Hoppa till huvudinnehåll

Helsingforsborna känner sig trygga – "Överraskande resultat"

Domkyrkan i Helsingfors
Invånarna i Helsingfors känner sig trygga enligt en färsk undersökning. Rädslan för sexualbrott har ökad, speciellt bland unga kvinnor. Domkyrkan i Helsingfors Bild: Yle/Tega Oke turism i helsingfors

Helsingforsbornas trygghetskänsla har inte rubbats av till exempel terroristattackerna i Europas storstäder. Enligt en trygghetsundersökning som Helsingfors stad har gjort tycker invånarna i Helsingfors att staden är ungefär lika trygg som tidigare.

Det här är femte gången som Helsingfors stad undersöker hur trygg staden är enligt dess invånare. De tidigare undersökningarna är gjorda 2003, 2006, 2009 och 2012. Trygghetskänslan har blivit starkare under åren 2003-2012.

Den färskaste undersökningen gjordes vid årsskiftet 2015-2016 och resultatet pekar på att trygghetskänslan under de senaste åren har hållits på en stabil nivå. Nästan 90 procent av de som svarade känner sig trygga eller ganska trygga i Helsingfors.

Undersökningen gjordes samma höst som terroristattackerna i Paris ägde rum. Dessutom väckte flyktingströmmen till Europa och Finland oro hos många finländare.

Forskare är överraskade över att trygghetskänslan i Helsingfors inte verkar ha rubbats.

Terroristattacker tycks inte leda till en ökad känsla av rädsla.― Vesa Keskinen, forskare, Helsingfors stad

- När undersökningen gjordes talades det om terroristattacker, flyktingströmmar och gatupatruller. Diskussionen svämmade över på sociala medier. Vi antog att det här skulle synas i trygghetsundersökningen, men att det inte gör det är en stor överraskning. När 4 000 människor i lugn och ro får svara på en enkät tycks dylika händelser inte leda till en ökad känsla av rädsla, säger Vesa Keskinen, forskare med huvudansvar för trygghetsundersökningen.

Kan man dra den slutsatsen att terroristattacker i världen inte påverkar trygghetskänslan i Helsingfors?

- Precis så är det. I invånarnas vardag syns de inte. Men om man på ett mer allmänt plan frågar om tryggheten i Finland har försämrats så kan det hända att folk svarar att så är fallet. Men i den enskilda invånarens vardag har inga märkbara ändringar skett under de senaste åren. Förstås kan situationen förändras snabbt om det händer någonting i Helsingfors, säger Keskinen.

Folkmassor på Senatstorget i Helsingfors.
Många i Helsingfors demonstrerade mot rasism i september 2016 under devisen "Nu räcker det!". Folkmassor på Senatstorget i Helsingfors. Bild: Marcus Rosenlund/Yle Senatstorget,Helsingfors,peli poikki,antirasism

Rädslan för sexualbrott ökar

Trots att mycket i trygghetsundersökningen tyder på att invånarna i Helsingfors upplever att staden är trygg finns det också oroväckande trender i undersökningen. Till exempel är unga kvinnor betydligt räddare för att bli utsatta för sexualbrott än tidigare.

Risken för att utsättas för sexualbrott i Helsingfors har ökat.― Vesa Keskinen, forskare, Helsingfors stad

Av 15-24-åriga kvinnor är nästan 40 procent ganska eller väldigt rädda för att utsättas för sexualbrott. År 2012 var motsvarande siffra cirka 25 procent.

- Det här har att göra med tidpunkten för undersökningen, det vill säga årsskiftet 2015-2016. Då talades det om sexuella trakasserier och polisen i Helsingfors rapporterade om överfallsvåldtäkter, säger forskaren Vesa Keskinen.

Också brottsstatistiken ger en förklaring till att rädslan har ökat. Antalet anmälda sexualbrott ökade i Helsingfors år 2016.

- Risken för att råka ut för sexualbrott i Helsingfors har ökat under de senaste åren, säger Keskinen.

Polisen patrullerar på "Piritori"
I Berghäll känner sig invånarna tryggare än tidigare. Polisen patrullerar på "Piritori" Bild: Yle/Tino Oksanen polisfordon,körbanor,Berghäll,Sörnäskurvan,vasaskvären,Åshöjden, Helsingfors,Sörnäs metrostation

Stora skillnader mellan stadsdelarna

Trygghetskänslan i de olika stadsdelarna i Helsingfors varierar mycket. På ett allmänt plan kan man säga att känslan av otrygghet är minst på småhusområden samt i de södra stadsdelarna. Mest otrygghet upplever invånare i utkanterna av staden i höghusområden i öst och väst.

När invånarna fick säga hur de upplever tryggheten dagtid i sitt bostadsområde fanns det inga större skillnader. Men på veckoslutskvällar varierar trygghetskänslan mycket.

I 20 av 34 distrikt har inga större förändringar skett sedan 2012. Men i Mellungsbacka, Malm, Böle, Kampmalmen (består av Främre Tölö, Lappviken, Gräsviken, Kampen och Busholmen) och Degerö har känslan av otrygghet ökat under de senaste åren.

Det här förklaras enligt forskarna ofta med aktuella händelser som snabbt kan leda till att känslan av otrygghet ökar. Till exempel i Bortre Tölö har stödboendet på Rosavillagatan sannolikt lett till att en del invånare känner sig otrygga.

För vissa stadsdelar går det bättre. Invånare i Berghäll, Haga, Parkstad, Bocksbacka, Kårböle, Nordsjö, Skomakarböle, Åggelby, Estnäs, upplever att den egna stadsdelen har blivit tryggare jämfört med 2012.

Enligt forskarna förklaras en ökad trygghetskänsla i till exempel Berghäll av att befolkningsstrukturen har förändrats.

Människor i centrum av Helsingfors
En del invånare med invandrarbakgrund känner sig otrygga då de går på stan. Människor i centrum av Helsingfors Bild: Yle/Tega Oke shoppingcentrum

Invånare med främmande språk med för första gången

I år har invånare med annat modersmål än finska eller svenska för första gången fått delta i undersökningen. Av de 4 000 som svarade på enkäten har 345 ett annat modersmål än finska eller svenska.

Helsingforsbor med ett främmande modersmål känner sig mer otrygga i det egna bostadsområdet jämfört med finsk- och svenskspråkiga. Invånare med ett annat modersmål känner sig också otryggare än finsk- och svenskspråkiga då de rör sig dagtid i centrum av Helsingfors.

Däremot finns det inga skillnader i hur finsk- och svenskspråkiga och invånare med annan språkbakgrund upplever tryggheten i kollektivtrafiken.

Helsingforsbor med ett främmande modersmål är också oroligare över alkoholdrickande på allmänna platser än finsk- och svenskspråkiga.

Forskaren Vesa Keskinen tycker att undersökningen i det stora hela ger en positiv bild av Helsingfors.

- Det finns mera positivt än negativt i undersökningen. Till exempel har Helsingforsborna under de senaste åren själva bevittnat färre fall av våld än tidigare. Helsingfors är nog en ganska speciell stad, sammanfattar forskaren Vesa Keskinen.

Här kan du bekanta dig med hela forskningsrapporten.

Sagt om Helsingfors

Här följer några plock ur trygghetsundersökningen där Helsingforsbor fritt kunde berätta något om sin stad.

"I tidningarna skrivs det negativa nyheter (krig, våldtäkter, dråp, IS, otrygghet, flyktingar). De är de största faktorerna som ökar känslan av otrygghet. Inte det man ser runt omkring sig." (Kvinna, 35 år)

"Helsingfors är en rolig och trygg stad. Vi ska hålla den som sådan." (Man, 30 år)

"Gällande diskussionerna den senaste tiden vill jag säga att jag aldrig har upplev några störande incidenter i närheten av Berghälls mottagningscentral. Fulla finländare orsakar mera otrygghet för mig än alla invånare med invandrarbakgrund sammanlagt." (Kvinna, 28 år)

"Helsingfors är en mycket trygg stad för att vara en huvudstad i Europa. Närmast är det knarkare och alkoholister som gör varandra illa." (Man, 42 år)

"Mest oroar jag mig för mina barn som är unga vuxna och ganska ofta rör sig i Helsingfors på kvällarna." (Kvinna, 63 år)

"Flickvännen vill inte gå ensam sent på kvällen. Jag går emot henne till busshållplatsen eller hämtar henne med bil. För kvinnornas del har trygghetskänslan försämrats den senaste tiden." (Man, 31 år)

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen