Hoppa till huvudinnehåll

Assisterad befruktning - från anonym sperma till registrerade donatorer

I Finland föddes de första barnen som blivit till genom assisterad befruktning 1984. På 1990-talet föreslog justitieministeriet en ny lag om att barnet har rätt att få veta sin biologiska fars identitet, också då han endast hade tillhandahållit sperma. En lång och juridisk process tog vid, där också frågor om vem som har rätt till assisterad befruktning togs upp. Och vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

I Finland började man med provrörsbefruktning i början av 1980-talet. De första barnen som blev till såhär föddes 1984. Veckans puls har tagit del av läkarvetenskapens nya landvinning. Det är en lång och mödosam forskning som har lett fram till detta, berättar Lauri Rauramo på Kvinnokliniken i Åbo.

Även vid assisterad befruktning kommer används ofta egna äggceller och spermier. Så länge de biologiska förhållandena inte rubbas uppstår inga etiska och moraliska problem. Men det är tekniskt möjligt att göra befruktningar med andras spermier och äggceller. Hur gör man då med personernas biologiska arv? Och är det möjliga önskvärt?

Provrörsbarnen är bara toppen av isberget, säger professorerna Lars Hamberg och Nils Wiqvist från Sverige. De diskuterar de möjliga etiska svårigheterna.

Redaktör Bengt Östling besöker Finlands enda spermabank i Åbo 1986. Man behöver många spermiedonatorer så att det inte finns risk för syskonäktenskap.

I Sverige genomfördes en lagändring i början av 1980-talet som inte ger möjlighet till anonymitet. Barnet skall vid 18 års ålder kunna få reda på sitt ursprung och sin biologiska pappa.

Läkarkåren menade att detta var fel väg, och man har fått mycket färre donatorer. Professor Mikko Niemi på Åbo universitet säger att ingen vill donera sperma om det finns risk att en tonåring plötsligt söker upp en och säger: Hej, pappa. Den sociala fadern är ändå den viktigare än den biologiska, gener ger ingen förutsättning.

Det finns en risk att Finland är på väg mot samma håll.

En arbetsgrupp vid justitieministeriet diskuterar en lagändring vad gäller anonyma spermadonatorer och insemination. Ett barn som fyller 18 skulle enligt lagförändringen få reda på vem den biologiska fadern är.

Läkarna på klinikerna är rädda att tre av fyra donatorer kommer att skrämmas bort om lagen går igenom. Vid Väestölittos klinik och spermabankerna i Åbo och Helsingfors har männen fått donera anonymt hittills. Överläkare Outi Hovatta menar att de flesta inte vågar ta risken att ge sitt medgivande till registrering. Hon vill inte skrämma bort donatorerna. Verksamheten har varit hemligstämplad och bunden av tystnadsplikt.

Justitieministeriet tänker mest på barnets rätt. Lagstiftningsråd Denise Söderlund menar att de som debatterat tänkt mera på de barnlösa, än på de barn som inte finns ännu.

Kerstin Kronqvist, läkare och psykiater vid Medicinalstyrelsen, tror att en lag kommer att vara nödvändig. Etiska frågor måste ha en grund i lagstiftningen, så att alla behandlas lika. Människan, barnet, mår bra av att veta, men då det gäller de donatorerna och det barnlösa paret kan det vara svårare, påpekar Kerstin Kronqvist.

Lagförslaget behandlades 1992 i regeringen, men måste dras tillbaka.

Justitieministeriets lagförslag gick vidare. Det gäller såväl de som uppkommit genom donerade äggceller och spermier att få svar på sina frågor om sitt ursprung. Denise Söderlund menar att man genom lagstiftning trygga människor behov att få reda på svar på sina frågor.

På Väestöliitto och vid social- och hälsoministeriet menar man att Justitieministeriet gått förbi dem.

Överläkare Outi Hovatta säger att man borde kunna välja anonymt eller registrerat.

Efter femton års ruvande kom lagen om assisterad befruktning till riksdagen 2002.

Obs diskuterar hur det ser ut får de män som donerar sperma och för ensamma och för lesbiska par. Det har pågått en gayby boom i Finland, medan man väntat på lagförslaget. Man är rädd för den nya lagen. Tiia Aarnipuu på Seta diskuterar tankarna kring barn. Man funderade på "hem-inseminering", den så kallade "muminmuggsmetoden", det vill säga att man hemma sprutar in sperma.

Men Tiia behövde medicinsk hjälp för att bli gravid. I Finland har det varit möjligt att få hjälp också som ensam kvinna och lesbisk få fertilitetsbehandling och assisterad befruktning.

Och hur är det för homosexuella män att få barn? Juha Jämsä har undersökt den här gruppen.

Matti Rimpelä, ordförande för en mansgrupp, funderar på detta med män och barn. Han menar att barn är en sak för en man och en kvinna, inte ensamma eller lesbiska.

Outi Hovatta, som nu jobbar på Karolinska institutet, menar att i Sverige där lagen funnits längre, är det endast 11 % som berättat för sina barn.

Hovatta säger att många män är rädda för att ensamma kvinnor skulle kunna få barn. Men barnen mår lika bra i regnbågsfamiljer, så Hovatta tycker alla bör få hjälp. Fattiga människor älskar sina barn lika mycket som rika, säger hon.

Obs diskuterar också donatorns roll och hur det fungerar på en klinik. Det gjordes 7600 behandlingar i Finland år 2000. Av dem lyckades ungefär 20 procent. En strikt lag påverkar alla, menar Niklas Simberg på Fertinova.

Lagen om fertilitetsbehandling gick till regeringens aftonskola 2005. Den 22 december 2006 trädde lagen i kraft.

Enligt den nuvarande finländska lagen om assisterad befruktning ska varje könscellsdonator registreras. Det barn som eventuellt får sin början med hjälp av donerade äggceller eller spermier har rätt att få information om donatorns identitet av det finländska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när barnet har fyllt 18 år.

Donationen medför inga juridiska rättigheter eller skyldigheter för donatorn eller det barn som föds. Rätten till information gäller endast barnet, barnets sociala föräldrar har ingen rätt till information.

Klinikerna såg en drastisk minskning direkt efter att lagförslaget. Donatorns juridiska ställning skrämmer bort. Det är i synnerhet spermiedonatorerna som inte vill ge sitt tillstånd.

Men några år senare hade donatorerna kommit upp till ungefär samma mängd.

Dan Granquist gick till en spermabank i Sex och sånt för att kolla hur det på riktigt går till att donera sperma.

Rättelse 24 april 2017: Ordet provrörsbarn har avlägsnats eftersom det anses kränkande.

Läs mera:

Baby i bärsjal, 2004

Vem har rätt att skaffa barn?

När partnerskapslagen godkändes 2001 kom också frågan om de homosexuellas rätt till barn upp. Men det finns många barn som vuxit upp med två mammor eller två pappor. Vem skall komma och bestämma över dem?

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    För att biträda fartyg finnas lotsar. Men hur är det att vara lots? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet