Hoppa till huvudinnehåll

Susanna Alakoski: "För mej finns det alltid hopp"

Susanna Alakoski.
Susanna Alakoski. Susanna Alakoski. Bild: Elisabeth Ohlson Wallin Susanna Alakoski

Den svenska författaren Susanna Alakoski fick en pjäsbeställning kring temat Invandring och migration. Resultatet blev en berättelse där dagens flyktingtragedi speglas via två sverigefinska systrars relation och hundratals år av migrationshistorier. ”Vi pratar om invandrare på samma sätt som om Hells Angels skulle vara representativa för svenska folket, men så är det ju inte”.

Jag träffar Susanna Alakoski på svenska ambassaden samtidigt som kvarteren omkring är omringade av polis. Det kinesiska statsbesöket sätter upp och ner på stadsdelen, det är nära att vi inte alls släpps fram.

Hon är i Finland tillsammans med det svenska teatergästspelet Laina och fåglarna, Alakoskis debutpjäs där två sverigefinska systrar står i centrum; Laina som har gjort en klassresa och forskar i migration, Linda som stannat kvar i arbetarklassen och jobbar som servitris – och inte alls förstår sin syster.

Scen ur föreställningen Laina och fåglarna, 2017.
Sylvia Rauan som Laina, en av pjäsens två systrar. Scen ur föreställningen Laina och fåglarna, 2017. Bild: Elias Lindén Sylvia Rauan,laina och fåglarna

Den konflikten speglar den väldiga konflikt som genomsyrar hela Västeuropa idag, flyktingtragedin och hur samhällen och medborgare förhåller sig till den.

- Som vanligt kom jag inte ifrån det sverigefinska den här gången heller, det är bara så det är vad jag än skriver, skrattar hon.

Läste in sig på tusen år av svensk migrationshistoria

Hennes arbetsprocess började den här gången för all del inte med att hon grävde i sin egen historia.

- För att närma mej ämnet och hitta en ingång så läste jag mycket, och det helt avgörande var att jag hittade boken Tusen år av invandring som behandlar Sveriges hela migrationshistoria. Efter att ha läst den var jag helt förändrad.

Hur då?

- Nu tänker jag ofta som historiker som lugnt kan konstatera att vi har sett allt förut, allt som sägs idag har sagts förut. De alarmistiska rösterna är inte heller nya, säger hon och syftar på de högljudda olyckskorpar som kan jämföra invandring med samhällets undergång.

- Jag har läst böcker om hur man uttalade sej om invandrare på 60-70-talen, och det är ordagrant samma argument som används idag. Och samtidigt ser man ju hur det har gått bra för många invandrare, och hur mycket de har bidragit till samhället. Så varför ska man tro på de alarmistiska rösterna? Vem säger att de har rätt?

- Historien visar tusen gånger att de har fel, se bara på hur man talade om bosnierna på 90-talet, hur de stjäl och tar över våra jobb och kvinnor, eller hur man skrev om finnarna på 60-70-talen. Vi pratar om invandrare på samma sätt som om Hells Angels skulle vara representativa för svenska folket, men så är det ju inte.

Just vad gäller sverigefinnarna har det ju hänt väldigt mycket bara under de senaste åren, man är stolt över sina rötter på ett helt nytt sätt. Vad är det som har hänt?

- Ja det har blivit inne att vara finne!

- Jag tror det har att göra med att invandrarbarnen fick en större frihet och kom ut i samhället på ett helt annat sätt än sina föräldrar. Dagens yngre generation skäms inte heller för att de pratar finska dåligt, de gör en grej av det. Det finns en enorm stolthet i det finska arvet nu och det är så underbart att se.

Scen ur föreställningen Laina och fåglarna, 2017.
Scen ur föreställningen Laina och fåglarna. Scen ur föreställningen Laina och fåglarna, 2017. Bild: Elias Lindén laina och fåglarna

Du har sagt att du ville skriva in ett hopp i den här historien. Hur gör man det utan att det känns påklistrat?

- För mej finns det alltid hopp. Jag avskyr tanken att vi alltid skulle reproducera det som är dåligt.

- Varje dag bryter mänskor dåliga mönster i det lilla, genom att sluta röka och sluta kröka och börja äta rätt, vi har tusentals exempel i historien på att man kan lösa avancerade konflikter med hjälp av diplomati, man kan ha cancer och bli frisk, det händer hela tiden.

- Jag tänker alltid att, i varje situation finns det något slags hopp. Sedan kan man ha otur och snubbla, men hos många mänskor tycker jag att, det här att arbeta för det som ändå är hoppfullt lyser igenom. Det ville jag ha med.

Dagens politik och politiker kan röstas bort

Det är för all del inte alltid lätt att tro på hoppet, speciellt inte just nu, det medger hon. Då jag talar om hur också många politiker idag verkar ha glömt bort begrepp som medmänsklighet eller tro på kunskap och bildning, då håller hon med mej. Men tillägger:

- Ja så är det, politiken ser ut så just nu. Men det är ingenting som säger att den måste se ut så också om tjugo år, den kan röstas bort. Men nu är det tufft, visst.

Laina och fåglarna spelas varje kväll fram till lördag 8e april på Esbo stadsteater. Gästspelet är producerat av Scenkonst Sörmland, som har sin bas i Eskilstuna. Regi: Michaela Granit.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje