Hoppa till huvudinnehåll

Sant och falskt om fästingar - forskare svarar på sju påståenden

En fästing har sugit sig fast på huden
En fästing har sugit sig fast på huden Bild: AOP fästingar,Fästingburna sjukdomar,Bromacetylen,borrelios

Vårvärmen får också fästingarna att vakna ur sitt vinteride runtom i Finland. Den jämnkalla och snörika vintern i norra och mellersta Finland har varit gynnsam för fästingarna.

- När fästingarna börjar röra på sig beror mycket på temperaturen. På soliga platser där det är lä kan fästingarna redan bitvis vara i rörelse, säger Heikki Henttonen, professor i skogszoologi vid Naturresursinstitutet.

Henttonen har bland annat forskat i djurs och människors gemensamma smittosjukdomar och fästingsjukdomars ekologi.

1. Alla fästingar är inte lika stora - sant

Enligt Henttonen är den vanligaste bristen i människor kunskap om fästingar just oförståelsen för fästingens livsstadier.

Fästingen har tre livsstadier: larvstadiet, nymfstadiet och vuxenstadiet. Varje stadium räcker i ungefär ett år. Det finns alltså hela tiden fästingar i alla stadier.

Att det finns mycket eller lite vuxna fästingar just den här sommaren kan vara följden av till exempel en för fästingarna dålig vinter för två år sedan. Om larverna den här sommaren får bra med blod till exempel från sorkar så syns det i en riklig mängd vuxna fästingar först om två år.

Dödligheten är ändå hög i alla åldersgrupper. Det är sist och slutligen ganska få fästingar som lever till vuxen ålder.

2. Stora fästingar är farligast - falskt

Generellt vet människor att akta sig endast för de vuxna individerna, eftersom det är lätt att se den av blod till nagelstorlek uppsvällda individen. De små och obemärkta nymferna är dock mer betydelsefulla när det gäller spridningen av sjukdomar.

Henttonen påminner om att trots att det bland de vuxna fästingarna finns en högre andel individer som bär på sjukdomar, så är nymferna större smittspridare eftersom det finns så många fler av dem.

3. Man kan skydda sig mot fästingar med vaccin - falskt

Borreliafallen ökar hela tiden i Finland. Enligt Henttonen beror det delvis på en verklig ökning, men delvis också på bättre kunskap och diagnostik.

I Finland har man hittat fem olika typer av borrelios, i södra Europa finns det ännu fler typer. Eftersom de olika typerna skiljer sig från varandra genetiskt är det svårt att framställa ett vaccin mot dem.

De olika typerna av borrelios orsakar också olika sorters symtom. Så kallade neuro-, hud-, och ledborrelia kan alla vara orsakade av olika borreliaarter. Också bärarna av de olika typerna varierar. Till exempel spelar fåglar som gräver i marken en viktig roll när det gäller borrelia garinii som orsakar ledborrelia.

Enligt Henttonen har man i USA utvecklat ett vaccin mot den borreliatyp som dominerar i Amerika. Den drogs från marknaden på grund av misstankar om biverkningar. I Frankrike är utvecklingen av ett borreliavaccin mot de europeiska borreliatyperna på gång, men det kommer att ta flera år innan det når marknaden.

- Ofta talas det lite missvisande om fästingvaccin, men ett vaccin som skulle skydda mot själva fästingen finns inte ännu, poängterar Henttonen.

4. Borrelia smittar genast från fästing till människa - falskt

Borrelia ger människor längre tid att reagera än till exempel TBE, som fästingar också sprider. TBE-viruset finns i fästingens salivkörtlar, därför smittar det genast då fästingen biter sig fast i huden.

Borreliabakterien, å andra sidan, lever i fästingens tarmar och tar sig till människan betydligt långsammare, som snabbast först på åtta timmar. Hur snabbt borrelia smittar från fästing till människa beror också på bakterietypen.

- Om man varje kväll gör en fästingkontroll så har bakterien inte ännu hunnit överföras till människan. Men man måste också kunna leta efter de små nymferna, påminner Henttonen om.

Mot TBE finns det vaccin. En del av finländarna får vaccinet som en del av det nationella vaccinprogrammet.

5. För hundra år sedan kryllade det av fästingar i Finland - sant

Henttonen påminner om att ännu i början av 1900-talet, när boskapen betade i skogen, var Finland fullt av fästingar.

Forskaren Lena Huldén har utrett det genom att gå igenom gamla dokument där man bokfört antalet kor som smittats med babesios, en sjukdom som orsakas av den fästingburna parasiten babesia.

När boskapen under 1960-talet slutade gå fritt i skogen rasade fästingstammen i skogarna. Men på grund av klimatuppvärmningen och ökningen av hjortdjur håller vi på att återgå till hur det var förr.

Till och med inom polcirkeln har man gjort fästingobservationer, men de kan enligt Henttonen också vara souvenirer som kommit med hundar till exempel från sommarlovsresorna.

6. Fästingen trivs inte i skogen - sant och falskt

Mängden fästingar beror på temperatur, klimat, luftfuktighet och diversiteten av djurarter i omgivningen. Många undviker att röra sig i skogarna av rädsla för fästingar, men fästingen trivs alls inte bäst i djupa urskogar utan snarare i parker.

Parklika utkanter av skogar och till exempel skogsvägskanter är populära områden för fästingar.

Baserat på egna observationer har Henttonen kunnat konstatera att fästingar bäst hittas i skymningen när vädret är stilla.

- När det är varmt och blåsigt trycker sig fästingen mot marken för att skydda sig. Natten är gynnsam för fästingen, många däggdjur rör sig just vid kvällstid och på natten.

7. När det finns mycket hjortar finns det många fästingar - sant

I Europa har man gjort test där man kunnat konstatera att fästingarna minskar när man bygger inhägnader vid skogsdungar för att hålla hjortdjur borta.

Av hjortdjuren bär till exempel vitsvanshjortar och rådjur ämnen som bekämpar borrelios, alltså kan borreliabakterien hos fästingar som biter fast sig på dem försvinna. Man kan ändå inte dra slutsatsen att en stor mängd hjortdjur skulle bidra till att sänka risken för borrelios, eftersom djuren bidrar till en ökande mängd fästingar.

Dessutom suger honfästingen blod från ett djur bara en gång, varefter hon lägger sina ägg och dör. Därför drar människan ingen nytta av att bakterien förstörs.

Text: Anu Pöntinen, Yle Uutiset
Översättning: Julie Ebbe