Hoppa till huvudinnehåll

Musik skapas på löpande band i Svenskfinland - frågan är om den också är nyskapande

man spelar elgitarr
Niklas Winter lever för sin musik. man spelar elgitarr Bild: Yle/Maud Stolpe musiker

Det musiceras och skapas ny populärmusik i Svenskfinland som aldrig förr. En stor del av den har också möjligheter att nå ut utanför landets gränser. I hur stor grad den sedan för med sig nytänkande och nyskapande inom genren är inte lika självklart.

Niklas Winter spelar, komponerar och undervisar musik. Jazz är hans levebröd.

Niklas Winter började sin musikaliska bana redan som sexåring när han skrev sina första låtar. I och med det var yrkesvalet gjort.

Trots varningar om att man inte kan leva som heltidsmusiker inom populärmusik och jazz i Finland, hade han inget val.

- Den inre drivkraften var så stark. Det var nog hemskt svårt att säga nej till ett sådant val, säger han.

Niklas musikaliska bana har gått via studier i klassisk musik. På sidan om komponerade och spelade han i olika band hela tiden.

Den inre drivkraften var så stark. Det var nog hemskt svårt att säga nej till ett sådant val.― Niklas Winter

Intresset för lätt musik och jazz förde honom till Berkelee Music College i Boston, USA i början av 1990-talet.

- Jag ville ha utmaningar. Jag hörde sound som jag gillade och ville lära mig, men jag förstod överhuvudtaget inte alls vad det var för intervaller eller skalor som spelades, säger han.

Musikundervisningens makt märks i låtskrivandet

Det skapas mycket ny musik i Svenskfinland i dag. Allt från pop och jazz till klassiskt och folkmusik finns representerat.

Enligt Winter är uppfinningsrikedomen och variationen stor. Det beror på nya sätt i musikundervisningen.

Nuförtiden uppmuntras unga att skriva sin egen musik. Förr skulle de helst inte skriva förrän de var färdiga, utbildade musiker.

- Det gjorde tröskeln jätte hög, säger Niklas. Vill man bli bra, måste man skriva mycket, föra ut sin musik och låta sig bedömas.

God återväxt i Svenskfinland

Många unga i Svenskfinland har en liknande drivkraft som Niklas Winter inom sig.

Pianisten Felix Lindvik i Korsholm drömmer om en liknande karriär. Ännu är det skolbänken som gäller, men efter det hoppas han kunna studera musik på heltid. Musikaliskt är han en allätare.

För tillfället är Felix pianist för skolans 160-manna kör inför storevenemanget Skolmusik 2017 i Vasa i maj.

160 skolelever sjunger och musicerar i kör
Elever i Korsholms högstadium övar inför evenemanget Skolmusik 2017. 160 skolelever sjunger och musicerar i kör Skolmusik,DUNK,Korsholm,Österbotten,skolkör

Skolkamraterna Lisa Näsman och Hanna Lång siktar åt samma håll som Felix.

- Musiken är en så pass stor del av mitt liv redan, säger flöjtisten Lisa.

- Jag kan inte tänka mig att göra nånting annat, inflikar Hanna. Jag vill sjunga pop och rock och sånt.

Nyskapande kräver ärlighet

Musikbranschen i Finland domineras av musik för den inhemska marknaden på finska.

Johan Lindroos, tidigare musikchef på Svenska Yle och numera musikchef på Yle Radio Suomi, ser en klar skillnad mellan lätt musik som skapas på finska och lätt musik som görs i Svenskfinland.

- Finlandssvenskarna är mera benägna att rikta sig utåt och har musik med en internationell marknad i sikte, säger han. Steget för finskspråkiga att åka utomlands är betydligt större.

Johan Lindroos håller koll på UMK och Eurovision-tävlingarna även i år.
Johan Lindroos är numera musikchef på Yle Radio Suomi. Johan Lindroos håller koll på UMK och Eurovision-tävlingarna även i år. Bild: Yle Kuvapalvelu lindroos

Lindroos understryker att det skillnaden mellan finsk musik inte handlar om kvalitet utan bara om influenser samt stil och riktningar.

Man kanske inte genast blir upplockad på radio eller blir en enorm framgång, men om man inte gör det från hjärtat kommer man åtminstone ingenstans.― Johan Lindroos

I det enorma utbudet av musik som finns lätt tillgänglig för massorna i dag är det viktigt att nischa sig på något sätt för att synas. Nischande räcker ändå inte enbart för att slå igenom.

- Jag snubblar ibland över låtar som kommer från Kina eller Rumänien och den berör mig fullständigt trots att jag inte förstår ett ord av texterna, säger Lindroos. Musiken kan till och med vara lite främmande.

För den som vill göra nyskapande, egen populärmusik som tillför genren något nytt, ger Lindroos rådet att lyssna till sitt hjärta och följa det.

- Sen får man se vart det räcker, säger han. Man kanske inte genast blir upplockad på radio eller blir en enorm framgång, men om man inte gör det från hjärtat kommer man åtminstone ingenstans.

"Det är tillfredsställande att spela egen musik"

Niklas Winter lever för att skriva och spela sin musik.

- Jag skulle ljuga om jag sade att jag inte gör det för att få egen njutning av det. Det är en jättekul känsla när man har skrivit en låt.

Förutom det har han ändå också alltid publiken i åtanke när han komponerar.

- Att spela låtarna på konserter är som kronan på verket. Folk kanske till och med gillar dem, säger han.

"Våra två musikkulturer är en outnyttjad resurs"

Axel Ehnström i Helsingfors skriver också texter och musik. Han gör det däremot för andra och riktar sig både till inhemska och internationella artister.

Axel Ehnström i studion
Axel Ehnström slog i tiden igenom som Paradise Oskar när han företrädde Finland i schlagertävlingen Eurovision Song Contest 2011. Axel Ehnström i studion Bild: Yle/Mathias Gustafsson paradis oskar

När han analyserar den finlandssvenska nya lätta musiken ser han en viss likriktning i det som görs.

- Finlandssvenskar som försöker slå igenom kör väldigt starkt på sådant som har en Lilla Sverige-känsla. Vi gör det på samma sätt som svenskarna, men inte lika bra.

Axel skulle gärna höra mycket mera influenser från finsk lätt musik i den musik som skapas i Svenskfinland i dag.

- Vi har låtar som ”Sommartider” och ”Sommaren är kort” i huvudet när vi gör musik. Finska sidan har melankolin.

Vi har låtar som ”Sommartider” och ”Sommaren är kort” i huvudet när vi gör musik. Finska sidan har melankolin.― Axel Ehnström

Kreativitet enligt beställning

Det finns en hel industri av låtskrivare och textförfattare som levererar låtar på beställning världen över.

Förlaget Sugar House publishing i Vasa konkurrerar med utländska framgångsrika låtskrivare. Här skriver och komponerar ett tjugotal låtskrivare och producenter för bland annat musikmarknaderna i Japan, Korea, Taiwan och Hongkong.

Skapandet går till så att förlaget får en beställning med referenser om hur kunden vill att det ska låta. Ofta vill kunden ha musik som liknar det en berömd artist redan har gjort.

Två unga män ler mot kameran
Henri Vuorenvirta (tv.) och Otto Palmborg skapar musik på kundens villkor. Två unga män ler mot kameran Bild: Yle/Jyrki Karjalainen musikproducent,låtskrivare,Vasa,sångare

Merparten av dem som jobbar för Sugar House publishing är finlandssvenskar. Producenten Henri Vuorenvirta jobbar för tillfället med en låt för en manlig sångare i USA.

- Man måste försöka förstå vad de söker efter. Här sökte man dark rhythmic pop, förklarar han.

Det finns bara ett fåtal professionella kvinnliga musikproducenter i världen. Mikaela Pada är en av dem.

Blond kvinna med rosa scarf
Mikaela Pada vid sitt främsta arbetsredskap, datorn. Blond kvinna med rosa scarf Bild: Yle/Jyrki Karjalainen musikproducent,Vasa,sugar house publishing

Hon jobbar på en låt för en kvinnlig artist med attityd för Kina, Taiwan eller Korea.

- När en låt når producenten är den som en skiss med melodi, ackord och text. Min roll är att klä på låten, lägga på trummor, syntar, piano och gitarrer. Jag skapa en ljudbild, ett speciellt sound som artisten i fråga vill ha.

Också Niklas Winters musik åker utomlands, men han spelar den själv. Bland annat har han ett tjugotal turnéer i Japan bakom sig.

Han känner sig lite som en ambassadör för Svenskfinland när han är utomlands. Dem han har att göra med får alltid veta att han är finlandssvensk och att landet har två språk och två lite olika kulturer.

- Folk jag träffar utomlands brukar också säga att jag skiljer mig från det de har läst om finnar. Jag sitter inte bara tyst i ett hörn utan är aktiv i sällskap även om man inte känner de andra, säger han.

Se hela programmet här:

Programmet sänds i repris i Yle Fem måndag 16.10.2017 kl. 19.00 samt på tisdag 17.10.2017 kl. 11.00.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland