Hoppa till huvudinnehåll

Assisterad befruktning - från anonym sperma till registrerade donatorer

I Finland föddes de första barnen som blivit till genom assisterad befruktning 1984. På 1990-talet föreslog justitieministeriet en ny lag om att barnet har rätt att få veta sin biologiska fars identitet, också då han endast hade tillhandahållit sperma. En lång och juridisk process tog vid, där också frågor om vem som har rätt till assisterad befruktning togs upp. Och vill en man donera sperma om han inte får vara anonym?

I Finland började man med provrörsbefruktning i början av 1980-talet. De första barnen som blev till såhär föddes 1984. Veckans puls har tagit del av läkarvetenskapens nya landvinning. Det är en lång och mödosam forskning som har lett fram till detta, berättar Lauri Rauramo på Kvinnokliniken i Åbo.

Även vid assisterad befruktning kommer används ofta egna äggceller och spermier. Så länge de biologiska förhållandena inte rubbas uppstår inga etiska och moraliska problem. Men det är tekniskt möjligt att göra befruktningar med andras spermier och äggceller. Hur gör man då med personernas biologiska arv? Och är det möjliga önskvärt?

Provrörsbarnen är bara toppen av isberget, säger professorerna Lars Hamberg och Nils Wiqvist från Sverige. De diskuterar de möjliga etiska svårigheterna.

Redaktör Bengt Östling besöker Finlands enda spermabank i Åbo 1986. Man behöver många spermiedonatorer så att det inte finns risk för syskonäktenskap.

I Sverige genomfördes en lagändring i början av 1980-talet som inte ger möjlighet till anonymitet. Barnet skall vid 18 års ålder kunna få reda på sitt ursprung och sin biologiska pappa.

Läkarkåren menade att detta var fel väg, och man har fått mycket färre donatorer. Professor Mikko Niemi på Åbo universitet säger att ingen vill donera sperma om det finns risk att en tonåring plötsligt söker upp en och säger: Hej, pappa. Den sociala fadern är ändå den viktigare än den biologiska, gener ger ingen förutsättning.

Det finns en risk att Finland är på väg mot samma håll.

En arbetsgrupp vid justitieministeriet diskuterar en lagändring vad gäller anonyma spermadonatorer och insemination. Ett barn som fyller 18 skulle enligt lagförändringen få reda på vem den biologiska fadern är.

Läkarna på klinikerna är rädda att tre av fyra donatorer kommer att skrämmas bort om lagen går igenom. Vid Väestölittos klinik och spermabankerna i Åbo och Helsingfors har männen fått donera anonymt hittills. Överläkare Outi Hovatta menar att de flesta inte vågar ta risken att ge sitt medgivande till registrering. Hon vill inte skrämma bort donatorerna. Verksamheten har varit hemligstämplad och bunden av tystnadsplikt.

Justitieministeriet tänker mest på barnets rätt. Lagstiftningsråd Denise Söderlund menar att de som debatterat tänkt mera på de barnlösa, än på de barn som inte finns ännu.

Kerstin Kronqvist, läkare och psykiater vid Medicinalstyrelsen, tror att en lag kommer att vara nödvändig. Etiska frågor måste ha en grund i lagstiftningen, så att alla behandlas lika. Människan, barnet, mår bra av att veta, men då det gäller de donatorerna och det barnlösa paret kan det vara svårare, påpekar Kerstin Kronqvist.

Lagförslaget behandlades 1992 i regeringen, men måste dras tillbaka.

Justitieministeriets lagförslag gick vidare. Det gäller såväl de som uppkommit genom donerade äggceller och spermier att få svar på sina frågor om sitt ursprung. Denise Söderlund menar att man genom lagstiftning trygga människor behov att få reda på svar på sina frågor.

På Väestöliitto och vid social- och hälsoministeriet menar man att Justitieministeriet gått förbi dem.

Överläkare Outi Hovatta säger att man borde kunna välja anonymt eller registrerat.

Efter femton års ruvande kom lagen om assisterad befruktning till riksdagen 2002.

Obs diskuterar hur det ser ut får de män som donerar sperma och för ensamma och för lesbiska par. Det har pågått en gayby boom i Finland, medan man väntat på lagförslaget. Man är rädd för den nya lagen. Tiia Aarnipuu på Seta diskuterar tankarna kring barn. Man funderade på "hem-inseminering", den så kallade "muminmuggsmetoden", det vill säga att man hemma sprutar in sperma.

Men Tiia behövde medicinsk hjälp för att bli gravid. I Finland har det varit möjligt att få hjälp också som ensam kvinna och lesbisk få fertilitetsbehandling och assisterad befruktning.

Och hur är det för homosexuella män att få barn? Juha Jämsä har undersökt den här gruppen.

Matti Rimpelä, ordförande för en mansgrupp, funderar på detta med män och barn. Han menar att barn är en sak för en man och en kvinna, inte ensamma eller lesbiska.

Outi Hovatta, som nu jobbar på Karolinska institutet, menar att i Sverige där lagen funnits längre, är det endast 11 % som berättat för sina barn.

Hovatta säger att många män är rädda för att ensamma kvinnor skulle kunna få barn. Men barnen mår lika bra i regnbågsfamiljer, så Hovatta tycker alla bör få hjälp. Fattiga människor älskar sina barn lika mycket som rika, säger hon.

Obs diskuterar också donatorns roll och hur det fungerar på en klinik. Det gjordes 7600 behandlingar i Finland år 2000. Av dem lyckades ungefär 20 procent. En strikt lag påverkar alla, menar Niklas Simberg på Fertinova.

Lagen om fertilitetsbehandling gick till regeringens aftonskola 2005. Den 22 december 2006 trädde lagen i kraft.

Enligt den nuvarande finländska lagen om assisterad befruktning ska varje könscellsdonator registreras. Det barn som eventuellt får sin början med hjälp av donerade äggceller eller spermier har rätt att få information om donatorns identitet av det finländska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när barnet har fyllt 18 år.

Donationen medför inga juridiska rättigheter eller skyldigheter för donatorn eller det barn som föds. Rätten till information gäller endast barnet, barnets sociala föräldrar har ingen rätt till information.

Klinikerna såg en drastisk minskning direkt efter att lagförslaget. Donatorns juridiska ställning skrämmer bort. Det är i synnerhet spermiedonatorerna som inte vill ge sitt tillstånd.

Men några år senare hade donatorerna kommit upp till ungefär samma mängd.

Dan Granquist gick till en spermabank i Sex och sånt för att kolla hur det på riktigt går till att donera sperma.

Rättelse 24 april 2017: Ordet provrörsbarn har avlägsnats eftersom det anses kränkande.

Läs mera:

Vem har rätt att skaffa barn?

När partnerskapslagen godkändes 2001 kom också frågan om de homosexuellas rätt till barn upp. Men det finns många barn som vuxit upp med två mammor eller två pappor. Vem skall komma och bestämma över dem?

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.