Hoppa till huvudinnehåll

Vet du vad ditt barn dricker?

Dagisbarn äter mellanmål.
Dagisbarn äter mellanmål. Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik dagsmark daghem

I de flesta svenskspråkiga daghem, förskolor och skolor kan barnen välja mellan mjölk, vatten och surmjölk i samband med måltiderna. Ibland serveras även juice, hemgjord saft eller kakaodrycker till frukost. Det kan variera stort mellan till exempel daghem och daghem, liksom vem som bestämmer om barnens mat och dryck.

En intern förfrågan bland småbarnsföräldrar inom Svenska Yle visade, att det finns olika kutym vid daghem och skolor när det gäller barnens möjligheter att självmant välja dryck i samband med måltiderna. Några medarbetare blev upprörda över att andras barn tvingades dricka mjölk, medan andra hade diskuterat praxis med personalen och kommit överens förfarandet gällande de egna barnen. Diskussionen avslöjade att det råder olika kutym vid olika enheter, till och med inom samma stad eller kommun.

Därför beslöt Vega Dag att fråga vilka drycker och mejeriprodukter barn i de svenskspråkiga daghemmen, förskolorna och lågstadierna får samt vilken praxis som råder, det vill säga vem bestämmer och varför.

Ett modernt kök med gröna och vita skåpdörrar.
Ett modernt kök med gröna och vita skåpdörrar. Bild: Yle/Juho Karlsson daghem,Närpes,Österbotten,barnvårdsarbete,skogsdungens daghem

Vi skickade ut en enkät till cirka 600 mottagare. Vi fick sammanlagt 150 svar, med en fin spridning från Lovisa i öst till Karleby i norr. Bland de svarande finns även personer som är föreståndare för flera daghem och kosthållschefer med ansvar för flera skolor.

Kortfattat visar svaren att barnen dricker mest mjölk och vatten, sedan surmjölk. Övriga populära mejeriprodukter är smör, ost och yoghurt. Enkäten visar också att det i huvudsak är föräldrarna eller barnen som själva väljer vad de vill dricka till måltiderna.

Föräldrarna bestämmer om barnen dricker mjölk eller vatten, men inte vilken mjölk. Den är alltid fettfri.

Enkätsvaren visar dessutom att ansvaret för besluten om och inköpen av barnens måltidsdrycker kan vara fördelat på många personer och instanser. Beslut fattas av enhetens personal, kommunens kosthållschef, centralkökets personal och/eller matleverantören.

Vissa enheter fattar självständiga beslut i samråd med föräldrarna och barnen, medan andra följer kommuners rekommendationer och upphandlingsdirektiv mera bokstavligt. I svaren kan man även utläsa en viss misströstan mot att handlingsutrymmet för att påverka bespisningen är begränsad.

Statens skolmjölksprogram styr förstås användningen av sådana mjölkprodukter som är stödberättigade!

Vi önskar att vi kunde servera ekologisk mjölk.

Föräldrarna bestämmer om det är mjölk eller vatten som barnet dricker, men de kan inte påverka vilken mjölk. Den är alltid fettfri.

Det hör till arbetet och pedagogiken att uppmuntra och inspirera till ett öppet sinne gällande mat och smaker. Fettfritt och margarindirektiv är inte alltid enkla att motivera, men de binder oss.

Liten flicka dricker mjölk ur ett glas.
Liten flicka dricker mjölk ur ett glas. Bild: Yle/Berislav Jurisic mjölk (mjölkprodukter),Komjölk,flickor,dryck

Vad dricker barnen till maten?

I så gott som varje daghem, förskola och skola serveras dagligen mjölk (98,7%) och vatten (94,6%). Mjölken är fettfri, med låg fetthalt eller laktosfri för allergiker samt i något fall ekologisk.

Surmjölk förekommer i hälften av alla enheter. I drygt en femtedel (22,1%) av daghem och skolor kan barnen också välja växtmjölk, i vissa fall endast med föräldrars samtycke eller mot läkarintyg. I enstaka fall bjuds det på hemgjord saft, kakaodrycker och juice i samband med frukosten.

Förutom ovannämnda drycker serveras yoghurt i samband med mellanmål till knappa hälften (40,3%) av barnen.

Smör eller margarin (74,5%) och ost (69,8%) är de vanligaste mejeriprodukterna vid sidan om mjölk, surmjölk och yoghurt. I vissa enheter serveras ost några gånger i veckan, då som pålägg till bröd i samband med sopprätter. Enstaka daghem och skolor har ibland kvarg och grynost på menyn. I ett fall bjöds barnen på äggsmör och grynost till pirog och i ett fall på fetaost.

Pojke dricker surmjölk.
Pojke dricker surmjölk. Bild: Yle/Berislav Jurisic Komjölk,mjölk (mjölkprodukter),drycker,dryck,daghem,Förskola,pojkar,surmjölk,surmjölk

Vem bestämmer vilka drycker som köps?

Ansvaret för inköp av livsmedel kan variera stort i olika kommuner och städer. I vissa fall är det personalen, i andra kommunens kosthållschef (tekniska verket) eller matleverantören.

Det är i första hand kommunernas och statens kostrekommendationer (60,4 %) som styr vilka måltidsdrycker och mejeriprodukter som skall köpas in till daghem och skolor. Själva upphandlingen och distributionen sker främst genom kommunens eller stadens kosthållschef eller centralkök.

Det är staden och matleverantören som bestämmer vad som serveras. Smöret betalar skolan själv.

Vi dricker den mjölk som kommunen serverar. Vi har inte valt själv, utan den mjölk som severas bestäms någon annanstans.

Skolan tillfrågas nog inte. Detta är vad som serveras och bestäms av intern service/ kosthållssidan.

En sjättedel av de svarande (16,8 %) uppger att besluten om inköp fattas självständigt inom enheterna. En tiondel (10,1 %) uppgav att besluten fattas av en tredje part, till exempel den matleverantör som kommunen eller staden ingått avtal med.

I Esbo är det Esbo catering som planerar måltiderna och dess innehåll, gäller även måltidsdryckerna.

Några gånger i veckan ordnar rikssvenska Yvonne Leipsalu frivilligt en öppen förskola i svenska församlingens lokaler. Här samlas föräldrar och barn för att snacka svenska och fika tillsammans. En sångstund med svenska barnvisor finns alltid med i program
Några gånger i veckan ordnar rikssvenska Yvonne Leipsalu frivilligt en öppen förskola i svenska församlingens lokaler. Här samlas föräldrar och barn för att snacka svenska och fika tillsammans. En sångstund med svenska barnvisor finns alltid med i program Bild: Yle / Jenny Blomqvist yvonne leipsalu

Vem bestämmer vilka drycker barnen får dricka?

I de flesta fall bestämmer barnen (30,2 %) och/eller föräldrarna (34,9 %) vad barnen dricker i samband med måltiderna, ofta tillsammans med personalen (24,8 %).

Barnen väljer av det utbud vi har (barn med specialdieter handleds av personal) under övervakning.

Personalen rekommenderar mjölk. Diskuteras med vårdnadshavare och elev.

Jag tycker det är viktigt att barnen också har möjliget att välja dricka vatten vid maten.

Personalen brukar ge ett glas mjölk först, sedan får barnen bestämma om de vill ha vatten.

En tiondel (10,1 %) av daghemmen och skolorna uppger att personalen bestämmer vad får barnen dricker. I de fall personalen bestämmer sker det lika ofta på basis av kommunens rekommendationer som rådande praxis. I ett enda fall bestämmer serviceproducenten om vad barnen får dricka.

Personalen brukar ge ett glas mjölk först, sedan får barnen bestämma om de vill ha vatten. Barnen ber dagilgen om vatten då de t ex är ute och blir törstiga. Då får de det.

Maten kommer från skolan, men vi har kommit överens om att mjölk är det som gäller.

Om ingen diskussion förts med föräldrar så dricker barnen i regel mjölk.

Växtdrycker i en köpvagn.
Växtdrycker i en köpvagn. Bild: Svenska Yle / Leo Gammals drycker,vegetariska produkter,Sojaböna,sojaprodukter,Macadamiasläktet,nötter,kokos,havre,mandel

Mjölk dricks i stort sett lika mycket (69,1 %) som för två år sedan. I en knapp tiondel (9,4 %) av svaren ansåg man att konsumtionen har minskat, men samtidigt ser man en liten ökning i konsumtionen av laktosfri mjölk och växtmjölk.

Huvudsakligen dricker barnen mjölk vid alla måltider. Oftast är det på grund av magbesvär då föräldrarna ber oss bjuda på bara vatten.

Flera barn dricker vatten nu jämfört med hur det var förr när alla drack mjölk. Sen har ju antalet ris- eller havremjölk ökat. Förr fanns det knappt någon som drack "special"mjölk, men nu finns det en i nästan varje grupp.

De som behöver dricka någon annan typ av mjölk får ju naturligtvis den sorts mjölk de behöver. Andra barn är inte intresserade av att dricka av de olika dietmjölksorterna och erbjuds inte heller dessa.

En skål med yoghurt och jordgubbar.
En skål med yoghurt och jordgubbar. Bild: Yle/Monica Forssell yoghurt,jordgubbar

Oroliga för sockret

Sockerhalten i yoghurtar och safter väckte starka reaktioner bland de svarande, Vissa daghem uppger sig ha blivit sockersmarta, andra serverar saft eller läskedrycker endast vid festliga tillfällen som infaller en-två gånger om året.

Vid vår enhet serveras inte saftsoppor eller saft i samband med måltiderna. Varken vid lunch eller mellanmål. Vi har gjort ett medvetet val att själva tillreda morgonmål och mellanmål och försöker servera en så hälsosam och mångsidig kost som möjligt. Lunchen får vi från ett storkök.

Kimitoöns kommun har gått in för att minska på sockermängden i de måltider vi serverar. Köket gör till exempel sin egen yoghurt på bär och naturell yoghurt. Det serveras bär till gröten istället för sylt.

Det är positivt att de smaksatta yoghurtprodukterna tagits bort eller reducerats till produkter med mindre socker.

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Elin Skagersten-Ström.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Jonas Sundström, Strömsön juontaja.

    Jonas Sundström

    Programvärd och redaktör

    Programvärd på Strömsö. Juontaja kahdella kielellä Strömsön lifestyle-ohjelmassa. Ta gärna kontakt på jonas.sundstrom@yle.fi.

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • Owe Salmela.

    Owe Salmela

    Florist
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

  • 1:a veckans recept – Vegval

    Era bästa vegetariska vardagsrätter.

    Det är dags att presentera den första veckomenyn i Strömsös kampanj Vegval där ni har delat era bästa vegetariska vardagsrecept. Tack till Päivi Lähtevänoja, Judith Alm, Frida Allberg och Katriina Lahtonen som står för veckans recept.

  • Gräddbakad grönkåls- och potatisgratäng

    Mat som går fort att laga och som sköter sig själv i ugnen.

    Gräddbakad grönkåls- och potatisgratäng Vardagsmat! Ett recept som från början var en kylskåpsrensning men som kommit att bli en god och superenkel vardagsfavorit. Mjuk, len och rejäl vintermat som går fort att laga och som sköter sig själv i ugnen. Judith Alm Ingredienser 1 purjolök 7-8 grönkålsblad / 1 stort knippe 1 pkt rökt tofu. Kan bytas ut mot 4-6 svampar, t.

Nyligen publicerat - Strömsö

  • 1:a veckans recept – Vegval

    Era bästa vegetariska vardagsrätter.

    Det är dags att presentera den första veckomenyn i Strömsös kampanj Vegval där ni har delat era bästa vegetariska vardagsrecept. Tack till Päivi Lähtevänoja, Judith Alm, Frida Allberg och Katriina Lahtonen som står för veckans recept.

  • Gräddbakad grönkåls- och potatisgratäng

    Mat som går fort att laga och som sköter sig själv i ugnen.

    Gräddbakad grönkåls- och potatisgratäng Vardagsmat! Ett recept som från början var en kylskåpsrensning men som kommit att bli en god och superenkel vardagsfavorit. Mjuk, len och rejäl vintermat som går fort att laga och som sköter sig själv i ugnen. Judith Alm Ingredienser 1 purjolök 7-8 grönkålsblad / 1 stort knippe 1 pkt rökt tofu. Kan bytas ut mot 4-6 svampar, t.

  • Fullkornsnudlar med säsongens grönsaker – här med blomkål och broccoli

    Kan varieras enligt smak och tillgängliga råvaror.

    Fullkornsnudlar med säsongens grönsaker – här med blomkål och broccoli Det här är ett enkelt och snabbt recept som är formbart enligt smak och tillgängliga råvaror. Själv varierar jag receptet hejvilt. Jag använder fullkornsnudlar och soltorkade tomater som stomme och lägger till olika grönsaker och nån proteinrik ingrediens. Om man vill ha lite färg på sin mat funkar riven rödbeta fint här.

  • Helstekt blomkål med currysmör, och friterade kikärter

    Använd hela blomkålen på två nya sätt.

    Helstekt blomkål med currysmör, och friterade kikärter Sönderkokt blomkål är bland det tråkigaste som finns i matväg. Men när du ugnsbakar den eller river blomkålen till blomkålscouscous får du ut det bästa av grönsaken. Jag älskar verkligen currysmör som smaksättare till hela rostade grönsaker.

  • Bakad sötpotatis med kikärtsröra och valnötsbullar

    Krisp förenas med krämighet i matklassiker

    Bakad sötpotatis med kikärtsröra och valnötsbullar Eftersom jag är vegan ville jag utveckla det klassiska receptet på ugnsbakad potatis (i mitt fall sötpotatis). Jag ville också experimentera med nötter i matlagningen och utvecklade därför receptet på valnötsbullarna som är ett gott och lite krispigt tillbehör till den bakade bataten.

  • Kantarellfylld cannelloni ger variation till höstens svampmiddagar

    Framtidens kockar deltar i Strömsös kampanj Vegval.

    Kantarellfylld cannelloni Jag är intresserad av det italienska köket. I den här rätten har jag försökt kombinera finländsk höst med det italienska köket. Jag har stött på fördomar om att vegetarisk mat handlar om torra grönsaksbiffar. Testa kantarellcanneloni så blir du överrraskad. Du kan byta ut svampen mot annan lämplig svamp t.ex. karl-johan.

  • La Bélle’s bönbiffar med citronröra

    Framtidens kockar deltar i Strömsös kampanj Vegval.

    Enbart bönbiffar på tallriken kan kännas lite väl färglöst. Jag ville göra en färggrann rätt med saftiga bönbiffar och lite hetta, samt färgsatta korngryn. Mynta, basilika och citron tycker jag ger friskhet och passar bra i en yoghurtsås.

  • Saftiga härkisrödbetsbiffar med potatis och fetaostkräm

    xxx

    Saftiga härkisrödbetsbiffar med potatis och fetaostkräm Jag tycker att rödbeta är en fantastisk ingrediens och ville bygga en rätt med höstliga färger. Ett klassiskt tillbehör till rödbeta är fetaostkräm. Jag gillar att lägga till syrlighet i fetaostkrämen med saften av någon citrusfrukt. Lite zest är alltid trevligt att dekorera med.

  • Spenatcurry med halloumi - färgglad vardagsmat

    Framtidens kockar deltar i Strömsös kampanj Vegval.

    Spenatcurry med halloumi Jag tycker att halloumi eller någon annan ost som kan stekas eller grillas är ett bra alternativ i vegetarisk mat. Här får osten sällskap av en smakrik currysås och en biff på quinoa- och kikärtsmix.