Hoppa till huvudinnehåll

Klimatförändringen är här - är Svenskfinland redo?

Fötter med lackade naglar i vatten
Havsvattnet blir sötare och surare hela tiden. Fötter med lackade naglar i vatten Bild: Pekka Kauranen tår

Vi drömmer om ren inhemsk mat, sköna sommardagar vid havet och god fiskelycka.
Om det är möjligt också i framtiden kan ingen med säkerhet längre lova. Forskare är ense om att förändringarna i naturen är oroväckande.

Klimatförändringen har nått också Svenskfinland och det betyder förändringar för såväl skogsägare, jordbrukare och sommargäster.

Vintern borde vara den bästa årstiden för avverkningar, men så är det inte längre.

Man i röd jacka står framför skog
Kim Back understryker att bara en välskött skog ger bra avkastning. Man i röd jacka står framför skog Bild: Yle/Keijo Lehto skogsvårdsinstruktör

De varma vintrarna med mycket regn leder till att marken inte fryser tillräckligt. När det inte finns tjäle, kan skogsmaskinerna skada skogen. Djupa spår i marken skadar trädens rötter.

- Frusen mark och mycket ris på vägarna är det bästa, men det har varit dåligt med det den här sista tiden, säger skogsvårdsinstruktören Kim Back i Malax.

Skogen binder kol. En välskött och växande skog binder mycket kol. Ju bättre skötta skogarna är, desto mera kol binder de och motverkar på det sättet klimatförändringen. Därför är det viktigt att skogarna sköts.

- Skogarna är svårare att sköta och våtare att röra sig i, summerar Back.

Det mildare klimatet gör däremot att skogen växer bättre. Bland annat växer granen fortare och bättre än tidigare.

Nya arter vandrar också längre norrut. Nu hittas till exempel ekplantor som har uppkommit på naturlig väg i skogarna i Malax.

- Det skulle aldrig ha förekommit för tio till femton år sedan, säger Back. Eken fryser i våra förhållanden. Den ska inte växa här naturligt. Det visar att vintrarna är så milda nuförtiden att små ekplantor klarar av att gro och börja växa.

Nya arter också i djurlivet

Anders Albrecht i Sibbo har i årtionden forskat i halvvingar och under senare år har klimatförändringen märkts i hans arbete.

- Arterna har förändrats. Det har kommit en massa nya, en del har försvunnit, slår han fast.

Att den biologiska mångfalden ökar tilltalar forskarna, men orsakerna och följderna oroar.

Naturväktaren, forskaren Anders Albrecht säger att naturen klarar bra den sena våren.
Anders Albrecht har upptäckt många nya insektarter under sina år som entomolog. Naturväktaren, forskaren Anders Albrecht säger att naturen klarar bra den sena våren. Bild: YLE/Stefan Paavola naturväktare

Insekter behöver öppna ängar. Miljföroreningar påskyndar däremot att ängar växer igen och sly tar över.

- Uppvärmningen av klimatet påverkar också den sidan, säger Albrecht.

Vätan tär på jordbruket

Under två års tid har till exempel Norra Österbotten fått så mycket och häftiga regn att bönderna över huvudtaget inte har kunnat ta sig ut på åkrarna. De gånger de har kunnat göra det har sådden senare regnat bort.

- Då har du nog lätt för att hålla dig för skratt, säger jordbrukaren Bjarne Mara i Malax.

Man står framför isig åker
Bjarne Mara har många kollegor som kämpar mot allt för våta åkrar. Man står framför isig åker Bild: Yle/Keijo Lehto jordbrukare,bjarne mara

Växttiderna har på samma sätt som för skogen blivit längre och möjligheterna att odla nya grödor sprider sig längre norrut hela tiden.

När man blir utan skörd, är den längre växtsäsongen inte så mycket värd längre.― Bjarne Mara, jordbrukare

Bara för drygt 20 år sedan måste de österbottniska bönderna noga välja var de kunde så vete. I dag kan de göra det i så gott som hela landskapet. Höst- och vårraps odlas numera också i Österbotten.

- Det klagar jag inte på och inte mina yrkesbröder heller, säger Mara. Nackdelen är de radikala regnen och långa regnperioderna. När man blir utan skörd, är den längre växtsäsongen inte så mycket värd längre.

Dräneringen är avgörande

Intensiv nederbörd på mark som inte är helt täckt av grödor leder till att jorden slås sönder och partiklar frigörs. Partiklarna rinner sedan med vattnet till sänkor och svackor som åkrar. Där lägger sig partiklarna som en tät hinna över marken. Efter en tid kan varken vatten eller luft tränga igenom hinnan. När jordbruksmaskiner sedan kör på den våta ytmarken, pressas jorden ihop för hårt.

- Det blir syrebrist och jorden blir för packad. När jorden inte är tillräckligt porös kan vattnet inte rinna bort, säger dräneringsexperten Rainer Rosendahl. Resultatet är sur jord där grödan inte trivs.

Mn med glasögon står framför isig åker
Allt fler jordbrukare och skogsägare har behov av Rainer Rosendahls kunskap. Mn med glasögon står framför isig åker Bild: Yle/Keijo Lehto dräneringstekniker

Förändringen har lett till att dikningen måste göras tätare och djupare.

- Tidigare då vi dränerade kunde vi ha en 25 meter mellan dikena. Nu måste vi sätta in dubbelt mera diken eller dika om för att uppfylla kraven i jordbruket i dag, säger Rosendahl.

Till åkerdräneringen kommer sedan grunddränering, alltså de stora dikena som för bort vattnet från åkrar och skogsområden. Marken vid kustområdena har fallit ihop, samtidigt som dikesbottnarna har stigit.

- Det betyder att vi har väldigt dålig torrläggningsmån, säger Rosendahl. Det är av största vikt att underhålla de här större vattendragen för att få bort de här flödena så vi inte får översvämningar.

Havet är både hjälte och offer

Vattnet från åkrar och skogsområdena rinner så småningom ut i havet.

Det tar i sin tur upp en stor del av partiklarna som rinner ut. Havet tar också upp den koldioxid som mänskan släpper ut via olika typer av förbränning av olja, kol och gas.

Det bromsar klimatförändringen, men blir samtidigt allt surare.

- Klimatuppvärmning är ett storskaligt globalt experiment och ingen vet egentligen hur det går, säger marinbiologen Christoffer Boström på Åbo Akademis forskningsstation i Korpoström.

Marinbiologerna Anna Jansson och Christoffer Boström på en brygga i Korpoström
Anna Jansson och Christoffer Boström forskar i hur havet mår. Marinbiologerna Anna Jansson och Christoffer Boström på en brygga i Korpoström Bild: Yle/Maud Stolpe nb anna jansson och christoffer boström

Han pekar på forskning som räknar med två till fyra graders uppvärmning av Östersjön.

Klimatuppvärmning är ett storskaligt globalt experiment och ingen vet egentligen hur det går.― Christoffer Boström

Med ökade regnmängder i stället för snöfall under vinterhalvåret leder det här sannolikt till surare vatten, hårdare stormar och extremare värmeböljor.

- Det är en riktig cocktail av olika faktorer. Det är rätt svårt att förutspå hur dom påverkar ett ekosystem, som redan i sig är ganska komplicerat.

Konkret kan uppvärmningen av havsvattnet påverka vassbuken och strömmingsbeståndet i Östersjön. Forskning visar att vassbukens och strömmingens bytesdjur, djurplankton, förändras när vattnet blir varmare.

- Vi kanske får magrare och mindre strömming och vassbuk, förklarar Boström. Sedan finns det ju invandrararter som får mera förträffliga förhållanden än de har haft förut. Det är lite av en roulette att vissa gynnas och vissa slås ut eller måste anpassa sig till förändringar.

Det är en riktig cocktail av olika faktorer som är rätt svåra att förutspå hur dom påverkar ett ekosystem som redan i sig är ganska komplicerat.― Christoffer Boström

Utvecklingen påverkar alltså fiskarterna och den vägen fiskenäringen. Också gemene invånare och sommargäst vid den finlandssvenska kustremsan kommer att märka av förändringarna, kanske till och med snabbare än forskarna tror i dag.

Boström påminner om att det finns konkreta åtgärder man kan ta till för att om inte förhindra så åtminstone bromsa upp förändringarna. Vassen är ett exempel.

- Bevara den för allt man kan. Vassen är jätteviktiga lekplatser för fisk. Vassen stabiliserar också lerbottnar som gör att vi har klart vatten i våra flador och glon. Alla de här ekosystemtjänsterna vassen gör blir vi av med direkt som vi muddrar.

Fåglarna flyttar senare på hösten

I Tvärminne zoologiska station följer forskaren Kim Jaatinen med fågellivet.

- Under de senaste 30 åren har flera andfåglar försenat sin höstflyttning med upp till en månad, säger han. Andfåglar klarar kyla och så länge det inte finns is som stoppar dem från att äta, stannar de.

Kim Jaatinen i Kopparnäs, Ingå
Kim Jaatinen ser förändringar i fåglarnas beteende. Kim Jaatinen i Kopparnäs, Ingå Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,kim jaatinen,Kopparnäs (halvö i Finland)

Andfåglar äter ryggradslösa djur från mjuka, grunda vikbottnar. Så länge det inte finns is behöver de inte flytta.

Utvecklingen är ett skrämmande moln som vi inte vet så mycket om.― Kim Jaatinen

Det betyder för sin del att viggar, knipor och grågäss inte övervintrar i samma grad som förr i Mellaneuropa. En del av de här arterna har till exempel försvunnit helt från Irland, Frankrike och Tyskland.

- Jag ser utvecklingen som hotfull, säger Jaatinen. Den är ett skrämmande moln som vi inte vet så mycket om. För tillfället så går det så snabbt framåt att vi redan om tio till tjugo år kan se förändringar. Tidigare tog det minst ett helt liv att registrera sådana.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem, måndag 3.4.2017 kl 20.00 samt tisdag 4.4.2017 kl 17.25.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten