Hoppa till huvudinnehåll

Jantelagen, showbrist och skör fotbollskultur bromsar ligan: ”Måste våga sticka ut hakan”

HIFK:s fotbollsfans under HJK-derbyt, maj 2016.
Hur ska fler ligaklubbar få lika många engagerade fans som HIFK? HIFK:s fotbollsfans under HJK-derbyt, maj 2016. Bild: All Over Press HIFK Fotboll

Dels mer underhållande matchevenemang samt proffsigare mediabeteende och marknadsföring, dels kraftigare identitetsbyggande ända från barnaskor. Det finns mycket att göra för att utveckla fotbollsligan.

När Yle Sporten frågar ett tiotal spelare, ex-spelare och tränare hur de skulle utveckla herrarnas inhemska fotbollsliga cirkulerar svaren kring några teman: identitetsarbete, matchevenemang, marknadsföring och supporterband.

Ett återkommande tema är även förhållandena. För att få upp publiksiffrorna måste åskådarna trivas – och det sker lättare på en modern fotbollsstadion. Ett exempel många lyfter fram är SJK:s stadion i Seinäjoki.

– Det är helt klart steg nummer ett, säger IFK Mariehamns lagkapten Jani Lyyski. Att du har tillräckligt moderna faciliteter så publiken dels kan sitta i solen och dels i lä under tak.

– Det blåser ju vårstormar på var och varannan arena, och jag lyfter på hatten för dem som kommer till Jakobstad eller Mariehamn och tittar på fotboll i början på maj när det blåser tio meter i sekunden och är iskallt.

Johannes Laaksonen, SJK-FC Lahti, 5.4.2017.
SJK:s nya hemmastadion ett föredöme. Här Johannes Laaksonen i ligapremiären mot FC Lahti. Johannes Laaksonen, SJK-FC Lahti, 5.4.2017. Bild: Marko Tuominiemi / All Over Press FC Lahti,Seinäjoen Jalkapallokerho,fotboll,Johannes Laaksonen

Därtill finns det en hel del att utveckla i själva matchevenemangen. Publiken måste bjudas på upplevelser såväl på som utanför planen.

– Man ska leverera en underhållande tillställning, det ska helt enkelt vara trevligt att gå på match, konstaterar Sebastian Strandvall.

– Upplevelsen ska funka för en så bred publik som möjligt, också barnfamiljer ska kunna ta sig på match. Allt från äldre till de allra yngsta ska trivas och ha kul – och det är upp till varje enskild förening att klara av det.

Ingen ”potkupallo”

Problempunkterna är många. Haltande serier, ett landslag på knä, bristfälliga planer för att nämna några. Fastän alla tillfrågade är överens om att spelkvaliteten tagit stadiga steg framåt, ska man även inse realiteterna på den punkten.

– När vi i april spelar på planer full av gyttja kan man inte börja fantisera om Lionel Messi eller Cristiano Ronaldo och direkt jämföra med La Liga, påminner FC Inter-ikonen Magnus Bahne.

Atomu Tanaka, april 2017.
HJK:s japan Atomu Tanaka hör till de bästa spelarna i ligan just nu. Atomu Tanaka, april 2017. Bild: Matti Raivio / All Over Press HJK Helsingfors,Atomu Tanaka

Här spelar även medierna i Finland en betydande roll, menar Strandvall. VPS-mittfältaren säger att den inhemska ligan underskattas och även får utstå mycket oförtjänt kritik.

– Ifall det görs ett supersnyggt mål i utländska serier lyfts det upp stort också i finska medier, säger Strandvall som anser att en motsvarande inhemsk kalasträff inte hyllas i samma utsträckning.

– Jag tror överhuvudtaget media har en viktig roll i att göra ligan mer attraktiv. Att man inte pratar om den som nån ”potkupalloliiga”, för det är den inte. Absolut inte.

Mager marknadsföring

Strandvall inser att ligan, lagen och spelarna givetvis måste göra sig förtjänta av den positiva uppmärksamheten – och här ligger även ett ansvar på klubbarna och ligaorganisationen.

– Ligan borde marknadsföras bättre. Det är ganska sällan man ser fotbollsreklam på tv, medan det varit ganska svårt att undgå reklam om till exempel hockeyslutspelet, säger HIFK-målvakten Carljohan Eriksson.

– Det skulle vara viktigt att få in folk i klubbarna som förstår såväl fotboll, marknadsföring som finans, och inte bara tänker på fotboll som idrott, utan också kan show- och underhållningsbiten.

Eriksson medger att kombinationen är svår och syftar på de många ligaföreningars ansträngda ekonomiska läge.

– De borde ju göra det halvt pro bono om man jämför med vad de kunde få någon annanstans.

Proffsigare i division 3

Men även mindre insatser kan bära långt. Aktiviteten på hemsidor och sociala medier varierar stort från klubb till klubb – och här krävs inte nödvändigtvis enorma summor pengar, men desto mer kreativitet.

– Det finns klubbar i tredje och fjärde divisionen i Finland som har proffsigare information om sina lag än vissa ligaklubbar. Det säger ganska mycket om nivån, summerar HIFK-keepern Eriksson.

Carljohan Eriksson, sommaren 2016.
Carljohan Eriksson ser ställvis bättre webbaktivitet i lägre divisioner än ligan. Carljohan Eriksson, sommaren 2016. Bild: Yle/Tomi Hänninen Carljohan Eriksson

Videoklipp från träningar och presentationer av spelare på YouTube, Twitter och Facebook, samt tävlingar och andra jippon där spelarna är direkt inblandade, lyfter flera spelare fram som tänkbara idéer som alltför sällan förverkligas i Finland.

– Man måste våga synas och höras, och sticka ut hakan så man får en snyting nu och då, säger den tidigare mittbacken Mathias Lindström som får medhåll av Sebastian Strandvall.

– Jag vill ändå tro att vi spelare på nåt plan är förebilder för ganska många, säger han. I Finland råder en ganska stark jantelag, man ska inte tro att man är nånting. Men jag tycker inte det är någon skam i att lite lyfta fram spelarna som stjärnor.

Använd spelarna!

Strandvall efterlyser större exponering och rapportering förutom via medier, även klubbarnas egna kanaler. Ju stoltare man är över produkten man försöker sälja, desto bättre blir slutresultatet.

– Jag tror det går att göra mycket mer, och då pratar jag inte bara om sociala medier och klubbens egna webbsidor, utan också staden där man är verksam, säger Strandvall som berättar att de flesta VPS-spelarnas kontrakt ger klubben rätt att använda dem i marknadsföringssyfte.

– Men trots det kommer man aldrig upp i ens två timmar per månad, beklagar han sig. Man använder sig inte tillräckligt av spelarna. Vi kan nog göra nytta och ge mervärde på andra ställen än bara planen, på olika evenemang med sponsorer och andra. Så skulle vi synas mer i närsamhället.

Magnus Bahne och Mathias Lindström kramar om varandra, FC Inter, 2014.
Barnen eller föräldrarna först? Magnus Bahne och Mathias Lindström oense. Magnus Bahne och Mathias Lindström kramar om varandra, FC Inter, 2014. Bild: Juha Tamminen / All Over Press Magnus Bahne,Mathias Lindström

Magnus Bahne håller med. En större synlighet skulle även kunna bidra till starkare, tidigare klubbkänsla hos ungdomar – och i längden högre publiksiffror.

– Lagen och spelarna ska inte vara främmande för allmänheten. Framför allt att stranda sig ännu mer hos idrottande barn, göra fler besök till skolor och dagisar. Den vägen kanske barnen kommer hem och spontant säger att ”hej, jag vill gå på fotboll!”, tror Bahne.

– Jag påstår att det är precis tvärtom, kontrar Mathias Lindström som menar att vägen till mer dignande läktare istället går via föräldrarna som i sin tur tar barnen med sig till stadion.

– Efter det behöver du inte göra så mycket för att få de barnen som fans. I andra länder ser man att supporterskapet går i släkten, och om inte föräldrarna hejar på nåt lag blir det ganska svårt att heller få ungarna hemskt intresserade.

5 år med pappa – 50 år själv

Finland ligger flera tusen åskådare bakom de nordiska grannarna Sverige, Danmark och Norge i publiksnitt. Förra säsongen följde i medeltal 2 551 åskådare med herrligamatcher här hemma, medan motsvarande siffra i till exempel Allsvenskan var 9 967.

Att hissa upp siffrorna är en lång process som bottnar i att bygga upp en starkare fotbollskultur och klubbidentiteter som medför en automation i att anhängare år efter år, i generation efter generation, dyker upp när det egna laget spelar.

Fansen i Hallescher tackar Timo Furuholm i samband med sista matchen, december 2016.
Timo Furuholm fick ett fint avsked av fansen när han lämnade tyska Hallescher i vintras. Fansen i Hallescher tackar Timo Furuholm i samband med sista matchen, december 2016. Bild: Viadata / All Over Press Timo Furuholm,Hallescher FC,Fans

Sista ordet får FC Inters anfallare Timo Furuholm, som återvänt till Finland efter en fem år lång sejour i det utpräglade fotbollslandet Tyskland.

– Allt handlar om hur starkt du är bunden till klubben, och ju yngre det sker att du känner dig som en Inter- eller HJK-supporter, desto starkare blir bandet, säger Furuholm som menar att verkliga fanförhållanden håller i vått och torrt livet ut.

– Du ska som ung finna din väg till stadion och där hitta nånting speciellt. Så funkar det i Tyskland. Du går på match med hela familjen varje lördag klockan två. De fem första åren kanske du är med för att pappa bestämmer, men de följande femtio kommer du sen av din egen fria vilja.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport