Hoppa till huvudinnehåll

Sex scenarier för den ultimata domedagen

Staden Kisenuma ödelagd av flodvågor och bränder.
Städer kan ödeläggas efter domedagen. Staden Kisenuma ödelagd av flodvågor och bränder. Bild: EPA kisenuma

Vilket är det mest sannolika scenariot för domedagen och mänsklighetens död? Vi listar sex troliga scenarier.

Vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund svarar på hur sannolika de olika scenarierna är. Vi låter honom även lista de olika scenarierna i rangordning från den mest sannolika till den minst sannolika.

1. Mänskligheten själv

Det är inte bara tal om klimatuppvärmningen, utan även risk för ett tredje världskrig samt pandemier och sjukdomar. Bakterier och virus är idag allt mer resistenta.

Klimatförändringen mänskligheten har satt igång har gett upphov till en rad olika händelseförlopp. Klimatet blir varmare vilket leder till att isen smälter vid polerna och havsvattennivån stiger. Extrema väderfenomen blir ännu extremare, områden med torka blir större och värre, metanet i permafrostern börjar förgasas, för att nämna några negativa följder på klimatförändringen.

Vi är vår egen största fiende.― Marcus Rosenlund, vetenskapsjournalist

- Vi är vår egen största fiende. Om vi skulle sätta igång ett kärnvapenkrig skulle inte mycket bli kvar. WHO får skrämselhicka varje gång A-viruset sätter igång (till exempel svininfluensan) och den ökande oviljan att vaccinera sig gör inte saken bättre.

- Exempelvis pandemin Spanska sjukan, ett A-typens influensavirus som härjade 1918-1920, tog kål på fler människor än de två världskrigen tillsammans, säger Marcus. A-viruset muteras hela tiden och kommer förr eller senare att orsaka flera pandemier.

2. Metangasexplosion

Metan finns i permafrosten och på havsbottnar. Då permafrosten, alltså den eviga tjälen, börjar värmas upp bubblar metangasen fram och kan orsaka stora explosioner. Detta har bland annat redan hänt i Sibirien. Metangas är en växthusgas precis som koldioxid. Men 20-50 gånger starkare…

- Domedagens domedag inträffar om metanhydraterna under de arktiska havsbottnarna blir instabila och går i luften i stor skala. Klimatforskare kallar detta för ”scenariot som absolut inte får hända”. Om alla de otaliga gigaton fruset metan under polarkalotterna börjar bubbla upp när havsvattnet värms över riskgränsen får vi en turbofart på den globala klimatförändringen, säger Marcus, men bara det att permafrosten tinar överhuvudtaget är illa nog.

3. Supervulkanutbrott

Ett tiotal människor skadades i en explosion vid vulkanen Etna den 15 mars 2017.
Lavan äter upp allt i sin väg Ett tiotal människor skadades i en explosion vid vulkanen Etna den 15 mars 2017. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press Etna,Italien,Sicilien,vulkaner,vulkanutbrott

Ifall en supervulkan, det vill säga en vulkan som under ett enda utbrott kan kasta upp minst tusen kubikkilometer lava och aska, har ett utbrott är följderna enorma; områden på tusentals kilometers radie från vulkanen förstörs mer eller mindre totalt. Dessutom ödeläggs stora områden under ett täcke av aska och lava. Globalt sett påverkas klimatet eftersom temperaturen sjunker med flera grader. Solens strålar når nämligen inte fram till jorden på grund av askan som kastas upp i atmosfären. Jordbruket och hela mänskligheten tar stryk. Vidare förgiftas vattendragen och oceanerna.

Sannolikheten är 100 procent, men man vet inte när detta kommer att ske.― Marcus Rosenlund, vetenskapsjournalist

- Sannolikheten för ett supervulkanutbrott är på lång sikt 100 procent, men man vet inte när detta kommer att ske. Detta är ett katastrofscenario man har svårt att föreställa sig och förödelsen kan bli enorm. Supervulkanen i Yellowstone till exempel skulle mer eller mindre ödelägga större delen av Nordamerika. Vulkanvintern (temperaturen sjunker i och med att solens strålar inte når jorden) innebär en global tragedi.
Föreställ dig att hela Nyland skulle vara fullproppat med dynamit upp till 13 kilometers höjd, och sedan skulle någon tutta på, säger Marcus.

4. Supersolstorm

Solen är stjärnan i mitten av vårt solsystem som utgör hela förutsättningen för liv på jorden. En mycket stark solstorm, alltså en geomagnetisk storm, som träffar jorden skulle störa det teknologiska samhället vi lever i idag mycket svårt. Denna geomagnetiska storm skulle rubba bland annat våra satelliter och el- och datanätverk och är den tillräckligt stark skulle vi åtminstone temporärt gå tillbaka till ett liv som på stenåldern.

- Sannolikheten för när det sker är svår att räkna ut. Solen har aktivare och mindre aktivare perioder. Men vi vet att större solstormar har en otrolig potential till förstörelse. Exempelvis år 1859 skedde en solstorm som är känd som Carrington Event. Alla telegrafsystem slutade att fungera, vissa telegrafister fick stötar, kablarna skickade ut gnistor och papper började brinna. Även norrsken kunde skådas så långt söderut som i Karibien. En motsvarande solstorm skulle vara otroligt destruktiv i dag när allt och alla är beroende av elström och satelliter.

- Summan av kardemumman är att vi känner till solens aktivitet rätt dåligt och det är så gott som omöjligt att förutspå en supersolstorm men vi vet att dagens teknologi i värsta fall skulle ta massivt stryk, säger Marcus.

5. Komet- eller asteroidnedslag

En stor komet eller asteroid är en himlakropp som kretsar kring solen precis som jorden, i en egen omloppsbana. Ifall en stor komet eller asteroid träffar jorden uppstår en enorm explosion. Bumlingen som bidrog till dinosauriernas undergång för 65 miljoner år sedan var uppemot 15 kilometer stor. Den enorma explosionen påverkar jordens klimat under långa tider och lämnar stora områden i ruiner.

Kometen eller asteroiden kan träffa en stad och ha ödesdigra följder. Om kometen eller asteroiden slår ner i havet sätter den igång en enorm tsunami.

- Även här är sannolikheten 100 % på längre sikt, men ingen vet när detta kommer att ske, det kan ske nästa vecka eller om tusen år. Detta scenario är inget människorna kan göra något åt, åtminstone just nu. Förödelsen beror helt på hur stor kometen eller asteroiden är. Forskarna har koll på de största asteroiderna i vår direkta närhet, de i kilometerklassen, men det finns miljontals mindre som man inte riktigt kan följa med, säger Marcus.

Teckning över meteoritregn.
Konstnärlig tolkning av ett asteoridnedslag. Teckning över meteoritregn. Bild: YLE/Strömsö stjärnskådning

6. Hypernova

En super- eller hypernova uppstår då en enorm stjärna kollapsar och oerhörda mängder energi frigörs, lika mycket energi som solen strålar ut under hela dess livstid brinner loss under några sekunder. Ifall detta sker farligt nära jorden bombarderas vi med gammastrålning och då kommer ozonsiktet till exempel att förstöras. Då hotas inte bara mänskligheten utan största delen av allt liv på jorden.

- Risken finns, men den är inte lika stor som för ett supervulkanutbrott eller ett komet- eller asteroidnedslag. En farligt närbelägen supernova, närmare än 200 ljusår, smäller av ungefär en gång på årmiljonen. Forskarna har rätt bra koll på de största potentiella super- och hypernovorna, säger Marcus.

Källor: Yle, Svenska Yle, Illustrerad Vetenskap

Nyligen publicerat - X3M