Hoppa till huvudinnehåll

Hangö: Koverhars underjordiska konstruktioner kan bli kvar

En person står och tittar på en hög med bråte framför en gammal stålfabrik.
Rivningsarbeten i Koverhar 2015. En person står och tittar på en hög med bråte framför en gammal stålfabrik. Bild: Yle/Malin Valtonen auktion i koverhar

Det är fem år sedan stålverket i Koverhar gick i konkurs. Stålverkets byggnader rivs som bäst. Men konkursboet vill lämna kvar de konstruktioner som finns under markytan.

Det handlar om 40 000 ton betong. Betongkonstruktionerna under markytan har utgjort en del av de byggnader som nu rivs.

Stålverkets konkursbo ansöker nu om miljölov för att lämna kvar betongen i marken.

Hangö godkänner inga risker för mark och grundvatten

Hangö stads miljönämnd kräver i sitt utlåtande att konstruktionerna inte får läcka skadliga ämnen i marken eller grundvattnet.

Alla konstruktioner som blir kvar måste också märkas ut på en karta, säger miljönämnden.

En hel hop med människor går längs med en väg.
Lösöre utauktionerades 2015. Det var många som kom till auktionen. En hel hop med människor går längs med en väg. Bild: Yle/Malin Valtonen delete

Dessutom gäller det att inte riskera områdena för sådana hotade arter som kräver soliga och torra livsmiljöer. Det finns två solstekta miljöer i planförslaget som staden behandlar som bäst, säger nämnden.

Konkursboet: Bättre att lämna kvar än att riva

Området har tiotals år av industriell verksamhet på nacken. Men undersökningar visar enligt konkursboet att halterna av skadliga ämnen är små i de undergjordiska betongkonstruktionerna.

Det finns ett undantag och det är den betongyta som ställvis är nedsmutsad av olja och som därför nu ska bort.

Under konstruktionerna som lämnas kvar finns också ställvis förhöjda halter av skadliga ämnen men de uppskattas inte medföra några risker. Det heter i ansökan att det inte finns något behov för sanering av marken då området också i framtiden är avsett för annat än till exempel boende.

Masugnen. Järnet är cirka 1500 grader hett.
Våren 2011 var masugnen ännu i gång. Masugnen. Järnet är cirka 1500 grader hett. Bild: Yle / Pia Santonen industri

Efter konkursen väcktes frågan vem som betalar ifall marken måste saneras. Då sågs det som en risk att Hangö stad kan få stå för fjolerna.

Konkursboet poänterar nu i sin miljölovsansökan fördelarna med att lämna kvar betongen: det blir mindre avfall och behovet av fyllnadsmaterial minskar om man inte tar bort de gamla betongkonstruktionerna. Likaså blir det mindre damm, buller och transporter om man inte river dem.

Det är den statliga myndigheten Regionförvaltningsverket i Södra Finland som kan bevilja lovet. Hangö stad får ge ett utlåtande till lovansökan.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland