Hoppa till huvudinnehåll

Vi ger för mycket antibiotika till hundar

Labradoren Paavo i snön på gården. Han bär resistenta bakterier.
Labradoren Paavo fick många antibiotikakurer och drabbades av superbakterien MRSP. Labradoren Paavo i snön på gården. Han bär resistenta bakterier. Bild: Eeva Österberg antibiotika,hund,Labrador retriever,läkemedelsresistens, mikrobiell,Resistens

Hundar i Finland äter för mycket antibiotika och antalet hundar som bär superbakterier ökar snabbt. Det är nu vår sista chans att tackla problemet, säger forskare.

När Eeva Österberg är ute med sin hund Paavo måste hon hålla honom i kort koppel, han får inte hälsa på andra hundar. Eeva får inte heller själv röra vid andra hundar.

För två år sedan fick labradoren Paavo upprepade infektioner i tassarna. Han måste äta många antibiotikakurer i rad.

I fjol kom diagnosen som en blixt från klar himmel: Paavo bär på en superbakterie. MRSP är en hudbakterie som är resistent mot nästan all antibiotika.

– Vi blev livrädda, vi trodde att Paavo måste avlivas, säger Eeva Österberg.

Resistensen innebär att den nu 7-åriga hunden i Vanda inte får hjälp av antibiotika längre. Dessutom kan han smitta andra hundar.

Orsaken till superbakterien är sannolikt de många antibiotikakurer som Paavo har ätit.

– Veterinärerna skriver så gott som alltid ut antibiotika när djur har infektioner. Många gör det för lättvindigt, säger Eeva Österberg.

Antibiotikaresistensen kan försvinna så småningom, men aktiveras på nytt om Paavo äter antibiotika.

Eeva Österbergs hund Paavo fick för många antibiotikakurer och nu bär han en superbakterie.
Eeva Österbergs hund Paavo fick för många antibiotikakurer och nu bär han en superbakterie. Eeva Österbergs hund Paavo fick för många antibiotikakurer och nu bär han en superbakterie. Bild: YLE/Annvi Gardberg eeva österberg i vanda,labradoren paavo i vanda,läkemedelsresistens, mikrobiell

Värre resistens år för år

Myndigheterna uppskattar att det finns 1,5 miljon sällskapsdjur i Finland. Hundarna är mellan 700 000 och 800 000 och det är de som får mest antibiotika.

Sällskapsdjur i Finland äter dubbelt så mycket antibiotika som djuren i Sverige och de andra nordiska länderna. Katariina Thomson på Universitetets Smådjurssjukhus har slagit larm om resistenta bakterier hos hundar.

– Antibiotikaresistensen hos hundar har ökat markant i Finland de senaste åren, läget blir värre år för år. Det är bråttom, sista chansen att åtgärda problemet är nu, säger Thomson.

När djur bär resistenta bakterier måste veterinärerna använda mediciner som borde reserveras för vård av mänskor eller för allvarliga infektioner hos djur.

– Både tarmbakterier och hudbakterier är delvis de samma för djur och människor. Och de här djuren lever väldigt nära oss, de sover ofta i samma säng som vi och går på samma golv där våra småbarn kryper, säger Thomson.

Ju mera antibiotikaresistensen sprider sig, desto större är risken att antibiotika slutar fungera - både för djur och för människor.

Katariina Thomson är chefsveterinär vid Smådjurssjukhuset vid Helsingfors universitet.
Katariina Thomson är chefsveterinär vid Universitetets smådjurssjukhus i Helsingfors. Katariina Thomson är chefsveterinär vid Smådjurssjukhuset vid Helsingfors universitet. Bild: YLE/Annvi Gardberg chefsveterinär,Djursjukhus,katariina thomson,sällskapsdjur,veterinärer

Katariina Thomson säger att Finland ligger tydligt efter Sverige vad gäller arbetet mot antibiotikaresistens.

I Sverige har många olika myndigheter och veterinärer tagit tag i problemet, de har samarbetat intensivt och lyckats halvera antibiotikabruket på 10 år. Som följd av det här har också de resistenta bakterierna hos sällskapsdjur minskat.

Superbakterier, sjukhusbakterier - vad handlar det om?

Bakterier delar sig snabbt och då uppstår ibland mutationer som är resistenta mot antibiotika.
Ju mera antibiotika vi mänskor eller våra sällskapsdjur får, desto starkare fotfäste får de här bakterierna - eftersom andra bakterier i samma stam dör.

De resistenta bakterierna finns på våra sjukhus men smittar också från mänska till mänska ute i samhället. De kan gå obemärkt förbi hos friska människor och djur.

För den som ska undergå stora operationer eller har nedsatt immunförsvar är de livsfarliga. De dödar upp till 30 000 mänskor per år i Europa. Särskilt utsatta är för tidigt födda barn och mänskor som undergår organtransplantationer.

MRSP är en meticillinresistent form av bakterien Staphylococcus pseudintermedius som förekommer på huden hos hundar. MRSP är resistenta mot alla betalaktamantibiotika, det vill säga alla penicilliner, även cefalosporiner. MRSP smittar sällan till mänskor.

MRSA kan smitta både djur (hund, katt och häst) och mänskor. Det är en meticillinresistent form av hudbakterien Staphylococcus aureus. MRSA är resistenta mot alla betalaktamantibiotika, det vill säga alla penicilliner och även cefalosporiner. MRSA kan ge hudinflammation, lunginflammation eller blodförgiftning.

ESBL är en egenskap som kan förekomma hos tarmbakterier, som Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. De här bakterierna producerar ett enzym som bryter ner beta-laktamantibiotika, det vill säga både penicilliner och cefalosporiner. ESBL-bakterierna är mycket smittsamma och sprider sig snabbt bland mänskor i Finland. Också hundar och katter kan bära ESBL-bakterier.

Först upplysning, sedan krav på vårdhygien

Sverige fick sin första MRSP-epidemi för hundar några år tidigare än Finland. Mellan åren 2006 och 2010 uppdagades plötsligt 400 fall. Då gick myndigheterna ut med stöd och information, och veterinärer samlades och höll egna kurser.

Ulrika Windahl är biträdande statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt SVA i Sverige.

– SVA har ju mycket kunskap om bakterier och bakteriella infektioner och antibiotika. Vi har åkt runt i landet och hållit föredrag hos veterinärer, och vi har deltagit i arbetgrupper som tagit fram policys för hygien och antibiotikabruk, berättar Windahl.

SVA fick pengar från Jordbruksverket för att publicera råd om vårdhygien på sin hemsida. Ju bättre vårdhygienen är, desto mindre är risken för att resistenta bakterier sprids från djur till djur eller djur till mänskor på veterinärklinikerna. När informationen hade nått ut i landet kom en förordning som ställde krav på veterinärernas vårdhygien.

Dessutom svarar veterinärerna vid SVA på konkreta frågor och ger råd per telefon till exempel om hur man vårdar sår eller infektioner utan antibiotika.

Ulrika Windahl är biträdande statsveterinär i Sverige.
Ulrika Windahl är biträdande statsveterinär i Sverige. Ulrika Windahl är biträdande statsveterinär i Sverige. Bild: YLE/Taisto Lapila. Sverige,ulrika windahl,veterinärer

Veterinärförbundet borde ha reagerat tidigare

I Sverige var veterinärerna själva mycket aktiva, de ordnade möten, gjorde upp strategier och bad myndigheterna om råd och utbildning.

– Vi veterinärer borde agerat tidigare i Finland, säger Päivi Lahti som är ordförande för Finlands veterinärförbund.

I Finland har veterinärerna väntat att myndigheterna tar initiativ i arbetet mot resistens. Men nu har också veterinärförbundets medlemmar efterlyst råd för att minska bruket av antibiotika, och Päivi Lahti lovar att förbundet aktiverar sig.

Det finns en mindre förening som heter Finlands veterinärpraktiker, den har ordnat utbildning i vårdhygien och har också planer på att skriva hygienråd för veterinärer.

Päivi Lahti är orförande för veterinärförbundet
Päivi Lahti är ordförande för veterinärförbundet. Päivi Lahti är orförande för veterinärförbundet Bild: YLE/Annvi Gardberg antibiotika,läkemedelsresistens, mikrobiell,päivi lahti, ordförande för veterinärförbundet,veterinärer

Eviras veterinärer saknar resurser och kan inte ge råd

Livsmedelssäkerhetsverket Evira övervakar djurmedicinering i Finland. Men övervakningen av antibiotikabruk är svagare än i Sverige. I Finland saknas en förordning om vårdhygien, så någon övervakning av hygien förekommer knappast alls.

Henriette Helin-Soilevaara är överinspektör på Evira. Hon skulle gärna se mera övervakning i Finland, och anser att myndigheterna borde veta mera.

Kunde Evira ge råd till veterinärerna om vård utan antibiotika?

– Vi har inte resurser att ge råd till veterinärer som behandlar smådjur, som SVA gör i Sverige. Vi är för få på Evira, och har knappast heller det kunnande som krävs, säger Helin-Soilevaara.

Det finns över 200 veterinärkliniker som sköter smådjur i Finland, och myndigheternas målsättning är att övervaka 3-5 % av dem varje år. Men länsveterinärerna hinner bara med 20 kontrollbesök per år i hela landet, det vill säga 1 % av klinikerna.

I Sverige skriver veterinärerna recept och där kan myndigheterna följa med vilken antibiotika enskilda katter och hundar får i sig, i Finland får veterinärerna sälja antibiotika direkt till djurägarna, och myndigheterna vet bara hur mycket partihandeln har sålt veterinärmediciner till veterinärklinikerna.

Henriette Helin-Soilevaara är överinspektör och övervakar medicinering av djur på Evira.
Henriette Helin-Soilevaara övervakar medicinering av djur på Evira. Henriette Helin-Soilevaara är överinspektör och övervakar medicinering av djur på Evira. Bild: YLE/Taisto Lapila. antibiotikaresistens,henriette helin-soilevaara,livsmedelssäkerhetsverket evira

I Finland saknas politisk vilja

Katariina Thomson säger att myndigheterna har väldigt begränsade resurser för arbetet mot antibiotikaresistens i FInland.

– Det är inte en politisk prioritet att bekämpa resistens i Finland. Viljan finns men resurserna saknas, säger Thomson.

Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen säger att Finland hör till de länder som ger minst antibiotika till produktionsdjur, men har fäst för litet uppmärksamhet vid sällskapsdjuren.

– Vi måste bättra oss vad gäller antibiotika till sällskapsdjur, säger Tiilikainen.

Kimmo Tiilikainen är jordbruks- och miljöminister.
Finland måste bättra sig säger Kimmo Tiilikainen, jordbruks- och miljöminister. Kimmo Tiilikainen är jordbruks- och miljöminister. Bild: YLE/Taisto Lapila. jordbruks- och miljöminister,jordbruks- och miljöminister kimmo tiilikainen,Kimmo Tiilikainen

Tiilikainen säger att Sverige har skött arbetet mot antibiotikaresistens ytterst exemplariskt, och att Finland säkert delvis kan ta modell av Sverige.

– Den här våren får vi ett nytt nationellt program mot antibiotikaresistens i Finland, med en kampanj som riktar sig till djurägare. Det behövs mera upplysningsarbete, säger Tiilikainen.

Veterinäröverinspektör Nina Kaario på Jord- och skogsbruksministeriet säger att resurserna i Finland är knappa, eftersom staten måste spara.

– De senaste två åren har Finland varit med i ett internationellt strategiarbete för att alla världens länder ska arbeta samfällt mot resistens. Nästa steg är uppdaterade nationella åtgärder, säger Kaario.

– Jag är rädd att det kommer för sent, som resistensläget ser ut nu för smådjur i Finland, säger Katariina Thomson.

Labradoren Paavo simmar med sin husse.
Labradoren Paavo simmar med sin husse. Labradoren Paavo simmar med sin husse. Bild: Eeva Österberg antibiotika,Labrador retriever,läkemedelsresistens, mikrobiell

Hoppas Paavo får leva länge än

Eeva Österberg hoppas att labradoren Paavo får leva länge än.

En gång blev Paavo biten av en främmande hund som sprang lös. Flera gången har han skadat tassarna och fått djupa sår och infektioner. Varje gång har Eeva varit rädd att det ska bli hans undergång.

– Det är skrämmande att tänka på hur mycket sällskapsdjur och hundar det finns i Finland. Om resistensen sprider sig kan många av dem dö på grund av något sår eller en infektion. Det här skulle inte ske om vi hade resistensläget under kontroll, säger Österberg.

Spotlight Ett hundliv med antibiotika sänds tisdag 18.4 klockan 20 i Yle Fem.

Läs också

  • Blått isfritt hav, snäklädda fjäll som lyses upp av solen.

    Kampen om det svarta guldet i Arktis

    Norge för den mest expansiva oljepolitiken på decennier.

    Samtidigt som klimatuppvärmningen i Arktis uppmärksammas mer än någonsin för Norge den mest expansiva oljepolitiken på flera decennier. När Finland tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet i maj är de arktiska framtidsfrågorna mer akuta än någonsin.

  • Ett porträtt av Donald Trump på hans installationsceremoni.

    Trumps 100 dagar – en cirkus som förändrade världen

    Förvirringen i USA och världen är stor.

    Donald Trumps hundra första dagar vid makten har varit en cirkus utan like. Gång på gång har han stångat pannan blodig då han inte har fått igenom den politik som han har önskat. På en del punkter har han i all fall lyckats. Vi har frågat experter och politiker i Finland om hur de ser på Trumps första tid som president.

Nyligen publicerat - Inrikes

  • Ett mögelskadat fönster.

    Professor: Dålig inomhusluft ingen modefluga eller fråga om hysteri

    Problemen tas fortfarande inte tillräckligt på allvar.

    Nyheterna om dålig inomhusluft i den ena offentliga byggnaden efter den andra duggar tätt. Problemen tas fortfarande inte tillräckligt på allvar, anser Tuula Putus, professor i företagshälsovård och miljömedicin vid Åbo universitet.

  • Petteri Orpo intervjuades i Yle-programmet Morgonettan den 29 april 2017.

    Orpo: Vi gjorde vad vi kunde åt förvaltarregistret

    Kritiken gällde det gamla förslaget, säger finansministern.

    Finansministern och Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo säger att det inte införs förvaltarregister i Finland. Däremot kan regeringen inte hindra att finländare använder sig av sådana i andra europeiska länder.