Hoppa till huvudinnehåll

Snabbare rehabilitering krävs för skadade beväringar

Patient tränar tillsammans med en fysioterapeut.
Snabbare rehabilitering skulle minska skadornas omfattning hos beväringar. Patient tränar tillsammans med en fysioterapeut. fysioterapi,laitilan terveyskoti

Tillgången till rehabilitering för dem som skadas under sin militärtjänstgöring borde förbättras.

Årligen skadas cirka 1500 under sin militärtjänstgöring. Av dessa får mellan 40 och 50 bestående men som kräver rehabilitering.

Föreningen Asevelvollisena Vammautuneiden tuki r.y. är en stödförening för personer som blivit invalidiserade under värnplikten. Föreningens uppgift är att ge råd för hur skadade kan få hjälp och stöd för rehabiliteringar och ersättningar. En av de saker som påverkar föreningens arbete är de olika villkor som gäller för dem som skadats. Det här beror på lagstiftningen som förändrats under årens lopp.

Beväringar som skadats före 1991 har samma rätt till rehabilitering som krigsveteranerna, tack vare en lag som trädde i kraft 1948. År 1991 stiftades en lag om olycksfall i militärtjänst, som i sin tur berör dem som skadats efter 1991. Nu vid årsskiftet tog man i bruk lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom, som bestämmer ersättningsgrunderna för dem som skadas nu. Den nya lagen lämnar också en del att önska.

- Det som också saknas är en paragraf som skulle trygga tillgången till rehabilitering i den nya lagen, säger föreningens ordförande Alpo Penttinen. Det skulle vara viktigt att den som skadats kan inleda sin rehabilitering så fort som möjligt. Då kunde man också hindra bestående men.

Penttinens son drabbades under sin militärtjänstgöring 1995 av en akut hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Som följd av det fick sonen en bestående hjärnskada. Penttinen började genast reda ut vilka rättigheter sonen hade till vård och ersättningar. Men det blev en 10 år lång kamp innan sonen till slut fick rätt till olycksfallspension. Några år senare var Penttinen med och grundade stödföreningen.

- Jag tänkte att om det är så här svårt, så behövs det hjälp från någon utomstående.

Ersättningsprocesserna kantas ofta av en omfattande byråkrati från Statskontorets sida som sköter ersättningarna. Den nya lagen försätter också beväringar och fredbevarare i en ojämlik position. Det här är en förändring man skulle välkomna eftersom det i dagsläget är vanligare att beväringar skadar sig än att fredsbevarare i tjänst gör det. Här kan det ännu finnas utrymme för förändringar. Lagen hann nämligen inte beredas så grundligt som man velat, och därför tar social- och hälsovårdsministeriet emot utlåtanden om lagen fram till 2018.

Eero Kuisma (t.v.) och Alpo Penttinen
Eero Kuisma (t.v.) och Alpo Penttinen Eero Kuisma (t.v.) och Alpo Penttinen asevelvollisena vammautuneiden tuki ry

Letalahem håller sig framme

I dagläget rehabiliterar man 95 procent av de fredsbevarare som skadats under sin tjänstgöring på Laitilan Terveyskoti. Med goda erfarenheter i bagaget, skulle man ha goda förutsättningar att också hjälpa skadade beväringar, berättar vd Eero Kuisma som tillsammans med Penttinen arbetat för en förbättring av beväringarnas rättigheter.

- Vi har försökt vara proaktiva på den här punkten och hoppas på att kraven för rehabiliteringen ska bli mildare.

En stor del av vårdhemmets inkomster kommer i dag från rehabiliteringen av krigsinvalider, och därför skulle det vara en naturlig fortsättning att rehabilitera skadade beväringar.

Ingången till Laitilan Veljeskoti och Terveyskoti.
Laitilan veljeskoti är en del av Laitilan Terveyskoti Ingången till Laitilan Veljeskoti och Terveyskoti. laitilan terveyskoti

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland