Hoppa till huvudinnehåll

Rikhard Husu: Vem vann? Vem förlorade? Sju viktiga punkter om valresultatet

Rikhard Husu är politisk journalist vid Svenska Yle.
Rikhard Husu är politisk journalist vid Svenska Yle. Bild: Yle rikhard husu

Varför gick det som det gick i kommunalvalet? Vem vann? Vem förlorade? Och hur går vi vidare nu? Rikhard Husu, politisk reporter på Svenska Yle, sammanfattar sina tankar kring valresultatet.

1. Regeringspartierna förlorade

Opinionsmätningarna pekade på en valförlust för samtliga regeringspartier. I ljuset av det kan Samlingspartiets resultat ses som en försvarsseger. Ett tapp på en dryg procentenhet vägs upp av den symboliskt viktiga förstaplatsen i valet.

Centerns partiordförande Juha Sipilä försökte också marknadsföra Centerns resultat som en slags försvarsseger för partiet. Att ett statsministerparti blir tredje störst är ingen skam, försäkrade Sipilä. Klart är ändå att man inom Centern hade hoppats på ett bättre resultat.

Regeringstrions tydligaste förlorare är Sannfinländarna, som tappar närmare fyra procentenheter av sitt stöd. Timo Soini hänvisar till att valresultatet är det näst bästa i Sannfinländarnas historia. Det här är ändå en klen tröst för den avgående partiordföranden som innan detta lett partiet till 16 raka valsegrar.

Soini intygar att det finns möjligheter att vända på kursen tills nästa riksdagsval. För närvarande verkar det ändå som om ett stöd på 8-9 procent blivit det nya normala för Sannfinländarna.

2. SDP:s sits är knepig

SDP befinner sig i en knepig sits efter kommunalvalet. Visserligen tappar partiet bara några tiondelar i stöd jämfört med 2012. Det råder ändå inget tvivel om att andraplatsen är en besvikelse för partiet som gick till val med valseger i sikte.

Partiordförande Antti Rinne hänvisar till att partiet gått framåt jämfört med riksdagsvalet 2015. Före riksdagsvalet kommer emellertid landskapsvalet och presidentvalet, där SDP också måste visa sig på styva linan. Rinne har med andra ord två tuffa år att se fram emot.

3. De gröna infriade förväntningarna

Valdeltagandet har av tradition varit De grönas akilleshäl. Även om opinionsmätningarna varit gynnsamma har partiet inte alltid lyckats mobilisera sina anhängare då det verkligen kommit till kritan.

Nu föll allt på plats för De gröna. Partiet tog en historisk valseger, som ger ett fördelaktigt utgångsläge inför riksdagsvalet 2019.

Enda smolket i De grönas glädjebägare var den klara förlusten till Samlingspartiet i Helsingfors. Partiordföranden Ville Niinistö förklarade Samlingspartiets framgång med Jan Vapaavuoris rekordartade personliga stöd i Helsingfors. Osagt blev hur Niinistö såg på borgmästarkandidaten Anni Sinnemäkis resultat, som bleknade i jämförelse med Vapaavuoris.

4. Vänsterförbundet vände nedåtgående trend

För Vänsterförbundet innebär valresultatet slutet på en lång nedåtgående trend. Resultatet är en lättnad för den nya ordföranden Li Andersson och partisekreteraren Joonas Leppänen, som kan börja förbereda sig på kommande val med en seger i bagaget.

VF markerade i sin valkampanj ett tydligt avstånd till regeringspartierna, inte minst i fråga om social- och hälsovårdsreformen. Valresultatet visar på att det funnits en beställning på Vänsterförbundets starkt ideologiska budskap i kommunerna.

5. Oron över svenskans ställning gav SFP medvind

Svenskans ställning har varit föremål för en kontinuerlig diskussion under den pågående regeringsperioden. Bland svenskspråkiga runtom i landet har det funnits en utbredd oro över åtgärder som ansetts försvaga svenskans ställning.

I Vasa blev förlusten av den omfattande jourverksamheten vid Vasa centralsjukhus en fråga som fick bägaren att rinna över för många väljare: i Vasa förlorade regeringspartierna över tio procentenheter av sitt stöd, medan SFP gick framåt med närmare åtta procentenheter.

Överlag verkar medvinden i opinionsmätningarna ha hållit streck för SFP:s del. Partiet får ett stöd på 4,9 procent, och går därmed framåt jämfört med valet 2012.

6. Lyckad kandidatnominering gav KD ett lyft

Kristdemokraterna var vid sidan om De gröna det enda partiet som lyckades nominera fler kandidater i vårens kommunalval än senast. Den lyckade nomineringen bar frukt för KD: partiet ökar med en halv procentenhet jämfört med senast.

En del av KD:s framgång tillskrivs partiordföranden Sari Essayah, som fått beröm för sin sakliga och pålästa framtoning i partiledardebatterna.

7. Valdeltagandet ökade - trots allt

Inför valet oroade sig många över valdeltagandet, som man befarade skulle bli lågt. Trots farhågorna ökade valdeltagandet ändå en aning. Ett valdeltagande på 58,8 procent är visserligen ingen stor framgång, om man jämför med tidigare årtionden.

Men det är positivt att kurvan för valdeltagandet åter pekar uppåt.

Det är också intressant att notera de stora regionala skillnaderna i valdeltagandet. Det framstår som att valdeltagandet ökat i städerna, medan intresset för att rösta minskat i många mindre kommuner.

I Helsingfors ökade valdeltagandet från 57,4 till 61,6 procent. Man kan förmoda att uppställningen med borgmästarkandidater var en bidragande orsak till detta.

Här hittar du hela Svenska Yles kommunalvalsbevakning 2017:
Svenska Yles valsida
Yle Västnylands första sida
Yle Åbolands första sida
Yle Österbottens första sida
Östnylands första sida
Yle Huvudstadsregionens första sida

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes