Den har hittat till andakterna och talarna gör ofta stort arbete för att hitta musik som passar i Andrum, utan att utgöra en för bjärt kontrast till den musik som annars ljuder på kanalen, berättar Hedvig Långbacka.

Om man 1932 var glad över att det började sändas andakter i radio så har nog intresset hållit i sig. Trots en allt hårdare konkurrens från tv, läsplattor och sociala medier så har morgonens Andrum idag sammanlagt 55 000 lyssnare och aftonandakten i genomsnitt 16 000 lyssnare varje kväll. Speciellt glädjande är att finlandssvenskarna har en generös inställning till att det sänds andakter i radio.

Generösa finlandssvenskar

‒ Undersökningen den finlandssvenska barometern visade för något år sedan att fast det är rätt få som regelbundet lyssnar på andakterna så tycker de att det är viktigt att de sänds dagligen. Det vill säga; fast de själva kanske inte lyssnar varje dag så förstår de att kan vara viktiga för andra och vill därför att de ska sändas. Det här visar på stor generositet och förståelse för andras andliga behov, framhåller Lucas Snellman.

På söndag fyller radioandakterna 85 år och det firas med en extra lång aftonandakt. I andakten som sänds kl. 19.15 gör Långbacka och Snellman en kort tidsresa.

‒ Det blir bland annat psalmsång ur den första inspelade svenska andakten från 1955 kombinerat med en av Svenska Yles nya inspelningar av psalmerna i tilläggshäftet, berättar Långbacka. Dessutom hörs avsnitt ur den ”predikan” som hölls då.

De svenska radioandakterna produceras i samarbete mellan Svenska Yle och Kyrkans central för det svenska arbetet. Morgonandakten Andrum sänds vardagar kl. 6.54 och kl. 9.10. Aftonandakten sänds måndag till fredag och söndag kl. 19.15.

Läs också

Tro

  • Staty av martin Luther

    Varför var Martin Luther antisemit?

    Samtidskontexten kan belysa Luthers ståndpunkt.

    Martin Luther var utan tvekan antisemit. Det är ett av de mörka kapitlen i berättelsen om hans liv och kanske det som är svårast att förstå. Hur kunde han som framhävde nåd skriva boken "Om judarna och deras lögner" - en av de vidrigaste hatskrifter som överhuvudtaget publicerats? Bränn och fördriv var hans budskap. Flera hundra år innan nazisterna verkställde hans ideér.

  • Dansen kring den gyllen kalven

    Luthermania i Tyskland

    Reformationsårets nota går lös på mer än 10 miljarder euro.

    Det finns varken rim eller reson när Tyskland firar Martin Luther och reformationen. Jubileumsåret till ära får alla tyskar en extra helgdag. Reformationsdagens nota landar på minst 10 miljarder euro och betalas av det tyska näringslivet.

Nyligen publicerat - Tro

  • Dansen kring den gyllen kalven

    Luthermania i Tyskland

    Reformationsårets nota går lös på mer än 10 miljarder euro.

    Det finns varken rim eller reson när Tyskland firar Martin Luther och reformationen. Jubileumsåret till ära får alla tyskar en extra helgdag. Reformationsdagens nota landar på minst 10 miljarder euro och betalas av det tyska näringslivet.

  • Staty av martin Luther

    Varför var Martin Luther antisemit?

    Samtidskontexten kan belysa Luthers ståndpunkt.

    Martin Luther var utan tvekan antisemit. Det är ett av de mörka kapitlen i berättelsen om hans liv och kanske det som är svårast att förstå. Hur kunde han som framhävde nåd skriva boken "Om judarna och deras lögner" - en av de vidrigaste hatskrifter som överhuvudtaget publicerats? Bränn och fördriv var hans budskap. Flera hundra år innan nazisterna verkställde hans ideér.