Hoppa till huvudinnehåll

Assisterad befruktning - från anonym sperma till registrerade donatorer

I Finland föddes de första barnen som blivit till genom assisterad befruktning 1984. På 1990-talet föreslog justitieministeriet en ny lag om att barnet har rätt att få veta sin biologiska fars identitet, också då han endast hade tillhandahållit sperma. En lång och juridisk process tog vid, där också frågor om vem som har rätt till assisterad befruktning togs upp. Och vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

I Finland började man med provrörsbefruktning i början av 1980-talet. De första barnen som blev till såhär föddes 1984. Veckans puls har tagit del av läkarvetenskapens nya landvinning. Det är en lång och mödosam forskning som har lett fram till detta, berättar Lauri Rauramo på Kvinnokliniken i Åbo.

Även vid assisterad befruktning kommer används ofta egna äggceller och spermier. Så länge de biologiska förhållandena inte rubbas uppstår inga etiska och moraliska problem. Men det är tekniskt möjligt att göra befruktningar med andras spermier och äggceller. Hur gör man då med personernas biologiska arv? Och är det möjliga önskvärt?

Provrörsbarnen är bara toppen av isberget, säger professorerna Lars Hamberg och Nils Wiqvist från Sverige. De diskuterar de möjliga etiska svårigheterna.

Redaktör Bengt Östling besöker Finlands enda spermabank i Åbo 1986. Man behöver många spermiedonatorer så att det inte finns risk för syskonäktenskap.

I Sverige genomfördes en lagändring i början av 1980-talet som inte ger möjlighet till anonymitet. Barnet skall vid 18 års ålder kunna få reda på sitt ursprung och sin biologiska pappa.

Läkarkåren menade att detta var fel väg, och man har fått mycket färre donatorer. Professor Mikko Niemi på Åbo universitet säger att ingen vill donera sperma om det finns risk att en tonåring plötsligt söker upp en och säger: Hej, pappa. Den sociala fadern är ändå den viktigare än den biologiska, gener ger ingen förutsättning.

Det finns en risk att Finland är på väg mot samma håll.

En arbetsgrupp vid justitieministeriet diskuterar en lagändring vad gäller anonyma spermadonatorer och insemination. Ett barn som fyller 18 skulle enligt lagförändringen få reda på vem den biologiska fadern är.

Läkarna på klinikerna är rädda att tre av fyra donatorer kommer att skrämmas bort om lagen går igenom. Vid Väestölittos klinik och spermabankerna i Åbo och Helsingfors har männen fått donera anonymt hittills. Överläkare Outi Hovatta menar att de flesta inte vågar ta risken att ge sitt medgivande till registrering. Hon vill inte skrämma bort donatorerna. Verksamheten har varit hemligstämplad och bunden av tystnadsplikt.

Justitieministeriet tänker mest på barnets rätt. Lagstiftningsråd Denise Söderlund menar att de som debatterat tänkt mera på de barnlösa, än på de barn som inte finns ännu.

Kerstin Kronqvist, läkare och psykiater vid Medicinalstyrelsen, tror att en lag kommer att vara nödvändig. Etiska frågor måste ha en grund i lagstiftningen, så att alla behandlas lika. Människan, barnet, mår bra av att veta, men då det gäller de donatorerna och det barnlösa paret kan det vara svårare, påpekar Kerstin Kronqvist.

Lagförslaget behandlades 1992 i regeringen, men måste dras tillbaka.

Justitieministeriets lagförslag gick vidare. Det gäller såväl de som uppkommit genom donerade äggceller och spermier att få svar på sina frågor om sitt ursprung. Denise Söderlund menar att man genom lagstiftning trygga människor behov att få reda på svar på sina frågor.

På Väestöliitto och vid social- och hälsoministeriet menar man att Justitieministeriet gått förbi dem.

Överläkare Outi Hovatta säger att man borde kunna välja anonymt eller registrerat.

Efter femton års ruvande kom lagen om assisterad befruktning till riksdagen 2002.

Obs diskuterar hur det ser ut får de män som donerar sperma och för ensamma och för lesbiska par. Det har pågått en gayby boom i Finland, medan man väntat på lagförslaget. Man är rädd för den nya lagen. Tiia Aarnipuu på Seta diskuterar tankarna kring barn. Man funderade på "hem-inseminering", den så kallade "muminmuggsmetoden", det vill säga att man hemma sprutar in sperma.

Men Tiia behövde medicinsk hjälp för att bli gravid. I Finland har det varit möjligt att få hjälp också som ensam kvinna och lesbisk få fertilitetsbehandling och assisterad befruktning.

Och hur är det för homosexuella män att få barn? Juha Jämsä har undersökt den här gruppen.

Matti Rimpelä, ordförande för en mansgrupp, funderar på detta med män och barn. Han menar att barn är en sak för en man och en kvinna, inte ensamma eller lesbiska.

Outi Hovatta, som nu jobbar på Karolinska institutet, menar att i Sverige där lagen funnits längre, är det endast 11 % som berättat för sina barn.

Hovatta säger att många män är rädda för att ensamma kvinnor skulle kunna få barn. Men barnen mår lika bra i regnbågsfamiljer, så Hovatta tycker alla bör få hjälp. Fattiga människor älskar sina barn lika mycket som rika, säger hon.

Obs diskuterar också donatorns roll och hur det fungerar på en klinik. Det gjordes 7600 behandlingar i Finland år 2000. Av dem lyckades ungefär 20 procent. En strikt lag påverkar alla, menar Niklas Simberg på Fertinova.

Lagen om fertilitetsbehandling gick till regeringens aftonskola 2005. Den 22 december 2006 trädde lagen i kraft.

Enligt den nuvarande finländska lagen om assisterad befruktning ska varje könscellsdonator registreras. Det barn som eventuellt får sin början med hjälp av donerade äggceller eller spermier har rätt att få information om donatorns identitet av det finländska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när barnet har fyllt 18 år.

Donationen medför inga juridiska rättigheter eller skyldigheter för donatorn eller det barn som föds. Rätten till information gäller endast barnet, barnets sociala föräldrar har ingen rätt till information.

Klinikerna såg en drastisk minskning direkt efter att lagförslaget. Donatorns juridiska ställning skrämmer bort. Det är i synnerhet spermiedonatorerna som inte vill ge sitt tillstånd.

Men några år senare hade donatorerna kommit upp till ungefär samma mängd.

Dan Granquist gick till en spermabank i Sex och sånt för att kolla hur det på riktigt går till att donera sperma.

Rättelse 24 april 2017: Ordet provrörsbarn har avlägsnats eftersom det anses kränkande.

Läs mera:

Vem har rätt att skaffa barn?

När partnerskapslagen godkändes 2001 kom också frågan om de homosexuellas rätt till barn upp. Men det finns många barn som vuxit upp med två mammor eller två pappor. Vem skall komma och bestämma över dem?

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet