Hoppa till huvudinnehåll

Vilda djurungar samsas med bortsprungna keldjur på djurhemmet i Åbo

Upphittade ekorrungar.
Upphittade ekorrungar. Bild: Yle/Fredrik Häggman ekorre (art),upphittade djur,djurhemmet i åbo

På djurhemmet i Åbo finns främst upphittade keldjur, men till våren får de också sällskap av vilda djurungar.

När djurungarna föds på våren är det nämligen många som förlorar sina mammor eller överges. De är för små för att överleva i det fria och måste därför få hjälp av människan.

Ekorrarna hör till de djur som djurhemmet får ta emot flest av. För tillfället är en ekorrunge på helpensionat i djurhemmet och fler lär det bli.

- Som mest har vi haft flera kullar med ekorrungar, upp till 20-25, berättar Åbo Djurskyddsförenings sekreterare Britt-Marie Juup.

I takt med att fler ungar föds i det vilda kommer antalet på djurhemmet öka den närmaste månaden. Ekorrarna hamnar på djurhemmet eftersom de inte alls klarar sig om de överges.

- Människor kan ha hittat hela ekorrbon, där det finns nakna, hårlösa ekorrungar som har blivit övergivna. Många ekorrar blir överkörda och då kan en hel kull bli utan sin mamma. Eftersom de inte klarar sig är det viktigt att de snabbt får vård och då får man ta med dem hit.

Ekorrunge.
Ekorrunge. Bild: Yle/Fredrik Häggman ekorre (art),djurhemmet i åbo

Hur ska man då veta när en ekorre är i behov av hjälp?

- Det finns bra regler att följa om man stöter på små ekorrungar i stan. De är inte ett dugg rädda för människor när de är små, utan närmar sig gärna och springer runt fötterna på en. Genom att kolla på svansen kan man se om ungen är i behov av hjälp. Är den yvig och burrig klarar de sig själv, men om svansen bara har små hår längs med är de för små för att överleva, menar Juup.

Men ekorrungarna ni får in är alla i behov av hjälp?

- Jo utan vidare, där är det inte fråga om att de förs in i onödan.

Ekorrbur.
Ekorrungarnas bur är naturligtvis inredd med en tallekvist. Ekorrbur. Bild: Yle/Fredrik Häggman djurhemmet i åbo

Det är inte bara ekorrungar som tas om hand vid djurhemmet, utan också harungar, rådjur, hjortungar, älgungar och fågelungar får vård.

- Härnäst kommer vi troligtvis att få in harungar. Vi har redan haft en del harungar här för några veckor som nu har släppts ut i det vilda. Det beror på att hararna föder då snön ännu finns på marken och därför är harungarna de första djuren som kan behöva hjälp.

De flesta rådjurs- hjort- och älgungar förs in i onödan

När det gäller de större djuren är det inte alltid lika klart att de är i behov av vård.

- Vi hoppas på att vår information om att inte rädda i onödan har gått fram. Det är nämligen faktiskt så att de flesta harungarna och hjortungarna kommer i onödan. I naturen lämnar hjortmamman ungarna en stor del av tiden, och passar upp dem med mat några gånger om dygnet. Det kan ta en lång tid innan de börjar följa mamman.

Juup berättar att människor instinktivt tror att en ensam djurunge behöver hjälp. Eftersom mamman största tiden av dygnet är någon annanstans är det en missuppfattning. Det gäller särskilt rådjur, hjortar, älgar och harar.

"Vårt djur-BB sköter om djuren dygnet runt"

När djuren väl kommer till djurhemmet är det vård dygnet runt som gäller. Det beror på att ungarna i början måste få mat med ungefär två till tre timmars mellanrum.

- Det är ett hiskeligt jobb och folk måste vara här också på natten. Trots att ungarna uppvaktas så ofta måste vi ändå se till att de inte präglar sig för mycket på människan.

När djuren har vuxit till sig och mår bättre släpps de sedan ut i naturen. För att vänja dem vid livet i det vilda får de under en övergångsperiod hitta en del av maten själva.

- Till en början håller vi dem i inhägnader på gården. De får mat ibland, men måste också lära sig att hitta sin egen föda. Sakta men säkert minskar vi på matningen och till slut är de så gott som självständiga. För fåglarna finns det flyginhägnader där de kan pröva sina vingar.

Människor håller de upphittade ungarna hemma för länge

Juup påpekar att det är mycket viktigt att man inte själv försöker ta hand om ungarna man hittar. Man ska istället direkt ta djuret till djurhemmet.

- Det händer ofta att de djur som förs hit är i jättedåligt skick, eftersom de har hållits hemma i några dar efter att de har upphittats. De kan till exempel ha fått fel sorts mat och inte blivit matade tillräckligt ofta. Ju fortare de kommer hit, desto större chans finns det att de överlever och kommer ut i naturen igen.

Britt-Marie Juup
Britt-Marie Juup, arkivbild. Britt-Marie Juup Bild: Yle/Nina Bergman britt-marie juup

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland