Hoppa till huvudinnehåll

Professor: Diesel allt ointressantare – bensinmotorer blir renare

Nils-Olof Nylund på VTT
Utvecklingen för bensinmotorer går nu snabbt, så utsläppen minskar och förbrukningen minskar, säger forskningsprofessorn Nils-Olof Nylund. Nils-Olof Nylund på VTT Bild: Yle/Niklas Fagerström nils-olof nylund

Vi kommer att se en renare och bredare palett av drivmedel för personbilstrafiken i Finland. Men trots att dieselintresset svalnat, finns det ännu inga vettiga alternativ för den tunga, kommersiella trafiken.

På statens teknologiska forskningscenter VTT i Otnäs hade man länge anat att dieselbilarna inte var så rena som tillverkarna uppgav. I Finland ökade intresset för diesel markant förra decenniet då teknologin hade utvecklats raskt. Men jämfört med övriga Europa, är bensinen helt klart viktigast som drivmedel för privatbilismen.

- Det gick snett då man satte så stor vikt vid Co2-utsläppen, med ökat antal dieselbilar som följd. Att bilindustrin dessutom sköt sig i foten med fifflade testresultat gjorde att tilltron fick en rejäl törn, säger Nils-Olof Nylund, som är forskningsprofessor inom energianvändning i transportsektorn vid Statens teknologiska forskningscentral VTT.

Målet: 4 liter/100km

Denna vecka har de gjort en uppdatering om hur de finländska trafikbränslena borde utvecklas för att vi ska nå både europeiska och nationella mål. EU:s krav är att till 2030 minska koldioxidutsläppen från trafiken med 40 procent jämfört med 2005 års nivå.

- Samtidigt krävs att bilindustrin minskar utsläppen till 95 gram per körd kilometer. Det innebär att nya bilar i snitt ska dra 4 liter bensin per hundra kilometer. Det är hårda krav, säger Nylund.

Bilindustrin hamnade i rejält blåsväder efter avslöjandena om fifflade utsläppstest. Samtidigt är klimatmålens mätare utsläppen av växthusgaser. Det har lett till en del förvirring om utsläppen, beklagar sig Nylund.

- Den så kallade diesel gate rör näremissioner, alltså utsläpp som skadar hälsan, men den stora diskussionen rör koldioxidutsläpp. Det ledde till att allt fokus sattes på att få ner Co2-utsläppen – och gjorde dieselbilarna populära för att de hade låga utsläpp.

”Vänta med elbilsköpet”

Nylund uppskattar att elbilarna kommer i sinom tid ökar i Finland.

- Men elbilarna är ännu dyra. Men jag tror tillverkarna pressas att få fram alternativ. Men nu är bilarna förskräckligt dyra och har kort körsträcka. Så vänta några år, så går priset ner och körsträckan förlängs.

När det gäller den växande kritiken mot diesel som bränsle, så är Nylund ändå kluven.

- Jag vill se den europeiska politiker som vågar förbjuda diesel helt. Den kommersiella, tunga trafiken går nästan uteslutande på diesel. Förbjuds den så stannar Europa. Men det är möjligt att minska dieseln för personbilar, säger han.

Redan nu ser Nylund att finländarnas dieselintresse har svalnat, även om det i europeisk jämförelse varit litet hela tiden.

- Vi hade en topp i registreringar av dieselbilar kring 2008 då skatten började baseras på koldioxidutsläpp, då ökade andelen dieselbilar till kring 40 procent. Men sen dess har intresset gått ner.

Bensinmotorn blir allt effektivare

Nylund säger att dieseltekniken då hade gått så raskt fram, så körbarheten förbättrades och förbrukningen minskade. Nu har bensinmotorns teknologi gått snabbare framåt, vilket ökat intresset för bensin igen. Nylund bedömer att i väntan på att elbilarna ökar inom personbilstrafiken, kommer vi att se allt renare bensinbilar.

- Bensin kommer att ta över en del av dieselbeståndet. Och även om bensinmotorerna i dag har värre partikelutsläpp än dieselbilarna, är det troligt att vi om 1-2 år har partikelfilter även i bensinbilarna. Det är inte så dyrt att installera.

Även om nya bilar blir renare, är frågan hur vi ska förnya den finländska bilparken så utsläppskraven nås med vår, tillsvidare ålderstigna bilpark.

Ska vi nå målen krävs en kombination av många faktorer.

- Det är främst genom beskattningen man åstadkommer förändring. Målet med regeringens klimatstrategi är att halvera Co2-utsläppen fram till 2030 jämfört med nivån 2005. För det krävs energieffektivisering, bättre användning av kollektivtrafik och effektiverade varutransporter. Det behövs biodrivmedel och elbilar. Men målet på 50 procents minskning är ändå verkligt tufft, säger Nils-Olof Nylund.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes