Hoppa till huvudinnehåll

Finland ligger efter i arbetet med specialbegåvade barn

Speciallärare Camilla Svens-Liavåg
Speciallärare Camilla Svens-Liavåg. Speciallärare Camilla Svens-Liavåg Bild: Yle/Malin Hulkki camilla svens-liavåg

Jämfört med resten av Norden ligger Finland efter när det gäller arbetet med specialbegåvade barn i skolan. Frågan borde finnas på den politiska agendan, säger specialläraren Camilla Svens-Liavåg vid Åbo Akademi.

Mellan två och fem procent av skolbarnen är specialbegåvade. Specialläraren Camilla Svens-Liavåg vid Åbo Akademi föreläser om ämnet och säger att man i Finland är medveten om de här barnen, men att det i dagsläget inte finns någon plan för hur man ska arbeta med dem.

Finland ligger efter vad det gäller arbetet med specialbegåvade barn, sett till resten av Norden. I till exempel Danmark har man fått instruktioner från ministeriehåll om att det ska finnas kunskap och beredskap att ta hand om alla, också de specialbegåvade.

- I Finland finns det ingen diskussion om detta. Vi lever på våra fina Pisa-resultat, vilket är trevligt, men vi glömmer en grupp bland eleverna, säger Svens-Liavåg.

- Det handlar framförallt om ett tänk och ett kunnande. Det handlar inte om att vi i Finland inte vill, utan om att vi inte kan.

Det handlar inte om att förändra en skola som är bra, påpekar Svens-Liavåg.

- Fokus har legat på bra saker, men man har helt enkelt glömt en elevgrupp.

Nordiskt samarbete

Det finns ett nordiskt samarbete kring specialbegåvade barn och senast i höstas hölls en konferens i Vasa där ämnet diskuterades. Svens-Liavåg menar att vi har mycket att lära av våra grannländer.

- Där finns utarbetade system hur man undervisar en lärarkår om detta, och det kan vi lära oss av.

I dag pratas det väldigt lite om specialbegåvade barn på lärarutbildningen, säger Svens-Liavåg, men samtidigt märker hon ett stort intresse bland de lärare som hon föreläser om ämnet för.

Hon beskriver intresset för specialbegåvade barn som stort bland lärarkåren.

Kan vara svåra att upptäcka

Att upptäcka de specialbegåvade barnen är inte alltid enkelt, de visar sig inte alltid genom goda skolprestationer.

- Det gäller att ha rätt glasögon, att veta vad man ska titta efter.

Och att arbeta med de här barnen kräver inte alltid extra resurser, hävdar Svens-Liavåg. I Finland handlar det främst om att lära sig mer om ämnet.

- Man kan jobba på olika sätt på samma tema för att möta de olika barnen.

Hon menar att det är viktigt att se bortom den fysiologiska åldern och också se den intellektuella åldern. Och att det dessutom gäller att komma ihåg att en insats per specialbegåvat barn inte räcker, det är ett arbete som måste fortgå.

Det är också viktigt att minnas att bara för att man ska se de med särskild begåvning, så betyder det inte att man tar bort fokus från någon annan. De som behöver extra hjälp ska också få det.

- Det handlar inte om att ta från någon och ge till någon annan, säger Svens-Liavåg.

Det går att använda sig av flexibel gruppering i skolan, påminner Svens-Liavåg, också över åldersgränserna. Men det finns också det som pekar på att mångfalden berikar.

Forskning visar att det är bra att det finns olika typer av begåvning i samma klass, säger Svens-Liavåg.

På agendan

Camilla Svens-Liavåg vet att skolornas och lärarnas resurser förstås är begränsade.

För att komma ikapp resten av Norden menar hon att det nu skulle vara viktigt att få upp frågan om specialbegåvade barn på den politiska agendan.

- Jag tror att det finns en god vilja och att det finns ett intresse för specialbegåvade barn.

- Det måste bli en politisk fråga, för det är därifrån pengarna styrs, säger Svens-Liavåg.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten