Hoppa till huvudinnehåll

Plugga vid ÅA: Religionsvetenskap undersöker religioner, kulturer och samhället

Peter Nynäs och Vaula Meisalmi
Professor Peter Nynäs och studerande Vaula Meisalmi. Peter Nynäs och Vaula Meisalmi Bild: Yle/Nina Bergman vaula meisalmi

Ett radband - det är ett föremål som professor Peter Nynäs och Vaula Meisalmi tagit med sig för att representera ämnet religionsvetenskap.

- Radbandet finns i många olika religiösa traditioner. Det här radbandet kommer från Sydkorea, där jag köpt det på en av religionsvetarnas många studieresor. Resorna är en viktig del av studierna. Det här är något som pågått sedan slutet av 1980-talet, berättar Nynäs.

Genom åren har man bland annat besökt Peru, Sydkorea, Indien, Skottland och Kina.

- Nästa studieresa nästa vår går förhoppningsvis till Armenien, fortsätter Nynäs.

Radbandet består av runda träkulor som är trädda på ett snöre, som ett armband. Det här bandet är köpt invid ett buddhistiskt kloster, vilket också är intressant om man tänker på religion idag, säger Nynäs.

- Å ena sidan finns den gamla sidan av religionen idag som handlar om traditioner och religiösa föreställningar. Men i lika hög grad i dag så möter vi religionen i turismsammanhang, inom populärkultur och så vidare så religion är ett ganska mångfacetterat begrepp idag.

Det är också dessa många perspektiv som man intresserar sig för inom religionsvetenskap.

Ämnet gett en mer mångfacetterad bild av religion och kultur

Inom studierna fördjupar man sig i olika religiösa traditioner, både klassiska och nyare. Det går också att specialisera sig på någon religion eller inriktning, eller på religion i ett sammanhang eller på ett mer individuellt plan.

Vaula Meisalmi som är inne på slutrakan av sina studier var från början intresserad av språk.

- Länge tyckte jag att språket var nyckeln till förståelse människor emellan, men så småningom började jag inse att man också behöver kunskaper i kulturer och religioner för att verkligen på ett djupare plan förstå människor. Det var därför jag valde religionsvetenskap och också på grund av språket, jag ville lära mig svenska, så valde jag Åbo Akademi.

Redan i inledningsskedet av studierna intresserade sig Meisalmi för islam, som sedan blivit fokus för hennes studier. Senare kom religionssociologin in, samspelet mellan religion och samhälle.

- I mina egna studier har jag fått lära mig att islam är en ganska mångfacetterad religion. Till exempel media ger en ganska snäv bild av islam, vilket i sig inte är så överraskande, för det krävs ju stora händelser i världen för att överskrida nyhetströskeln. Det har varit givande att lära mig att det finns sunnimuslimer och shiamuslimer, vad som är skillnaden mellan dem och att det finns olika tolkningar av islam och islams källor, koranen, vad profeten själv gjorde och lärde.

Nynäs cirkulerade själv under studietiden mellan olika ämnen. Han inledde studierna vid teologiska fakulteten, man fastnade sedan för religionsvetenskapen.

- Det gav mig både kunskap och perspektiv på för mig helt främmande kulturer.

Stor diversitet i studentgruppen

Vem söker sig till ämnet?

- Det finns en ganska stor bredd, säger Nynäs, om man tänker på deras egen religiösa övertygelse som finns i bakgrunden. Det finns personer som är väldigt personligt intresserade eller engagerade i buddhism, eller kristendom, eller tar helt avstånd till religion. Studentgruppen är väldigt divers. Det här tycker jag är fascinerande, det skapar ju också diskussioner mellan studenterna.

Var placerar sig då utexaminerade religionsvetare på arbetsmarknaden?

- Det finns ganska många olika möjligheter. Själv jobbade jag en ganska lång tid med programproduktion på Yle. Många blir också religionslärare, kanske i kombination i med historia, psykologi, eller livsåskådningslära. En tredje grupp jobbar vid olika samhällsorganisationer eller internationella organisationer.

Meisalmi har själv erfarenhet av att jobba vid Migrationsverket. Hon poängterar att det finns många jobb vid staten eller inom den offentliga sektorn där man har nytta av religionsvetenskap.

- Inom den närmaste framtiden skulle jag vilja jobba som överinspektör på Migrationsverket, handlägga olika uppehållstillstånd, inte nödvändigtvis asylbeslut, utan också vid andra enheter. Senare kanske jag skulle vilja jobba med integrering av invandrare i det finska samhället.

Vem är religiös?

Meisalmi arbetar just nu med sin pro gradu-avhandling som fokuserar på trovärdighetsbedömning av religiös övertygelse i Migrationsverkets beslutsfattande.

- En del asylsökande konverterar till kristendomen under sin tid här i Finland, under asylprocessen och grundar sin asylansökan åtminstone delvis på den här konverteringen. Sedan måste Migrationsverket bedöma om det finns en risk för förföljelse för personen som konverterat och där behövs en bedömning om den religiösa övertygelsens trovärdighet.

Det som bland annat utreds är om det är en genuin konvertering eller om det finns andra motiv bakom konverteringen.

- Jag undersöker vad den här trovärdighetsbedömningen av religiös övertygelse egentligen går ut på, vilka kriterier Migri sätter för en äkta religion eller en trovärdig övertygelse, men också vad den här bedömningen säger om deras syn på religion och hur de tolkar religion.

- Det här är ett väldigt bra exempel på ett pro gradu-arbete eftersom det visar på två olika sidor. Dels en väldigt viktig och aktuell frågeställning med betydelse för vårt samhälle. Men det har också en väldigt intressant inomvetenskaplig frågeställning, det vill säga hur vi uppfattar religion, tillägger Nynäs.

Hur är det för er att följa med händelserna i vårt samhälle och diskussionerna som pågår kring asylsökande och flyktingar i Finland?

- Det känns kanske lite frustrerande ibland att läsa i tidningarna, hur man använder och blandar ihop olika begrepp, säger Meisalmi.

- När jag följer med händelser som sker just nu, till exempel deporteringarna i natt, så är det mest som människa jag berörs. Men när jag får möjligheten att bekanta mig med till exempel negativa asylbeslut och när det gäller religion, så upplever jag tydligt konflikten mellan hur vi själv i Finland bedömer och avgör vem som är tillräckligt religiös för att anses som till exempel kristen och vilka kriterier som eventuellt sedan tillämpas i den här situationen som är väldigt speciell. Och då blir jag väldigt fundersam på hur man kan hantera den här konflikten på ett meningsfullt sätt, säger Nynäs.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland