Hoppa till huvudinnehåll

Assisterad befruktning - från anonym sperma till registrerade donatorer

I Finland föddes de första barnen som blivit till genom assisterad befruktning 1984. På 1990-talet föreslog justitieministeriet en ny lag om att barnet har rätt att få veta sin biologiska fars identitet, också då han endast hade tillhandahållit sperma. En lång och juridisk process tog vid, där också frågor om vem som har rätt till assisterad befruktning togs upp. Och vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

I Finland började man med provrörsbefruktning i början av 1980-talet. De första barnen som blev till såhär föddes 1984. Veckans puls har tagit del av läkarvetenskapens nya landvinning. Det är en lång och mödosam forskning som har lett fram till detta, berättar Lauri Rauramo på Kvinnokliniken i Åbo.

Även vid assisterad befruktning kommer används ofta egna äggceller och spermier. Så länge de biologiska förhållandena inte rubbas uppstår inga etiska och moraliska problem. Men det är tekniskt möjligt att göra befruktningar med andras spermier och äggceller. Hur gör man då med personernas biologiska arv? Och är det möjliga önskvärt?

Provrörsbarnen är bara toppen av isberget, säger professorerna Lars Hamberg och Nils Wiqvist från Sverige. De diskuterar de möjliga etiska svårigheterna.

Redaktör Bengt Östling besöker Finlands enda spermabank i Åbo 1986. Man behöver många spermiedonatorer så att det inte finns risk för syskonäktenskap.

I Sverige genomfördes en lagändring i början av 1980-talet som inte ger möjlighet till anonymitet. Barnet skall vid 18 års ålder kunna få reda på sitt ursprung och sin biologiska pappa.

Läkarkåren menade att detta var fel väg, och man har fått mycket färre donatorer. Professor Mikko Niemi på Åbo universitet säger att ingen vill donera sperma om det finns risk att en tonåring plötsligt söker upp en och säger: Hej, pappa. Den sociala fadern är ändå den viktigare än den biologiska, gener ger ingen förutsättning.

Det finns en risk att Finland är på väg mot samma håll.

En arbetsgrupp vid justitieministeriet diskuterar en lagändring vad gäller anonyma spermadonatorer och insemination. Ett barn som fyller 18 skulle enligt lagförändringen få reda på vem den biologiska fadern är.

Läkarna på klinikerna är rädda att tre av fyra donatorer kommer att skrämmas bort om lagen går igenom. Vid Väestölittos klinik och spermabankerna i Åbo och Helsingfors har männen fått donera anonymt hittills. Överläkare Outi Hovatta menar att de flesta inte vågar ta risken att ge sitt medgivande till registrering. Hon vill inte skrämma bort donatorerna. Verksamheten har varit hemligstämplad och bunden av tystnadsplikt.

Justitieministeriet tänker mest på barnets rätt. Lagstiftningsråd Denise Söderlund menar att de som debatterat tänkt mera på de barnlösa, än på de barn som inte finns ännu.

Kerstin Kronqvist, läkare och psykiater vid Medicinalstyrelsen, tror att en lag kommer att vara nödvändig. Etiska frågor måste ha en grund i lagstiftningen, så att alla behandlas lika. Människan, barnet, mår bra av att veta, men då det gäller de donatorerna och det barnlösa paret kan det vara svårare, påpekar Kerstin Kronqvist.

Lagförslaget behandlades 1992 i regeringen, men måste dras tillbaka.

Justitieministeriets lagförslag gick vidare. Det gäller såväl de som uppkommit genom donerade äggceller och spermier att få svar på sina frågor om sitt ursprung. Denise Söderlund menar att man genom lagstiftning trygga människor behov att få reda på svar på sina frågor.

På Väestöliitto och vid social- och hälsoministeriet menar man att Justitieministeriet gått förbi dem.

Överläkare Outi Hovatta säger att man borde kunna välja anonymt eller registrerat.

Efter femton års ruvande kom lagen om assisterad befruktning till riksdagen 2002.

Obs diskuterar hur det ser ut får de män som donerar sperma och för ensamma och för lesbiska par. Det har pågått en gayby boom i Finland, medan man väntat på lagförslaget. Man är rädd för den nya lagen. Tiia Aarnipuu på Seta diskuterar tankarna kring barn. Man funderade på "hem-inseminering", den så kallade "muminmuggsmetoden", det vill säga att man hemma sprutar in sperma.

Men Tiia behövde medicinsk hjälp för att bli gravid. I Finland har det varit möjligt att få hjälp också som ensam kvinna och lesbisk få fertilitetsbehandling och assisterad befruktning.

Och hur är det för homosexuella män att få barn? Juha Jämsä har undersökt den här gruppen.

Matti Rimpelä, ordförande för en mansgrupp, funderar på detta med män och barn. Han menar att barn är en sak för en man och en kvinna, inte ensamma eller lesbiska.

Outi Hovatta, som nu jobbar på Karolinska institutet, menar att i Sverige där lagen funnits längre, är det endast 11 % som berättat för sina barn.

Hovatta säger att många män är rädda för att ensamma kvinnor skulle kunna få barn. Men barnen mår lika bra i regnbågsfamiljer, så Hovatta tycker alla bör få hjälp. Fattiga människor älskar sina barn lika mycket som rika, säger hon.

Obs diskuterar också donatorns roll och hur det fungerar på en klinik. Det gjordes 7600 behandlingar i Finland år 2000. Av dem lyckades ungefär 20 procent. En strikt lag påverkar alla, menar Niklas Simberg på Fertinova.

Lagen om fertilitetsbehandling gick till regeringens aftonskola 2005. Den 22 december 2006 trädde lagen i kraft.

Enligt den nuvarande finländska lagen om assisterad befruktning ska varje könscellsdonator registreras. Det barn som eventuellt får sin början med hjälp av donerade äggceller eller spermier har rätt att få information om donatorns identitet av det finländska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när barnet har fyllt 18 år.

Donationen medför inga juridiska rättigheter eller skyldigheter för donatorn eller det barn som föds. Rätten till information gäller endast barnet, barnets sociala föräldrar har ingen rätt till information.

Klinikerna såg en drastisk minskning direkt efter att lagförslaget. Donatorns juridiska ställning skrämmer bort. Det är i synnerhet spermiedonatorerna som inte vill ge sitt tillstånd.

Men några år senare hade donatorerna kommit upp till ungefär samma mängd.

Dan Granquist gick till en spermabank i Sex och sånt för att kolla hur det på riktigt går till att donera sperma.

Rättelse 24 april 2017: Ordet provrörsbarn har avlägsnats eftersom det anses kränkande.

Läs mera:

Baby i bärsjal, 2004

Vem har rätt att skaffa barn?

När partnerskapslagen godkändes 2001 kom också frågan om de homosexuellas rätt till barn upp. Men det finns många barn som vuxit upp med två mammor eller två pappor. Vem skall komma och bestämma över dem?

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Sjöscouterna styr ut på havet

    Klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

    I sjöscoutingen kombinerar man klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Fästingen - Finlands farligaste djur

    Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och TBE

    Fästingar är små spindeldjur som lever på att suga blod. Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och kumlingesjuka (TBE).

  • Vad innebär algblomning?

    Vad menas med algblomning?

    Östersjön är det mest förorenade havet på vårt klot, säger forskare Juha-Markku Leppänen. Hur har situationen uppstått?

  • Välj sommarort enligt väder

    Fråga meteorologen var man bör fira sin semester.

    Ett sommarlov på stugan kan bli förstört om det bara regnar hela tiden. Varför inte fråga en meteorolog var man bör fira sin semester? Så gjorde man 1966.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Sommarglädje på stränder och hav

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • På vattenskidor vid Sandudd

    Unga damer vattenskidar längs en vajerbana 1952.

    På Sandudds sandstrand år 1952 åker unga damer vattenskidor längs en vajerbana. De ivrigaste av dem har vingar på ryggen.

  • Farttävlingar på Pojoviken

    Racerbåtarna är snabba, tuffa och farliga.

    I den här journalfilmen får vi följa med racerbåtar som i häftig vind startar i tävlingar på Pojoviken. Racerbåtarna påminner om våra dagars vattenskotrar, de är snabba, tuffa och farliga.

  • Trikåmode och strandliv

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets kläder

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets nya trikåkläder.

  • Miss Sommar utses i Hangö 1962

    Domarna har ett kinkigt jobb att välja den vackraste.

    En massa vackra flickor finns det, menar redaktören. Här väljs den vackraste i Hangö, nämligen Miss Sommar. Domarna har ett kinkigt jobb.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jan-Erik och Li Andersson talar om papparollen

    Li säger rakt ut vad hon anser om pappas idéer.

    Den åttaåriga Li Andersson och hennes pappa, konstnären Jan-Erik Andersson, samtalar i Villa Wasa om papparollen. Li säger rakt ut vad hon anser om att pappa kastat ut tv:n och målar fingrarna i glada färger.

  • Tove Jansson läser Farlig midsommar

    En av Tove Janssons vildaste, mest spännande Muminböcker.

    Farlig midsommar från 1954 är en av Tove Janssons vildaste, mest spännande och gladaste Muminböcker med försvinnanden, äventyr, skräck och teater. Här läser Tove Jansson hela boken.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet