Hoppa till huvudinnehåll

Metgrundets skarvskrämmare är nöjd

Jouni Kannonlahti står i en orange jacka bredvid en fågelskrämma med grön jacka
Jouni Kannonlahti med kollegan, fågelskrämman. Jouni Kannonlahti står i en orange jacka bredvid en fågelskrämma med grön jacka Bild: Yle/ Axel Brink Metgrundet (ö i Finland, Mellersta Österbotten),skarvar (släkte),vasa

Nästan varje dag åker Jouni Kannonlahti till Metgrundet för att visa skarven att ön inte är till för dem. Han tycker själv att det är en bättre taktik än att olja äggen, som man ska göra på grannön.

Det är mitten av april och skarven har kommit tillbaka till Vasa skärgård för ungefär en månad sedan. Den lilla ön Juckasgrynnan är redan fylld av skarvbon, man räknar med att runt 500 skarvpar häckar på ön, där bona är byggda så tätt att de praktiskt taget rör i varandra.

Men på ön bredvid Juckasgrynnan, Metgrund, är det tomt både i träden och på marken. Vasa stad fick nyligen tillstånd av NTM-centralen att skrämma skarven. I praktiken innebär det att någon varje dag helt enkelt befinner sig på ön, för att visa åt skarven att det inte är en lugn, obebodd ö att häcka på. Vasa stad har alltså fått tillstånd att befinna sig på sin egen ö.

- Nog är det ju lite paragrafryttande hur man tolkar det, säger Jouni Kannonlahti, som är projektanställd via Vasa universitet.

Medan det ännu låg is på södra stadsfjärden har man varit och puttat ner förra årets bon ur träden. Förra sommaren fanns det över 300 bon på ön. Bona ligger utspridda på marken och i högar av virke från de träd som staden fällde med det förra tillståndet man fick av NTM-centralen. Kannonlahti tror att skarven hellre väljer en ö där de inte behöver börja från noll, såsom Juckasgrynnan, där en stor del av förra årets bon ännu fanns kvar. Om någon skarv börjar bygga bo på Metgrundet så puttar man genast ner det.

träd på metgrundet utan skarvbon i sig.
Inga skarvbon på Metgrundet. träd på metgrundet utan skarvbon i sig. Bild: Yle/ Axel Brink Metgrundet (ö i Finland, Mellersta Österbotten),skarvar (släkte),vasa

Oljning är arbetsdrygt

Enligt Kannonlahti är det inte en så bra taktik att olja skarväggen. Dels är det otroligt tidskrävande att klättra i träden för att nå bona, dels behövs det göras två gånger. Korsnäs-Malax fiskeområde har fått tillstånd till att olja äggen på Juckasgrynnan.

- Om någon skulle ta en minut på sig per bo på Juckasgrynnan skulle människan vara tvungen att jobba 17 timmar i sträck, utan pauser. Enligt mig låter det inte som om de vet vad de håller på med, säger Kannonlahti.

En oljning av äggen leder inte till att skarven flyttar bort, enbart till att antalet nya ungar blir färre. Personligen tycker Kannonlahti att det är mer humant att skrämma fågeln.

Juckasgrynnan i Vasa skärgård, en liten holme med flera hundra skarvbon. På bilden flyger ett antal fåglar.
Skarvkoloni på Juckasgrynnan. Juckasgrynnan i Vasa skärgård, en liten holme med flera hundra skarvbon. På bilden flyger ett antal fåglar. Bild: Yle/ Axel Brink skarvar (släkte),vasa

Med andra ord är Kannonlahti nöjd med den taktik som staden har fått lov att syssla med.

- Hittillls har det ju funkat till hundra procent på den här ön. Man har fått bort skarven från den här ön, vilket var stadens mål.

Sedan flyttar de vidare till en annan ö?

- Vi får se vart de flyttar. På grannön ryms de inte och här finns inte fler öar. Månne inte de flyttar längre ut, säger Kannonlahti.

Finns det en risk att de flyttar in vid Gustavsborg?

- Jag har inte sett några bon ännu, jag tror inte att de bosätter sig där. Men det händer nog att de besöker stranden om det är lugnt där.

Längre ut i skärgården, utanför Replotbron, finns det öar som till ytan sett kunde ta emot fler skarvpar. Förra sommaren fanns skarvkolonier på fyra öar runt Replotbron.

Skrämmer så länge det behövs

Vasa stad har tillstånd att skrämma skarven från Metgrundet i två år. De kala trädena på ön kanske ser döda ut, åtminstone innan löven har börjat spricka ut. En skarvfri sommar kunde göra träden gröna på nytt, och ge en trevligare sommar för den som hyr sommarstugan på ön.

- Vi får se om samma behov finns nästa sommar också, säger Kannonlahti.

Enligt siffror från Finlands miljöcentral fanns det för två år sedan runt 25 000 häckande skarvpar i Finland, men den procentuella tillväxten ser ut att avta. Om tillväxten kring millenieskiftet låg på närmare 120 procent så var tillväxten förra sommaren närmare noll.