Hoppa till huvudinnehåll

Dramatisk uppvärmning av havet - de goda algerna blommar allt tidigare

Vårsolen väcker växtplanktonet i havet till nytt liv. Planktonet börjar dela sig i svindlande hastighet.

Vårens växtalger blir föda åt djurplankton och bottendjur. De blir i sin tur mat åt fiskarna. Vårblomningen är alltså en förutsättning för att det ska finnas liv i havet.

mikroskopbild av plankton
mikroskopbild av plankton Bild: Helsingfors universitet/Maria Degerlund plankton,havsforskning,Helsingfors universitet,alger,tvärminne zoologiska station

Havsforskarna i Tvärminne i Hangö har sedan slutet av 1970-talet studerat algblomningen. De åker ut varje vecka för att ta prover. Vårens alger berättar mycket om hur havet mår.

Havets barometer

Tobias Tamelander är havsforskare och leder växtplanktonteamet vid Tvärminne zoologiska station i Hangö.

- Vi tar prov på vattnets salthalt och temperatur som berättar en del om väderleken i havet. Så mäter vi siktdjupet och hur djupt ljuset når. Vi tar också vattenprov för att mäta närsalter och förekomsten av växtplankton.

På provtagningspunkten utanför Tvärminne zoologiska station visar mätverktyget ett djup på 32 meter. Siktdjupet är sex meter så vattnet är ganska klart. Siffran anger hur långt ljuset når ner i vattnet.

Klimatförändringen och våra mildare, isfria vintrar bidrar till att vårblomningen inträffar allt tidigare på året. I Östersjön startar den i genomsnitt en hel månad tidigare nu än för 20 år sedan: i början av april istället för i början av maj.

person med behållare i båt
Havsforskare Tobias Tamelander tar vattenprov i Tvärminne. person med behållare i båt Bild: Yle/Monica Slotte plankton,havsforskning,Helsingfors universitet,alger,tobias tamelander

- Det är i växtplanktonet som man först lägger märke till om det sker förändringar. Vårens alger fungerar alltså som en viktig indikator på havets hälsotillstånd, förklarar Tobias Tamelander.

Algerna är encelliga organismer vilket gör att de antas kunna anpassa sig snabbar till nya förhållanden. Då man vill skapa sig en bild av hur näringsnätet anpassar sig är algerna därför intressanta att studera.

Alger ger energi

Vårblomningen är ett ganska okänt och osynligt vårtecken i havet. Det man lägger märke till med blotta ögat är egentligen bara att vattnet blir grumligare.

De här algerna är inte giftiga till skillnad mot vissa av de blågröna alger som förekommer under sommarmånaderna.

Vårens alger flyter fritt i vattnet och bildar inte ett lager på ytan på samma sätt som algblomningen under sommaren. De ofta kedjeformade växtplanktonen kan studeras i mikroskop.
mikroskopbild av plankton
De här algerna kan bara ses i mikroskop. mikroskopbild av plankton Bild: Helsingfors universitet/Maria Degerlund plankton,havsforskning,Helsingfors universitet,alger,tvärminne zoologiska station

Det är på våren det finns som mest alger i Östersjön. De vanligaste arterna är kiselalger och dinoflagellater. Olika arter kan dominera från år till år. De har olika egenskaper, vissa är till exempel mer fettrika än andra.

- Den här blomningen består av alger med ett väldigt bra näringsvärde för djur i havet som väntar på mat. Det är bottenlevande kräftdjur, maskar och musslor. De här algerna är inte giftiga till skillnad mot vissa av de blågröna alger som förekommer under sommarmånaderna.

Om den fettrika arten blir ovanligare får djurplanktonet följaktligen i sig mindre av dessa näringsämnen.

Dramatisk uppvärmning pågår i norra Östersjön

Vid Helsingfors universitets forskningsstation i Tvärminne och på Askölaboratoriet vid Stockholms universitet följer man med hur förändringar påverkar näringsnätet. Det nya samarbetet Baltic Bridge är en del av ett större samverkansavtal mellan universiteten.

Havsforskarna har gjort liknande observationer på båda hållen, förklarar Tobias Tamelander i Tvärminne.

- Vi ser att att vårblomningen kommer igång allt tidigare både i Stockholms skärgård på svenska östkusten och på finska västkusten i takt med att vintrarna har blivit mildare.

Enligt Tamelander handlar det om en väldigt dramatisk uppvärmning som har skett i norra Östersjön, om man ser tillbaka på förändringen i temperatur och istäcke under hundra år. Uppvärmningen av ytvattnet och hela vattenpelaren under det senaste årtiondet är markant.

prover analyseras i laboratorium
Laboratorieproven visar eventuella förändringar i havsmiljön. prover analyseras i laboratorium Bild: Yle/Monica Slotte plankton,havsforskning,Helsingfors universitet,alger,tvärminne zoologiska station

Nytt mätinstrument ger snabbare resultat

Flaskorna med vattenprover fortsätter nu in i laboratoriet vid Tvärminne zoologiska station. Forskare Tobias Tamelander har en rätt klar bild av vad de kommer att förtälja.

- Jag förväntar mig att vi hittar litet mindre alger än för två veckor sedan. Siktdjupet tyder på att algblomningen har nått sin kulmen.

Tamelander använder sig av en flödescytometer som införskaffades ifjol. Med instrumentet räknas de huvudsakliga växtplanktongrupperna. Det är speciellt ägnat att studera små växtplanktongrupper där mikroskop inte räcker till.

- Vi kommer att få fram helt ny information om picocyanobakterier i Östersjön. Instrumentet är ett led i automatiseringen av observation och analys. Det möjliggör att vi kan få ett snabbare resultat än tidigare, förklarar Tobias Tamelander.

"Nytt instrument gör Tvärminne mera lockande för internationellt samarbete"

Flödescytometern lämpar sig också för studier av det mikrobiella näringsnätet med växtplankton, bakterier och encelliga djurplankton. Det ger helt nya möjligheter att studera hur Östersjöns näringsnät påverkas av förändringar i miljön på kort och lång sikt. Här beaktas temperatur, sötvattensavrinning från land och närsalter.

- Införskaffningen bidrar till att Tvärminnes forskningsinfrastruktur hålls på en internationell nivå. Den gör stationen mera attraktiv för internationellt samarbete och nätverksbyggande.

Flera donatorer har gett sitt bidrag till det nya instrumentet. Det är Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse, Maa- ja vesitekniikan tuki ry, Waldemar von Frenckells stiftelse, Hangö Sparbanksstiftelse, Walter ja André de Nottbecks stiftelse

Kortlivat släkte

Växtplanktonen lever i allmänhet bara ett par dagar.

Vissa arter håller sig flytande med sina långa tunna spröt medan andra rör sig i vattnet med hjälp av piskliknande svansar.

När växtplanktonet dör sjunker det till botten. Många arter kan också bilda vilostadier som kan överleva under långa perioder och sedan börja växa igen under gynnsamma förhållanden.

Växtplankton som inte äts upp bryts i stället ner.

Algforskning vid Stockholms universitet

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland