Hoppa till huvudinnehåll

Kulhålet i anteckningsboken och andra personliga berättelser från år 1918

Röda fångar i Ekenäs 1918.
Röda fångar i Ekenäs 1918. Röda fångar i Ekenäs 1918. Bild: Svenska litteratursällskapet i Finland röda fångar

Hur ser historien ut då man pusslar fram den med hjälp av brev, foton, privata anteckningar, dagböcker och ransoneringskuponger?

Vad säger anteckningsboken med kulhålet? Gruppbilden med fångar på Ekenäs tågstation? Bilden av den skadade pojken i Tammerfors?

Svenska litteratursällskapet i Finland ger tillsammans med Suomalaisen Kirjallisuuden Seura ut en unik tvåspråkig lärobok om det ödesmättade året 1918.

En bok som på många sätt känns berörande.

- Vi ville gå in på individens berättelse om hur man upplever krig och hur det påverkar ens vardag, säger Nelly Laitinen, första arkivarie på Svenska litteratursällskapet.

Nelly laitinen sls
Första arkivarie Nelly Laitinen på SLS med den splitternya tvåspråkiga läroboken. Nelly laitinen sls Bild: Ulrica Fagerström/ Yle nelly laitinen

Boken har tryckts i 35 000 exemplar och distribueras som bäst till både svensk- och finskspråkiga högstadie- och gymnasieskolor samt till kommunala bibliotek.

Grundtanken är att människan inte förändras, bara omständigheterna, säger Laitinen.

- Historia är inte bara något man läser om i böcker utan det är saker som enskilda människor upplever och genomlever. Det är inte dammig historia utan - liv.

Rabbe Wrede.
Rabbe Wrede fotograferad 1915. Tre år senare stupade han i inbördeskriget. Kulan som tog hans liv lämnade spår i den anteckningsbok han bar i fickan. Rabbe Wrede. Bild: Svenska litteratursällskapet i Finland rabbe wrede
Wredes anteckningsbok.
Anteckningsboken i Rabbe Wredes ficka. Wredes anteckningsbok. Bild: Svenska litteratursällskapet i Finland wredes anteckningsbok

Mångsidig bild

Händelserna år 1918 påverkade alla, oberoende av sida, oberoende av ålder.

Röda, vita, barn, vuxna, civila, soldater, fångar och sjuksköterskor… I boken har man försökt belysa kriget från så många olika håll som möjligt, med många olika röster.

Men alla röster finns inte bevarade i arkiven.

- Man märker att det finns betydligt mer material från den vita sidan. Den röda sidan har helt enkelt färre sparade dokument och de har varit svårare att hitta.

Ofta kommer frågan. Vad kunna vi göra för dessa som lida? - Huru gärna gjorde vi icke allt för dessa om det blott stod i vår makt men vad kunna vi små sjuksystrar göra. Vi kunna blott känna varmt - giva en dryck vatten, ett vänligt ord.― Edith Sjösten, sjuksköterska 1918

Boken "1918 - Minä olin siellä. Jag var där." har formatet av en liggande A4:a och är förhållandevis tunn. Formatet har valts för att boken lätt ska kunna hållas uppslagen på pulpeten.

Bilderna är många och layouten tydlig och överskådlig.

1918.
1918. Bild: Svenska litteratursällskapet i Finland 1918

Insamling av material

- Det praktiska jobbet har varit mångsidigt, konstaterar Laitinen. Först valde vi ut arkivmaterial och gjorde en struktur för boken. Därefter skrev vi informationstexter och källkritiska råd på två språk.

Källkritiken är extra viktig.

- Arkivmaterial är ofta både subjektivt och fragmentariskt och kan innehålla alla möjliga fel och underligheter. De är inte sanningar i sig utan subjektiva sanningar, enskilda människors sanningar.

De källkritiska råden bredvid texterna ger goda vinkar om vad som är bra att tänka på då man läser.

- Vem är upphovsmannen, varför har texten skrivits, vilken är kontexten, vilka känslor ses här, är det propaganda, räknar Nelly Laitinen upp.

I boken finns också uppgifter för eleverna. De har tagits fram tillsammans med en lärare i historia.

- Boken är tänkt som en ämnesöverskridande helhet. Den kan användas i modersmål, både på svenska och finska, i historia och i samhällslära och dessutom vara en lärobok för det andra inhemska språket.

Fångar på Sveaborg 1918.
Fångar på Sveaborg. Fångar på Sveaborg 1918. Bild: Svenska litteratursällskapet i Finland. fångar på sveaborg 1918

Nytta för oss idag?

Händelserna år 1918 är snart hundra år gamla, men samma svårigheter finns idag.

- Det här händer ju hela tiden, se till exempel på Syrien, på folkströmningar och flyktingar. Krig är inte något som hör till historien utan vi ser effekterna av det hela tiden.

Krig blir dessvärre aldrig inaktuellt.

- Det är viktigt att förstå vad krig gör åt samhällen och åt individer, för att kunna arbeta för fred och motarbeta främlingsfientlighet.

- Sen är det också viktigt att visa att det inte bara händer andra utan att det också har förekommit här.

Lyssna på en radiointervju med Nelly Laitinen.

Ladda ner bokens nätversion

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle