Hoppa till huvudinnehåll

Rikhard Husu: Fem bra orsaker för dig att rösta i kommunalvalet

Rikhard Husu är politisk journalist vid Svenska Yle.
Rikhard Husu är politisk journalist vid Svenska Yle. Bild: Yle rikhard husu

Kommunerna kommer också framöver att ansvara för många viktiga uppgifter. Rikhard Husu, politisk reporter vid Svenska Yle, skriver om varför det är viktigt att rösta.

1. Utbildningen

Även om kommunerna kommer att förlora en stor del av sina uppgifter så finns det också i fortsättningen mycket som kommunerna kommer att besluta om. Utbildningens betydelse framhävs i framtidens kommuner, då landskapen tar över ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna.

I dagens läge ansvarar kommunerna för grundskolorna och andra stadiets utbildning (gymnasierna och yrkesskolorna). Då ansvaret för vården tas bort kommer utbildningen att utgöra den största enskilda utgiften för de flesta kommuner.

Lagstiftningen och de nationella läroplanerna sätter ramar för skolornas verksamhet. I slutändan är det ändå kommunerna som ansvarar för att den grundläggande utbildningen fungerar.

Kommunerna har bland annat makten att besluta om hur skolnätet ska se ut. I många kommuner går skiljelinjen mellan färre och större skolenheter, och bevarandet av små närskolor.

Yrkesutbildningen kommer att genomgå omfattande förändringar under de närmaste åren. Bland annat kommer anordnarnätverket att ses över. Det här kan leda till att utbildningar läggs ned eller centraliseras. För kommunerna gäller det att anpassa sig till den nya verklighet som reformen av yrkesutbildningen för med sig.

Barn som ritar på en bit filttyg.
Utbildningen får en allt viktigare roll i framtidens kommuner. Barn som ritar på en bit filttyg. Bild: Yle/Monica Forssell handarbeten och hantverk,skolor,elever,Lektion

2. Dagvården

Dagvårdens betydelse ser ut att öka i kommunerna under de kommande åren. Det politiska trycket på att se över familjeledigheterna är stort. På sikt kan det här leda till att efterfrågan på dagvårdsplatser ökar.

Den sittande regeringen har gett kommunerna rätt att begränsa den subjektiva rätten till dagvård för familjer där den ena föräldern inte arbetar eller studerar. Många kommuner, bland dem landets största städer, valde ändå att hålla kvar den obegränsade subjektiva rätten till dagvård för alla familjer.

I ett antal kommuner diskuteras också möjligheten att slopa dagisavgifterna. Genom att se över kostnaderna för dagvården hoppas man kunna stävja utflyttningen och locka nya familjer att slå ned sina bopålar. För kommuner som kämpar med en ofördelaktig åldersstruktur och utflyttning kan fungerande skolor och dagisar vara ytterst viktiga med tanke på framtiden.

Barns stövlar på rad
God dagvård kan bidra till att locka nya invånare. Barns stövlar på rad Bild: Mikael Crawford/Yle Dagisbarn,dagis,daghem,stövlar,Vinterväder

3. Boendet

Priset på boendet är av avgörande betydelse för människors välfärd. I många städer, speciellt i huvudstadsregionen, har de höga boendekostnaderna blivit ett gissel för låg- och medelinkomsttagare.

I tillväxtcentra trissas priserna och hyrorna upp av bostadsbristen: då allt fler flyttar in till städerna hänger inte bostadsbyggandet med. Följderna syns i form av höga priser och trångboddhet.

Kommunerna kan via sitt planläggningsmonopol påverka tillgången på bostäder. På många håll är problemet att planläggningen inte lyckas svara upp mot den kraftiga tillväxten. Någon enkel uppgift handlar det inte om: bygger man nya bostäder måste man också att ha beredskap att bygga ut de tjänster som de nya invånarna behöver.

I bostadsfrågorna sätts kommunernas samarbetsvilja på prov En förutsättning för en fungerande bostadspolitik är att kommuner i tillväxtområden kan samarbeta kring bostadsbyggande och markanvändning. Ett exempel på det här är huvudstadsregionen där kommunerna sinsemellan ställt mål för byggandet av nya bostäder.

Kommunerna kommer också framöver att ansvara för stadsplaneringen. På bilden planer för bostadshus i Sandviken i Helsingfors. Bild: Lundgaard & Tranberg Arkitekter A/S sandvikens varvsområde

4. Infrastrukturen

Gator, grönområden, parker, cykelvägar, fastigheter, vattenverk, elbolag… Kommunerna förfogar i dagens läge över en jättelik mängd infrastruktur till ett sammanlagt värde av ungefär 65 miljarder euro.

Infrastrukturen behövs för att invånarnas vardag ska fungera. Samtidigt måste kommunerna noggrant överväga hur infrastrukturen ska upprätthållas och vilka investeringar som är nödvändiga med tanke på framtiden.

Infrastruktur som tillåts förfalla förvandlas lätt från en tillgång till en belastning för kommunen. Därför är det viktigt att beslutsfattarna har en vision för den nödvändiga infrastrukturen. Vid behov ska kommunen också kunna göra sig av med sådan infrastruktur som inte är till nytta i invånarnas vardag.

Fotboll i vattenpöl
Kommunerna ansvarar för idrottsanläggningar och kulturtjänster. Fotboll i vattenpöl Bild: YLE/ Sandra Snellman spegelbild

5. Närdemokratin

Besluten i kommunerna handlar om vår gemensamma närmiljö och framtid. På kommunens ansvar ligger att se till att invånarna ges förutsättningar till en fungerande vardag: goda trafikförbindelser, skolor, daghem, bibliotek, idrottsanläggningar och kulturupplevelser.

På invånarnas ansvar ligger i sin tur att välja in ansvarstagande och motiverade beslutsfattare. Genom att utnyttja din rösträtt bär du ditt strå till stacken för en fungerande närmiljö.

I dagens läge erbjuder både partierna och medierna hjälp för dig som vill bekanta dig närmare med kandidaturvalet i din kommun. Yles valkompass är ett exempel på en sådan här tjänst. Om du har svårigheter med att hitta en lämplig kandidat kan det vara värt att bekanta sig med den.

På sidan svenska.yle.fi/val har vi dessutom samlat alla artiklar som anknyter till kommunalvalet. Där hittar du bland annat en presentation av samtliga riksdagspartier och deras kommunalpolitiska målsättningar.

Läs mera:

Har du koll på vem som bestämmer i din kommun?

Snart är det kommunalval, men vad röstar vi om egentligen? Här kommer en snabbkurs i den riktigt lokala politiken.

Läs också

Val