Hoppa till huvudinnehåll

Stor risk för markbrand på våren – så här eldar du säkert

Terräng brinner.
Markbrand i Raseborg 2010. Terräng brinner. Bild: Räddningsverket horsbäckvägen

Så här års är det många som eldar kvistar, ris och löv efter att ha städat upp på gården. Egentliga Finlands räddningsverk varnar om att det finns en stor risk för markbrand om elden inte görs upp på rätt sätt.

Räddningsverket ser helst att man för skräpet till avfallsstationen, men det är i allmänhet tillåtet att elda naturmaterial. Det finns ändå flera saker att tänka på när man gör sig av med ris och kvistar, eller ställer till med påskbrasa.

- I nästan alla tätorter är det förbjudet att elda. På landsbygden kan det vara tillåtet, men det beror på om det är risk för skogsbrand eller inte, säger Knut Lehtinen, ledande brandinspektör vid Räddningsverket.

Lehtinen berättar att faran för markbrand på våren kan vara större än man tror. Det beror på att snön smält, men att inget ännu börjat växa. Det döda gräset från ifjol ligger kvar och därför kan elden snabbt spridas.

- I och med det här är jag rädd att vi kommer ha en del markbränder under påskhelgen och framöver. Nytt gräs kan förhindra spridningen.

Vad gör folk fel när de orsakar markbrand?

- Det är oftast fråga om att de inte tänkt igenom eldandet tillräckligt. Man måste tänka två gånger och hitta en plats där elden inte kan sprida sig. Sen när branden väl spridit sig tror folk att de kan stoppa branden, men då är det för sent. Den sprider sig som en löpeld i och med att gräset är så torrt.

Elden måste också övervakas. Askan kan vara het i flera dagar och elden kan därför flamma upp på nytt. För att kunna kontrollera branden är det därför viktigt att ha släckningsutrustning nära till hands. Om man tappar kontrollen över branden ska man varna andra och ringa 112.

Impregnerat trä och sopor totalförbjudna

Naturmaterial är de enda materialen som får brännas. Bränning av impregnerat trä, plast och sopor är därmed strikt förbjuden, på grund av skadliga effekter från röken.

Räddningsverket informerar också om att hygges- och halmbränning alltid kräver en skriftlig anmälan, två veckor innan eldningen inleds. Också om man vet att man kommer att elda stora mängder skräp kan det vara på sin plats att meddela Räddningsverket.

- Man behöver inte underrätta oss om normal bränning i liten skala, men när det handlar om större mängder är det bra om vi får veta. Det gäller i synnerhet om man eldar på någon ö i skärgården. Folk är i allmänhet uppmärksamma och meddelar åt oss när de ser rök, och då är det bra att veta om det är en brand eller en brasa, berättar Lehtinen.

Knut Lehtinen
Knut Lehtinen. Knut Lehtinen Bild: Yle/Peter Karlberg knut lehtinen

Miljöskyddsföreskrifter skiljer sig mellan kommuner

Exakt hur och var man får elda finns beskrivet i kommunernas miljöskyddsföreskrifter. De skiljer sig mellan kommunerna, även om de i stora drag följer samma principer.

Innan du gör upp en brasa ska du läsa igenom vad som gäller i just din kommun. Du hittar miljöföreskrifterna i Pargas här, på Kimitoön här och i Åbo här (på finska).

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland