Hoppa till huvudinnehåll

Myndigheter slår larm om dåliga vattennät - i Pargas har läget blivit bättre

Vattenrör som sprungit läck.
Arkivbild på vattenrör som sprungit läck. Vattenrör som sprungit läck. Bild: Yle/Jesper Alm vattenläkage

En del vatten- och avloppsnät i Finland är byggda för över hundra år sedan och nu behövs det resurser för att sanera dem. En del kommuner tampas också med bristfälliga uppgifter om var en del av rören är nedgrävda och då är det svårare att lokalisera eventuella vattenläckage.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland slår nu larm om att saneringarna av vatten- och avloppsnäten blir en dyr affär under de närmaste åren. En stor del av näten har byggts mellan 1960- och 80-talen och då gjordes arbetet ofta hastigt eller så använde man sig av rör som var av dålig kvalitet. Därför är stora saneringar att vänta inom de närmaste åren.

Enligt en rapport av organisationen Roti, som årligen kartlägger den finländska infrastrukturens skick och värde, borde kommunerna satsa på vatten- och avloppsnäten under de kommande tio åren. De årliga kostnaderna skulle uppgå till 320 miljoner euro.

Vatten
Vatten Bild: YLE/Chanette Härus vatten,kranvatten,avlopp

I Pargas kämpade man tidigare med läckande rör, men situationen har blivit bättre. Staden har investerat i ny teknik, som gör det möjligt att hitta läckage i en snabbare takt. Samtidigt kartlägger man också var problemen finns, berättar stadens vattentjänstchef, Marko Rusi.

- Vi har under de senaste åren gjort större saneringar i vårt vattennät och på det sättet är läget under kontroll. I framtiden kommer vi att satsa på mindre saneringar eftersom de här större projekten är så dyra. Det finns ännu saker att göra, men riktningen är den rätta, säger Rusi.

Läckagen kan spåras snabbare än förut

För tillfället slutför staden ett större saneringsprojekt i Munkviken i Pargas. Saneringsarbetet ska bli klart i sommar. Efter det har staden inga planer på större saneringsprojekt på ett visst område, säger Rusi.

Istället åtgärdar man mindre områden samt granskar de äldsta vattenrören från 1950- och 60-talen och ser om de behöver åtgärdas.

tappa vatten ur kran
tappa vatten ur kran Bild: Yle/Johanna Ventus vattenkran

Även om läget är bättre så behövs det fortsättningsvis pengar för sanering av rören, berättar Rusi. Dessutom samlar man in data om vattenrören för att veta i vilket skick de är. Det här är värdefull information exempelvis då ett vattenrör springer läck på havsbottnen. Då kan man åtgärda läckaget i snabbare takt.

- Under de senaste åren har vi satsat på tekniken. I år blir vi också färdiga med att byta ut vattenmätarna för konsumenterna och då har vattenmätare som kan avläsas på distans inom Pargas kommunområde. På det sättet får vi mer information om de problemområden som finns och då kan vi fördela våra begränsade resurser på rätt sätt.

Läget bättre - men mycket ska ännu göras

För tre-fyra år sedan var läckande vattenrör ett gissel i Pargas. Läget har ändå blivit bättre, konstaterar Rusi.

- För tre år sedan kunde vi ha stora läckage som vi sökte i flera veckor. Nu kan vi lokalisera och åtgärda läckorna mycket snabbare, tack vare den nya tekniken. Eftersom vi vet vilket område läckan gäller så kan vi också meddela kunderna i snabbare takt, fortsätter Rusi.

Bild: Yle/Jesper Alm manne carla

Rusi hoppas på konkreta beslut av de beslutsfattare, som nu väljs in i fullmäktige. Han hoppas på områdesvisa grundavgifter. Det här eftersom det är dyrare att producera vattentjänster i skärgården än i Pargas kommunområde.

Därför borde grundavgiften variera beroende på bostadsområdet, anser Rusi. Den politiska viljan har hittills ändå fattats för att genomföra det här.

Ett annat exempel är då man bygger ut nya bostadsområden, såsom i Ersby. Då kunde grundavgiften vara högre för fastighetsägarna, så att man på det sättet finansierar utbyggnaden av ny infrastruktur.

- Jag hoppas att vi ser efter vattentjänsternas ekonomi också i fortsättningen, så att man inte rubbar balansen mellan investeringar och saneringar. Att bygga nya vattennät ska vara lönsamt. Annars finns risken att pengarna för saneringar av gamla rör går till investeringar. Då bygger vi nytt på bekostnad av det existerande vatten- och avloppsnätet, säger Rusi.

  • Bra vaccinationstäckning i Åbo

    Vaccinmotståndet finns ändå också i Åbo, berättar läkare.

    Vaccinmotståndet ser inte ut att vara stort i Åbo, iallafall om granskar andelen barn som vaccineras. En del föräldrar väljer ändå att inte följa vaccinationsprogrammet utan vaccinerar sina barn i en långsammare takt, vilket oroar infektionsläkare Jane Marttila vid Åbo stad.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland