Hoppa till huvudinnehåll

Professor om USA:s angrepp mot Syrien: Folkrättsligt oacceptabelt

martti koskenniemi
martti koskenniemi Bild: Yle/Antti Lempiäinen martti koskenniemi

Professor i internationell rätt Martti Koskenniemi är orolig för de följder som USA:s angrepp mot en syrisk flygbas förra natten kan få. För att undvika eskalering borde USA och Ryssland hålla alla diplomatiska kanaler öppna.

- Man kan alltid attackera, men att förutspå vad motståndaren svarar med är betydligt svårare. USA bär nu ansvar för det här förloppet de satt i gång.

Så förklarar Koskenniemi sin reaktion till USA:s attack. Koskenniemi medger att folkrätten sällan fungerat bra för att förhindra våld i militära frågor, men påpekar ändå att president Trumps attack direkt strider mot FN-stadgan.

- Det är inte förenligt med FN-folkrätten. Enligt FN-stadgan har en enskild stat inte rätt att gå till angrepp på det här sättet. Folkrättsligt är angreppet oacceptabelt, hämnd hör inte till folkrätten.

"Man måste försöka förhandla"

President Trump har motiverat attacken med att den var en hämndaktion för den giftgasattack som den syriska regimen misstänks ha utfört tidigare i veckan.

Om det inte är försvarbart att angripa, hur borde problemet med al-Assads kemvapen tacklas?

- Det finns inte så mycket man kan göra åt saken. Man måste försöka förhandla. Obama agerade inte militärt, istället inrättade han en kommission och började förhandla om kemiska vapen för att kunna förhindra sådana här kemiska attacker. Det var en bättre politik eftersom det gjordes på diplomatisk och teknisk nivå. Det är vad man borde göra nu också.

USA agerar unilateralt eller ensidigt utanför FN-systemet. Vilken betydelse har det då att Ryssland reagerar väldigt kraftigt i den här situationen?

- Naturligtvis reagerar Ryssland kraftigt. De är allierade med al-Assad och det visste naturligtvis Trump också. Men än så länge har det bara varit ord och inga handlingar. Som sagt hoppas jag att USA också i fortsättningen för en diplomatisk dialog med Ryssland.

Kan det leda till att Ryssland tycker att de också kan bryta mot folkrätten?

- Det är klart, och det kommer de att göra. Till exempel i fallet Kosovo attackerades Serbien 1999 unilateralt, och genast konstaterade Ryssland att de också kommer agera på samma vis. Sedermera kom Rysslands ockupation av Krimhalvön. Det här är ett sådant fall där framtiden är oviss, och det är oklart hur motståndaren tänker agera mot USA.

Finns det någonting positivt med att Trump nu agerar världspolis?

- Det vet vi inte ännu, det får framtiden utvisa. Risken är stor att det blir värre, och det tror jag också att det blir. Möjligheten finns ju såklart att någonting blir bättre. Men vilka planer amerikanerna har vet vi inte.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes