Hoppa till huvudinnehåll

Rätten över den egna kroppen

Grafisk bild av en man som tröstar en kvinna som drabbats av cancer.
Grafisk bild av en man som tröstar en kvinna som drabbats av cancer. Bild: Björn Dahlgren och Patrik Berg / Sus Productions anhöriga,cancer,prata om cancer,vård (omsorg),vårdtestamente,Vårdtestamente,vänskap

Om du drabbas av en livshotande sjukdom är det många runt dig som också påverkas. Den närmaste familjen försöker stöda efter bästa förmåga, men ett vårdtestamente kan göra diskussionen om behandlingar lättare för alla parter.

Rätten över den egna kroppen är en odiskutabel och viktig punkt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Du ska själv få bestämma vilka behandlingar du vill ta emot om du insjuknar i till exempel cancer.

Om en vuxen patient förlorar sin rättsliga handlingsförmåga och själv är för sjuk för att besluta om sin vård, ska läkaren höra patientens lagliga företrädare före ett viktigt vårdbeslut. Detta för att utreda hurudan vård som bäst motsvarar patientens vilja. Företrädaren är ofta en nära anhörig eller annan närstående person.

Det finns inga garantier för att närmast anhörig vet vilken vård patienten vill ha.

Det ställer stora krav på de närstående, som kan uppleva sig ansvariga för vårdbesluten. Det medför oro och osäkerhet om vad som är rätt. Det finns inga garantier för att närmast anhörig vet vilken vård patienten vill ha - eller absolut inte ha.

Dessutom kan det leda till en konfliktsituation bland de anhöriga. Om de anhöriga är av olika åsikt, är det läkaren som tar beslut om vården, då med patientens bästa för ögonen.

Ett skriftligt vårdtestamente

Ett sätt att försöka säkerställa att den cancerdrabbades vilja följs är, att hon eller han upprättar ett vårdtestamente - också kallat livstestamente. Ett vårdtestamente kan innehålla särskilda önskemål gällande vården. Det kan också befullmäktiga en utvald person att fatta nödvändiga vårdbeslut, om patienten själv inte kan.

Om en vägran att ta emot aktiv vård uttrycks i vårdtestamentet, är den bindande för läkare och övriga yrkesutbildade personer inom vården. Ett vårdtestamente tillämpas inte i situationer om du intas på sjukhus i medvetslöst tillstånd och det ännu finns hopp om att patienten ska tillfriskna.

Vårdtestamentet uppgörs skriftligt och kan lagras i patientdataregistret Kanta. Det är bra att informera sin behandlande läkare eller husläkare om vårdtestamentet och eventuellt deponera en kopia av det hos läkaren. Det är också bra att låta sina närstående veta om att det finns ett vårdtestamente och förvara en kopia på en plats där de lätt kan hitta det vid behov.

Eftersom den medicinska utvecklingen går framåt hela tiden är det möjligt att vårdmöjligheterna och prognosen har ändrat mellan den tidpunkt då vårdtestamentet skrevs och tidpunkten då vårdtestamentet ska verkställas. Därför rekommenderas att du tidvis ser över innehållet. Du kan när som helst upphäva eller ändra på ditt vårdtestamente.

Hjälp din anhöriga

Susanna Lindemans mamma dog i cancer för några år sedan. Under sjukdomstiden var hon periodvis inte kontaktbar och Susanna fungerade som hennes företrädare. Då cancern upptäcktes var den spridd och läget var allvarligt.

- Det värsta mamma visste var institutionell vård, säger Susanna Lindeman. Hon hade alltid varit livrädd för till exempel tandläkare och tog konjak när hon måste dit. Då hon kom in till sjukhuset upptäckte de multipla metastaser i buken och skelettet. När mamma var vid medvetande gjorde hon det klart att hon inte ville dra ut på det hela. Hon var väldigt ovillig till undersökningar.

Susanna Lindeman och hennes mamma hade ofta fört diskussioner om svåra ämnen, också om döden.

Porträtt av Susanna Lindeman
Susanna Lindeman har gjort upp ett vårdtestamente. Porträtt av Susanna Lindeman Bild: Susanne Skata / Sus Productions anhöriga,cancer,prata om cancer,susanna lindeman,vård (omsorg),vårdtestamente,Vårdtestamente,vänskap

- Hon var en livsnjutare, berättar Susanna. Innan hon blev dödssjuk hade vi faktiskt diskuterat hur man skulle gå tillväga om man ville dö; ta ett piller eller åka till någon klinik i Schweiz? Hon hade länge gjort klart, att hon helst ville dö genom att ta sparken ut på isen och sparka över till Sverige.

Mamman hade ett vårdtestamente, där det framgick att hon inte ville ta emot aktiv vård. Testamentet gjorde det lättare för Susanna att veta vad mamman ville, även om situationen förstås var tung på många sätt.

- Alla hanterar ju en sån situation väldigt olika, säger Susanna. Mamma hade syskon och sin egen mamma i livet och en massa vänner. Ingen ville ju mista henne. Några blev väldigt frustrerade över att hon ville ge upp och försökte få henne att ändra sig. Ibland kändes det jobbigt att vara emellan och företräda henne.

Susanna Lindeman gjorde upp ett eget vårdtestamente efter mammans död. Hon placerade det i ett bankfack och tänker att hon kan ändra eller riva sönder det om hon ångrar sig.

- Jag minns att jag höll upp testamentet framför mamma och frågade: ”Är du säker att det är så här du vill ha det?”, berättar Susanna. Det var mamma.

Jag vet att det är lättare sagt än gjort att prata om de här svåra frågorna medan man är frisk. Om man är i den situationen att man är svårt sjuk och vill hjälpa sina anhöriga, så gör ett vårdtestamente det lättare. Jag rekommenderar alla att skriva ett. Det är ju juridiskt bindande och hjälper dina närstående i en jobbig stund.

Har du eller någon av dina anhöriga eller vänner gjort upp ett vårdtestamente?

Dela med dig av din berättelse genom att använda formuläret nedan. Vi publicerar utdrag ur en del av texterna på våra webbsidor och förbehåller oss rätten att redigera i dem och rätta språkfel. Texterna kan också användas i Yle Vegas sändningar kring cancersatsningen. Du kan vara helt anonym om du vill, men lämna dina kontaktuppgifter om du vill att vi kontaktar dig. Har du frågor? Kontakta producenten Annika Löfgren: annika.lofgren@yle.fi

Berätta din historia!

  • Barn på stranden i Ho Chi Min.

    Björn Ådahl: Ojämlik utveckling i mångsidigt Vietnam

    Vietnams minoriteter lever långt från turisternas solkust.

    Vietnams minoriteter lever långt från den idylliska solkust som turisterna känner till. Svenska Yles medarbetare Björn Ådahl skriver om landets spirande ekonomi och de utsatta minoriteterna.

  • Brygga renoveras.

    Glädje i Dalsbruk efter att industriområdet äntligen såldes

    Nu hoppas man att affären blåser nytt liv i orten.

    Beskedet att kommunen och lokala företag köper upp Valsverksholmen i Dalsbruk tas emot med glädje på orten. De ortsbor som Yle Åboland talat med hoppas nu att affären blåser nytt liv i Dalsbruk.

  • Kimi Räikkönen.

    Blåvitt kalaskval – Räikkönen i första startledet

    Ferrari spände musklerna i kvalet i Sotji.

    Ferrari spände musklerna i kvalet i Sotji och tog en dubbelseger. Kimi Räikkönen gjorde säsongens överlägset bästa kval, men en liten miss gjorde att han inte tog pole position.

  • Polisbil.

    Polisen utreder dödsolycka i Nådendal

    Ung man föll i vattnet från klipporna vid Kopparberget.

    Polisen undersöker en dödsolycka som inträffade i Nådendal natten mot lördagen. En ung man föll i vattnet från klipporna vid Kopparberget invid stadens centrum.

Läs också

  • Blått isfritt hav, snäklädda fjäll som lyses upp av solen.

    Kampen om det svarta guldet i Arktis

    Norge för den mest expansiva oljepolitiken på decennier.

    Samtidigt som klimatuppvärmningen i Arktis uppmärksammas mer än någonsin för Norge den mest expansiva oljepolitiken på flera decennier. När Finland tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet i maj är de arktiska framtidsfrågorna mer akuta än någonsin.

  • Ett porträtt av Donald Trump på hans installationsceremoni.

    Trumps 100 dagar – en cirkus som förändrade världen

    Förvirringen i USA och världen är stor.

    Donald Trumps hundra första dagar vid makten har varit en cirkus utan like. Gång på gång har han stångat pannan blodig då han inte har fått igenom den politik som han har önskat. På en del punkter har han i all fall lyckats. Vi har frågat experter och politiker i Finland om hur de ser på Trumps första tid som president.

Hälsa

  • kvinna tänker

    Erfarenheter av cancer – här är era historier

    Berättelser om nattsvarta dagar, vänner och kastade peruker.

    Ni berättade för oss hur det är att få cancebesked, hur livet kan se ut under sjukdomstiden och vikten av familj och vänner. Och även om den tunga mentala biten och livet tillbaka.

  • Förälder kramar om sitt barn

    Hur pratar vi med barnen om cancer?

    Om föräldern blir sjuk påverkas hela familjen.

    Cancer drabbar inte bara den som blir sjuk. Också partnern, barnen och närkretsen påverkas på olika sätt.

  • Grafisk bild av en man som tröstar en kvinna som drabbats av cancer.

    Rätten över den egna kroppen

    "Ett vårdtestamente kan underlätta cancerbehandlingar".

    Om du drabbas av en livshotande sjukdom är det många runt dig som också påverkas. Den närmaste familjen försöker stöda efter bästa förmåga, men ett vårdtestamente kan göra diskussionen om behandlingar lättare för alla parter.

  • Janina Tuomisto

    "Det var jobbigt att magra och tappa håret"

    Cancerbehandlingar kan få stora konsekvenser för utseendet.

    De tuffa cancerbehandlingarna gör ofta att man tappar både hår och kilon. Janina Tuomisto fick ta till kreativa metoder för att dölja hur mycket hon gått ner i vikt.

  • Peruker och scarfar på modellhuvuden.

    Cancerbehandling - det hänger på håret

    "Cancerpatienten vill ofta ha peruk eller turban."

    Många förlorar håret när behandlingen mot cancer sätts igång. Vissa tappar allt hår på kroppen, andra bara en del. Många cancerpatienter kontaktar då en perukmakare.

  • Sömn

    Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Man sover lutad mot sitt arbetsbord

    Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Markku Partinen

    Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • En kvinna som vilar på en hög med häften på ett konferensbord.

    Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • öga

    Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

  • bild för sluta panta

    Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat - Hälsa