Hoppa till huvudinnehåll

“Återvinning är viktigt för att få en hållbarare miljö”

Viveca Hansson är scout och ivrig miljövän.
Viveca Hansson är scout och ivrig miljövän. Bild: Yle/Josephine Frimodig scouter,yle nyhetsskolan

Slänger du dina gamla kläder i skräpkorgen? Återvinning är viktigt för en hållbarare miljö, säger Esboscouten Viveca Hansson. Bland högstadieeleverna i Storängens skola i Esbo är det många som ger tummen upp för återvinning medan andra inte ens hört ordet.

Viveca Hansson tycker att återvinning är viktigt för en hållbarare miljö så att vi kan fortsätta leva på jorden. Utan återvinning kommer det finnas en massa skräp överallt som inte går tillbaka till naturens omlopp. Det tar mycket mindre energi att göra något nytt av till exempel återvunnen metall än att man försöker få metallen ut ur berget.

– Jag själv sorterar glas papper och sådant. Jag köper begagnade saker från återvinningscentralen och för saker själv till lopptorg. Jag lånar också kläder från kompisar och familj.

Famn full av textilavfall.
Vad gör du med kläder du inte längre använder? Famn full av textilavfall. Bild: Yle/Lotta Sundström kläder,Lump,textilier,textilavfall,textilåtervinning,återvinning

Hur kan man återvinna kläder?

– Om kläderna är hela kan man föra dem till ett återvinningscenter var andra kan köpa dem. Man kan också ge bort dem till släkt och vänner eller så kan man föra dem till röda korsets insamling.

Arbetsförhållanden inom klädindustrin

Textilarbetare på en fabrik i Laos.
En klädfabrik i Laos. Textilarbetare på en fabrik i Laos. Bild: EPA/Barbara Walton textilfabrik,textilindustri,textil- och konfektionsindustri,Laos
  • Största delen av våra kläder som vi använder i vardagen tillverkas i Asien bland annat i Bangladesh, Kina och Kambodja.
  • Textilindustrin är en av världens största industrier och 1/6 av världens befolkning arbetar inom den. I dessa länder tillverkar stora klädbutikskedjor som H&M sina kläder i dåliga arbetsmiljöer.
  • H&M som många andra klädbutikskedjor har ändå inte egna fabriker utan använder många underleverantörer.
  • Bara i Bangladesh har H&M 250 fabriker som producerar H&M kläder och av arbetarna är ungefär 80 procent kvinnor. Vanligtvis förtjänar en arbetare i en textilfabrik ungefär 37 euro i månaden.

Av: Sonja Nyberg, Olivia Rouvinen, Rasmus Porthin och Rufus Länsisalmi

"Vad är återvinning?"

Elever i Storängens skola vet inte var deras kläder är gjorda. Många återvinner inte och slänger istället bort.

Hugo Hongisto och Nea Lindell går i årskurs 7 i Storängens skola i Esbo. De har inte funderat på sina kläders ursprung.

Hugo Hongisto till vänster med skolkompisen Nea Lindell.
Hugos Hongisto och Nea Lindell går i årskurs 7 i Storängens skola. De gissar att de flesta kläder tillverkas i Kina. Hugo Hongisto till vänster med skolkompisen Nea Lindell. Bild: Yle/Matilda Laitiala skolelever,nyhetsskolan

Var är dina kläder tillverkade?

- Jag tror att det är typ i Kina, säger Lindell. Hongisto gissar det samma om sina kläder.

Vet du i hurudana förhållanden klädtillverkarna jobbar i?

- Säkert helt normala, säger Lindell.

Vad är din åsikt om att återvinna kläder?

- Vad är återvinning? undrar Lindell.

- Det är helt bra att kläderna blir återanvända, säger Hongisto.

Nea Lindell slänger sina kläder då de blir för små medan Hugo Hongisto väljer att sälja kläderna.

I vilket land tror du att de flesta kläder tillverkas? Varför?

- Kina, för att där finns det mycket människor, säger Lindell.

Cedric Colliander går i nian i Storängens skola i Esbo.
Cedric Colliander går i nian i Storängens skola i Esbo. Han är inte intresserad av återvinning. Cedric Colliander går i nian i Storängens skola i Esbo. Bild: Yle/Matilda Laitiala skolelever,yle nyhetsskolan

Cedric Colliander, åk 9

Var är dina kläder tillverkade?

- Ingen aning. Säkert Kina, USA eller Finland.

Vet du hurudana förhållanden klädtillverkarna jobbar i?

- Inte säkert så jättebra.

Vad är din åsikt om att återvinna kläder?

- Nåja, sådär. Om de inte passar så kan man bara slänga dem i skräpkorgen.

Vad gör du med dina kläder när du inte längre kan använda dem?

- Jag slänger dem.

I vilket land tror du att de flesta kläder tillverkas? Varför?

- Kina eftersom där finns det mest barn.

Thomas Segercrantz går i årskurs 9 i Storängens skola.
Thomas Segercrantz går också i nian i Storängens skola. Han har en farmor som för gamla kläder till flyktingläger. Thomas Segercrantz går i årskurs 9 i Storängens skola. Bild: Yle/Matilda Laitiala skolelever,yle nyhetsskolan

Thomas Segercrantz, åk 9

Var är dina kläder tillverkade?

- Typ Italien och Thailand.

Vet du i hurudana förhållanden klädtillverkarna jobbar i?

- Nej. Det finns säkert barnarbetskraft.

Vad är din åsikt om att återvinna kläder?

- Det är helt bra.

Vad gör du med dina kläder när du inte längre kan använda dem?

- Om någon vill ha dem så ger jag dem till dem eller så kommer min farmor och hämtar dem och för dem till flyktingläger.

I vilket land tror du att de flesta kläder tillverkas?

- Säkert något asiatiskt land som t.ex. Thailand.

3 tips för att minska ditt koldioxidavtryck

Viveca Hanssons tips på hur du kan förminska ditt koldioxidavtryck.

1. Ät mindre rött kött.

Det är viktigt att minska mängden rött kött vi äter dagligen. Kor och andra köttdjur kräver enorma mängder med mat för att kunna växa. Vi ger mycket mera mat till korna än vad vi får ut av dem i köttform. Om vi skulle minska på köttproduktionen skulle vi kunna producera mera vegetariska produkter som skulle kunna mata en större befolkning. Under en kos liv konsumerar den över 15,000 liter vatten per kilogram, inte bara för att dricka utan också till vattningen av maten den behöver.

2. Slösa inte på vattnet.

Finska befolkningen använder helt för lätt vatten. Vi duschar för länge och slösar på sötvatten.

3. Köp mera inhemskt.

Man borde köpa mera inhemskt istället för att importera från andra länder, eftersom det sparar på transport vilket försämrar miljön. Samtidigt hjälper det den finska ekonomin att köpa inhemskt. Många i Finland köper bland annat också kläder och som produceras fabriker där folk arbetar för svältlön. Då stöder man fabriker som bryter mot mänskliga rättigheter i fattiga länder som t.ex. Bangladesh, Indien och Sri Lanka.

Skriven av: Andreas Wilenius, Hugo Rots, Annina Metsälä, Emelie Åström, Christina Marschan och Linn Odenwall

Artikeln är producerad av: Richard Helsingius, Thomas Bekkhus, Julia Röllich, Matilda Nilsson, Matilda Laitiala, Maja Lindberg, Joanna Henriksson, Adine Wärnå och Nathalia Lundberg som alla går i högstadiet i Storängens skola.

Läs också

  • Mor- och farföräldrar i fokus - stora känslor på spel

    Alla vill barnets bästa men metoderna kan krocka.

    Alla vill barnets bästa men metoderna kan kollidera. Den äldre generationen ska hålla sig till reglerna och småbarnsföräldrarna får inte kräva och skuldbelägga, så lyder råden från familjeexperter på den nationella dagen för far- och morföräldrar.

  • Det var sju gånger farligare att vara barn på 70-talet än i dag

    Antalet barn som dör före sin nittonårsdag har minskat.

    Tycker du att dagens säkerhetstänk har gått för långt? Ibland hör man sägas att det för 40 år sedan inte fanns cykelhjälmar, krockkuddar eller bilbälten i baksätet och att ingen tog någon skada av det. Sanningen är att rätt många barn inte överlevde barndomen på 70-talet.

  • Hur hamnade Kittilä i historisk kommunkris?

    Många förtroendevalda är brottsmisstänkta.

    Kittilä kommun är i en minst sagt ovanlig situation. I kommunfullmäktige ingår 11 personer som är åtalade för tjänste- och arbetsbrott.

Nyhetsskolan

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Fira feminism men fy för feminist

    Varför vill en del unga inte kalla sig feminist?

    Jag har samma åsikter som feminister men skulle inte kalla mig för feminist, säger 17-åriga Daniel Ahlblad. Gymnasieeleven Emmy Wikström frågar varför "feminist" blivit något av ett skällsord.

  • Unga i Trumps USA: Vi är oroliga för vår framtid

    Hur känns det att vara ung i Trumps USA?

    Ungdomar är en av de grupper som är mest påverkade av politiken och som har minst makt över sin situation, skriver Nyhetsskolans finsk-amerikanska reporter Saga Strandén. Hon frågade sina amerikanska vänner hur det känns att vara ung i Trumps USA.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Noora från Skam: En liten serie bara exploderade

    Succén gav unga talanger blodad tand.

    Josefine Pettersen som spelar Noora i den norska tv-serien Skam har varit på besök i Finland. Skam blev en jättehit. Det är inte bara ungdomar som älskar serien utan den har trollbundit publik i alla åldrar.

  • Hundskall i Sjundeå blev rättssak

    En Sjundeåbo försöker stoppa hundskolning på granntomten.

    Skällande hundar i Sjundeå blev en sak för förvaltningsdomstolen att ta itu med. Det hela handlar om en Sjundeåbo som vill förbjuda sin granne att skola hundar hemma på gården.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan