Hoppa till huvudinnehåll

Assisterad befruktning - från anonym sperma till registrerade donatorer

I Finland föddes de första barnen som blivit till genom assisterad befruktning 1984. På 1990-talet föreslog justitieministeriet en ny lag om att barnet har rätt att få veta sin biologiska fars identitet, också då han endast hade tillhandahållit sperma. En lång och juridisk process tog vid, där också frågor om vem som har rätt till assisterad befruktning togs upp. Och vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

I Finland började man med provrörsbefruktning i början av 1980-talet. De första barnen som blev till såhär föddes 1984. Veckans puls har tagit del av läkarvetenskapens nya landvinning. Det är en lång och mödosam forskning som har lett fram till detta, berättar Lauri Rauramo på Kvinnokliniken i Åbo.

Även vid assisterad befruktning kommer används ofta egna äggceller och spermier. Så länge de biologiska förhållandena inte rubbas uppstår inga etiska och moraliska problem. Men det är tekniskt möjligt att göra befruktningar med andras spermier och äggceller. Hur gör man då med personernas biologiska arv? Och är det möjliga önskvärt?

Provrörsbarnen är bara toppen av isberget, säger professorerna Lars Hamberg och Nils Wiqvist från Sverige. De diskuterar de möjliga etiska svårigheterna.

Redaktör Bengt Östling besöker Finlands enda spermabank i Åbo 1986. Man behöver många spermiedonatorer så att det inte finns risk för syskonäktenskap.

I Sverige genomfördes en lagändring i början av 1980-talet som inte ger möjlighet till anonymitet. Barnet skall vid 18 års ålder kunna få reda på sitt ursprung och sin biologiska pappa.

Läkarkåren menade att detta var fel väg, och man har fått mycket färre donatorer. Professor Mikko Niemi på Åbo universitet säger att ingen vill donera sperma om det finns risk att en tonåring plötsligt söker upp en och säger: Hej, pappa. Den sociala fadern är ändå den viktigare än den biologiska, gener ger ingen förutsättning.

Det finns en risk att Finland är på väg mot samma håll.

En arbetsgrupp vid justitieministeriet diskuterar en lagändring vad gäller anonyma spermadonatorer och insemination. Ett barn som fyller 18 skulle enligt lagförändringen få reda på vem den biologiska fadern är.

Läkarna på klinikerna är rädda att tre av fyra donatorer kommer att skrämmas bort om lagen går igenom. Vid Väestölittos klinik och spermabankerna i Åbo och Helsingfors har männen fått donera anonymt hittills. Överläkare Outi Hovatta menar att de flesta inte vågar ta risken att ge sitt medgivande till registrering. Hon vill inte skrämma bort donatorerna. Verksamheten har varit hemligstämplad och bunden av tystnadsplikt.

Justitieministeriet tänker mest på barnets rätt. Lagstiftningsråd Denise Söderlund menar att de som debatterat tänkt mera på de barnlösa, än på de barn som inte finns ännu.

Kerstin Kronqvist, läkare och psykiater vid Medicinalstyrelsen, tror att en lag kommer att vara nödvändig. Etiska frågor måste ha en grund i lagstiftningen, så att alla behandlas lika. Människan, barnet, mår bra av att veta, men då det gäller de donatorerna och det barnlösa paret kan det vara svårare, påpekar Kerstin Kronqvist.

Lagförslaget behandlades 1992 i regeringen, men måste dras tillbaka.

Justitieministeriets lagförslag gick vidare. Det gäller såväl de som uppkommit genom donerade äggceller och spermier att få svar på sina frågor om sitt ursprung. Denise Söderlund menar att man genom lagstiftning trygga människor behov att få reda på svar på sina frågor.

På Väestöliitto och vid social- och hälsoministeriet menar man att Justitieministeriet gått förbi dem.

Överläkare Outi Hovatta säger att man borde kunna välja anonymt eller registrerat.

Efter femton års ruvande kom lagen om assisterad befruktning till riksdagen 2002.

Obs diskuterar hur det ser ut får de män som donerar sperma och för ensamma och för lesbiska par. Det har pågått en gayby boom i Finland, medan man väntat på lagförslaget. Man är rädd för den nya lagen. Tiia Aarnipuu på Seta diskuterar tankarna kring barn. Man funderade på "hem-inseminering", den så kallade "muminmuggsmetoden", det vill säga att man hemma sprutar in sperma.

Men Tiia behövde medicinsk hjälp för att bli gravid. I Finland har det varit möjligt att få hjälp också som ensam kvinna och lesbisk få fertilitetsbehandling och assisterad befruktning.

Och hur är det för homosexuella män att få barn? Juha Jämsä har undersökt den här gruppen.

Matti Rimpelä, ordförande för en mansgrupp, funderar på detta med män och barn. Han menar att barn är en sak för en man och en kvinna, inte ensamma eller lesbiska.

Outi Hovatta, som nu jobbar på Karolinska institutet, menar att i Sverige där lagen funnits längre, är det endast 11 % som berättat för sina barn.

Hovatta säger att många män är rädda för att ensamma kvinnor skulle kunna få barn. Men barnen mår lika bra i regnbågsfamiljer, så Hovatta tycker alla bör få hjälp. Fattiga människor älskar sina barn lika mycket som rika, säger hon.

Obs diskuterar också donatorns roll och hur det fungerar på en klinik. Det gjordes 7600 behandlingar i Finland år 2000. Av dem lyckades ungefär 20 procent. En strikt lag påverkar alla, menar Niklas Simberg på Fertinova.

Lagen om fertilitetsbehandling gick till regeringens aftonskola 2005. Den 22 december 2006 trädde lagen i kraft.

Enligt den nuvarande finländska lagen om assisterad befruktning ska varje könscellsdonator registreras. Det barn som eventuellt får sin början med hjälp av donerade äggceller eller spermier har rätt att få information om donatorns identitet av det finländska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när barnet har fyllt 18 år.

Donationen medför inga juridiska rättigheter eller skyldigheter för donatorn eller det barn som föds. Rätten till information gäller endast barnet, barnets sociala föräldrar har ingen rätt till information.

Klinikerna såg en drastisk minskning direkt efter att lagförslaget. Donatorns juridiska ställning skrämmer bort. Det är i synnerhet spermiedonatorerna som inte vill ge sitt tillstånd.

Men några år senare hade donatorerna kommit upp till ungefär samma mängd.

Dan Granquist gick till en spermabank i Sex och sånt för att kolla hur det på riktigt går till att donera sperma.

Rättelse 24 april 2017: Ordet provrörsbarn har avlägsnats eftersom det anses kränkande.

Läs mera:

Vem har rätt att skaffa barn?

När partnerskapslagen godkändes 2001 kom också frågan om de homosexuellas rätt till barn upp. Men det finns många barn som vuxit upp med två mammor eller två pappor. Vem skall komma och bestämma över dem?

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Sommarglädje på stränder och hav

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • På vattenskidor vid Sandudd

    Unga damer vattenskidar längs en vajerbana 1952.

    På Sandudds sandstrand år 1952 åker unga damer vattenskidor längs en vajerbana. De ivrigaste av dem har vingar på ryggen.

  • Farttävlingar på Pojoviken

    Racerbåtarna är snabba, tuffa och farliga.

    I den här journalfilmen får vi följa med racerbåtar som i häftig vind startar i tävlingar på Pojoviken. Racerbåtarna påminner om våra dagars vattenskotrar, de är snabba, tuffa och farliga.

  • Trikåmode och strandliv

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets kläder

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets nya trikåkläder.

  • Sommarlov på 1930-talet

    Sommar innebär strandliv, segling och simning.

    Sommar innebär strandliv, segling och simning. Eller strömmingsfiske. Följ med Aho & Soldan till Vasa, Tvärminne och Åland på 1930-talet.

  • Pål Pressli och dingomani

    Band som likt Elvis föder hysteri, dvs Beatles och Dingo.

    Pål Pressli Show från 1980-talet var en blandning av sketchprogram och musikprogram. I det första avsnittet av Pål Pressli introduceras band som likt Elvis föder hysteri, dvs Beatles och Dingo.

  • Vilda Visare ville visa matematikens spännande värld

    Lär dig matematik med den kusliga serien Vilda Visare

    Från en tråkig matematiklektion får vi resa på fartfyllt fantasiäventyr. I serien Vilda Visare beger vi oss till ett spännande och kusligt land. Serien ville lära barn matematik.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Tove Jansson läser Sommarboken

    Om Sophias sommar med gamla farmor och sin pappa på en ö.

    Varje gång blir nätterna mörka helt oförmärkt. Någon kväll i augusti gör man sig ett ärende utomhus och plötsligt är allting kolmörkt. En stor, varm, svart tystnad omkring huset. Tove Jansson läser hela Sommarboken om Sophias sommar med sin gamla farmor och sin pappa på en ö i skärgården.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet