Hoppa till huvudinnehåll

Skogsägare: Farmområdet i Jakobstad borde klassas som industriområde

Anders Kronholm och Kenneth Nygård vid Vallbäckens utlopp i Fäbodaviken
Anders Kronholm och Kenneth Nygård vid Vallbäckens utlopp i Fäbodaviken. Anders Kronholm och Kenneth Nygård vid Vallbäckens utlopp i Fäbodaviken Bild: Yle/ Kjell Vikman Jakobstad,fäbodaviken

Tålamodet börjar ta slut för skogsägarna runt farmområdet i Jakobstad. Vestersundsby delägarlag vill inte ha rollen som övervakare av vattenreningen och besvikelsen på stadens agerande är stor.

Enligt delägarlaget svämmar vattnet fortsättningsvis över från uppsamlingsbassängerna två gånger om året och rinner orenat ut i Vallbäcken och vidare ut i havet till Fäbodaviken.

Fäbodaviken i Jakobstad
Fäbodaviken i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman Jakobstad,fäbodaviken

Reningsverken räcker inte till

Delägarlaget har i 30-40 års tid påpekat frågor som gäller reningen av vattnet från farmområdet och för några år sedan byggdes kapaciteten ut men farmområdet har också förstorats under årens lopp. Enligt delägarlaget är problemen med reningen årligen återkommande, två gånger om året, höst och vår. Bassängerna räcker inte till och via överfyllnadsrör rinner vattnet orenat ut från området för att bassängerna inte skall svämma över.

Delägarlaget har i en skrivelse till miljö- och byggnadsnämnden i Jakobstad än en gång påpekat problemen och svaret från nämnden kom i början av februari.

- De anser i dagsläget att det funktionerar, det anser inte vi, säger ombudsman Kenneth Nygård från Vestersundsby delägarlag.

- Telefonen ringer konstant från upprörda markägare och villabor och vi får agera övervakare på reningen och det anser jag att vi inte bör göra.

Miljövårdsbyrån i Jakobstad övervakar fyra miljötillstånd på området, NTM-centralen har hand om sex tillstånd och övervakningen av dem. Pälsfarmerna hör till riskklass 2 och har en kontrollfrekvens på 3 år. Farmerna kommer att inspekteras 2017.

Under fjolåret kontrollerades reningsverken sex gånger. Vattenprovtagningar skall ske två gånger per år i två av de farmer som miljövårdsbyrån övervakar och vattenprov tas två gånger årligen, vår och höst.

- Det tas inga vattenprover på det vatten som rinner förbi reningsverken när bassängkapaciteten inte räcker till, säger Anders Kronholm som är ordförande för Vestersundsby delägarlag.

- I Kronoby var det ett fall för några år sedan med ett läckage från en nötköttsproducent och det blev ett himla liv, det blev böter, sanktioner och brandkåren var där och sanerade. Här sker samma sak två gånger om året och inte har jag sett någon brandkår här ännu. Man bara rycker på axlarna och fortsätter som inget skulle ha hänt.

Farmorådet vid Fäbodaviken i Jakobstad.
Farmorådet vid Fäbodaviken i Jakobstad. Bild: Kenneth Nygård Jakobstad,fäbodaviken

Farmområdet borde klassas som industriområde

Enligt delägarlaget borde farmområdet i Jakobstad klassas som industriområde.

- Det är ett industriområde och en helhetsbedömning med miljökonsekvensbedömning borde göras med en kartläggning av problemen.

- Man borde se det som en storindustri och det borde skötas enligt det, då kunde man få problemet ur världen men så länge det inte sker så fortsätter samma visa.

Farmorådet vid Fäbodaviken i Jakobstad.
Farmorådet vid Fäbodaviken i Jakobstad. Bild: Kenneth Nygård Jakobstad,fäbodaviken

Polisanmälan ingen lösning för delägarlaget

Frågan om att polisanmäla farmområdet och stadens, enligt delägarlaget bristande övervakning, har diskuterats men är inte aktuell för tillfället.

- Skulle jag ha en sommarstuga i Fäbodaviken och inte kunna simma där, skulle jag nog kanske som ägare av fritidsbostad överväga en polisanmälan, säger Kenneth Nygård.

- Då skulle man få ett domstolsutslag, vad man får göra och inte får göra och då blir det ett pris på det och vad hela kalaset kostar.

Farmområdet Vestergärdan 10.4.2017
Farmområdet Vestergärdan 10.4.2017 Farmområdet Vestergärdan 10.4.2017 Bild: Anders Kronholm Jakobstad,fäbodaviken

Träden tar skada i närheten av farmområdet

Det finns mycket näringsämnen i marken runt farmområdet och skogsägarna är också upprörda över att de får stå tillhanda med skyddsområden runt farmområdet där de själva inte har några intressen.

- Först växer det alltför bra, sedan blir det för mycket av det goda och tillväxten upphör och kvaliteten blir lidande, säger Kenneth Nygård.

- Tidigare fanns gröna zoner inne på farmområdet, idag är allt borta, idag hamnar vissa privata markägare att delvis stå för skyddszoner runt farmområdet.

- Man får inte som skogsägare göra nåt på skyddszonsområdet och det området borde vara i stadens ägo.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten