Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Klasstorleken spelar ingen roll

Ytterkläder och skolväskor ligger på golvet utanför matsalen i Ströhö
Många barn i klassen inte nödvändigtvis ett problem. Ytterkläder och skolväskor ligger på golvet utanför matsalen i Ströhö Bild: Yle/Madeleine Boström matsvinn

Att en stor klass automatiskt betyder problem stämmer inte. Ett exempel på hur en stor klass kan fungera bra är musikklasserna, som finns på finskt håll i huvudstadsregionen. Det säger forskaren Sirkku Kupiainen vid Helsingfors universitet.

I Yles valkompass anser majoriteten av kommunlavalskandidaterna att gruppstorlekarna i skolorna redan nu äventyrar inlärningen. Städernas bildningsdirektörer tycker att undervisningsgrupperna är lämpligt stora i de svenska skolorna. I Helsingfors svenska skolor är det stora skillnader på undervisningsgruppernas storlek i årskurserna 1-6, men medeltalet ligger på 18-20 elever.

Forskaren Sirkku Kupiainen, Helsingfors universitet, har tillsammans med Ninja Hienonen skrivit boken "Luokkakoolla ei ole selvää yhteyttä oppilaiden osaamiseen", som handlar om klasstorlekar i skolorna.

- Om man tror att små klasser är bättre, så är de svenska klasserna i Helsingfors ganska lagom stora. Men i vår forskning kom vi fram till att det egentligen inte spelar någon roll hur stora grupperna är, säger Kupiainen.

Inte viktigt hur många utan hurudana

I sin forskning har Kupiainen och Hienonen kommit fram till att det som spelar en viktigare roll är hurudana barn som går i en klass.

- Om man har 25 välbeteende barn i samma grupp så är det inga problem, varken för läraren, inlärningen eller vad gäller kompisrelationer. Men det räcker med att det finns bara ett barn som stör de andra för att hela klassen ska ha problem. Då har läraren inte tid att lära alla elever och eleverna kan inte lära sig om man inte har ro att koncentrera sig, säger Kupianen.

Enligt Kupiainen delar man redan nu i stor utsträckning in elever utgående från det man vet om eleverna på förhand, till exempel på basis av den information som dagis ger.

- Att dela in svagare elever i små klasser är inte heller så bra, eftersom det då inte sker en sådan integration som skulle vara bra. Eleverna lär inte känna olika sorters kompisar, påpekar Kupianen.

Kupiainen säger att det inte är någon idé att ge någon rekommendation för hur stora klasser maximalt skall vara. Barn har olika behov; en del klarar av större klasser än andra.

Vi kom fram till att det egentligen inte spelar någon roll hur stora grupperna är.― Sirkku Kupiainen, forskare, Helsingfors universitet

- De som är i behov av mindre grupper skulle lida av sådana rekommendationer. I stället borde man fundera mera på hur många vuxna man har per elev, tycker Kupiainen.

Hur mycket lärarna belyser problematiken spelar också en roll.

- Visst finns det stora klasser med stora problem, klasser som är för stora för de barn som finns i dem. Det finns lärare som jobbar i klasser där de märker att det finns barn som inte får den uppmärksamhet som de skulle behöva. Men de här lärarna är också de som hörs, de som inte har problem talar inte om gruppstorlekar lika aktivt, menar Kupiainen.

Läs också Dialog eller straff - hur få bukt med ordningsproblem i skolorna?

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen