Hoppa till huvudinnehåll

Färre utlänningar vill studera i Finland - läsårsavgift påverkar valet

Iines Vikiö på Pampas 2017
Iines Vikiö på Pampas 2017 Bild: Yle/Malena Holmström 2017

Antalet sökande från länder utanför EU och EES har minskat med nästan en tredjedel sedan läsårsavgifterna för dem infördes, enligt uppgifter från Helsingfors Universitet.
– Jag skulle ha kunnat tänka mig att välja Finland trots avgifter, men att studierna var gratis underlättade valet, säger Suveida Vingnesh Maran från Indien.

Från och med hösten måste studerande som kommer från länder utanför EU och EES för första gången betala läsårsavgift för att studera i Finland. Avgiften ligger mellan 13 000 och 15 000 euro.

Redan nu kan man se att avgifterna har minskat intresset för Finland som studieland. Helsingfors universitet har i vår fått in 1 614 ansökningar till de internationella magisterprogrammen. Det här är 30 procent färre än föregående år.

Av ansökningarna kommer 57 procent från länder utanför EU och EES, när andelen föregående år var 73 procent.

– För höstterminen 2017 kan vi se att ansökningarna har minskat med 30 procent sedan föregående år, säger Markus Laitinen som är utvecklingschef inom den allmänna förvaltningen vid Helsingfors Universitet.

Enligt honom är det ändå svårt att säga hur mycket just läsårsavgiften har påverkat antalet sökande, eftersom det samtidigt håller på och sker en större omorganisering vid Helsingfors Universitet.

Laitinen säger att universitetet nu måste satsa mera på rekrytering och internationell marknadsföring för att locka flera studerande.

Avgiftsfrihet viktigt men inte avgörande

– Jag valde Helsingfors eftersom jag hade vänner som studerade här och universitetet passade just den typen av forskning som jag var intresserad av att göra, säger Suveida Vingnesh Maran från Indien som studerar biokemi vid universitetets campus i Vik.

Marans tvååriga magisterstudier lider mot sitt slut, för tillfället skriver han sin pro gradu-avhandling och senare i vår blir han utexaminerad.

När Maran planerade sina studier funderade han på många olika alternativ, men till slut stod valet mellan Sverige, USA och Finland. Att valet föll på Finland beror enligt honom på att Finland erbjöd bättre service samt bidrag för studerande.

– Det är klart att avgiftsfriheten också påverkade mitt val, men det viktigaste för mig var ändå att hitta ett universitet med rätt inriktning. Också utan läsårsavgifter kostar det att studera utomlands och studierna är alltid en investering i dig själv. Att Finland inte hade avgifter gjorde valet lite lättare men jag kunde ha tänkt mig Finland trots avgifter, säger Maran.

Brittiska Sara Haapanen kom till Finland för första gången redan under 1990-talet då hon blev kär i en finländsk man. Nu, efter flera år och barn har hon återvänt till skolbänken.

– I Storbritannien skulle det inte vara möjligt att studera i min situation med små barn, så jag är tacksam för möjligheten här, säger Haapanen som också utexamineras i vår från ett program i urban geografi.

Brittiska Sara Haapanen och indiska Suveida Vignesh Maran studerar vid Helsingfors Universitet. Fotade utanför Porthania.
Sara Haapanen och Suveida Vignesh Maran. Brittiska Sara Haapanen och indiska Suveida Vignesh Maran studerar vid Helsingfors Universitet. Fotade utanför Porthania. studerande,utbildning på högskolenivå,högskolestudier

Svårt att sätta prislapp på studierna

Både Haapanen och Maran har svårt att sätta en prislapp på studierna, det är en upplevelse som inte går att mäta i pengar.

– I USA kostar studierna generellt sett mycket mera än i Europa, men den amerikanska ekonomin är också större och arbetsmöjligheterna flera så det är svårt att jämföra med ett litet land som Finland, säger Maran.

Finland är också rätt så okänt för många utlänningar, vilket kan påverka antalet sökande. Suveida Vingnesh Maran lade under sin ansökningsprocess märke till att många av hans bekanta visste en hel del om Sverige, men knappt hade hört om Finland.

Valfrihet och flexibilitet triumfkort

Vid universitetet lovar man mera och bättre riktad marknadsföring och det är precis vad både Maran och Haapanen efterlyser.

– Då jag studerade geografi i Storbritannien kunde jag endast ta kurser som hörde till just mitt program. Ett stort triumfkort för Helsingfors Universitet är att universitetet är så flexibelt.

- Vid sidan av sina ämnesstudier kan man ta kurser i nästan vad som helst som intresserar en. När man sedan ska ut i arbetslivet har man en bredare kunskap. Om flera utländska studerande visste om det här skulle flera söka sig hit, säger Sara Haapanen.

Man får alltså mera valuta för pengarna i Finland än i många andra länder.

– Nu när läsårsavgifter har införts blir marknadsföringen ännu viktigare. De studerande måste veta vad de betalar för. Jag tror att de flesta skulle vara villiga att betala för den utbildning de får här, men universitetet måste bli bättre på att berätta vad de erbjuder, säger Maran.

Den globala ekonomin oroar

Maran och Haapanen har under sin tid vid universitetet varit aktiva i en grupp för internationella studerande. De är så kallade studerandeambassadörer och svarar bland annat på frågor från nya studerande.

– Många vill veta var de kan söka om stipendier. Många verkar oroade över ekonomin och söker in till utbildningar där det finns möjligheter till stipendier, säger Haapanen.

Enligt henne oroar sig många för den globala ekonomin och undrar om de kommer att hitta några jobb då de utexaminerats.

- När ens framtid känns osäker vågar alla inte satsa stora pengar på son utbildning fastän de gärna skulle göra det, säger hon.

Abrupt minskning, långsam ökning i Sverige

I Sverige infördes läsårsavgifter hösten 2011. Priserna på läsårsavgifterna varierar mycket mellan olika skolor och utbildningsprogram, studerande från länder utanför EU och EES kan få betala mellan ungefär 9 000 och 15 000 euro i året.

Det finns ändå stora skillnader i avgifterna; vid Uppsala Universitet kostar det dyraste programmet ungefär 24 000 euro per år medan konstutbildningen vid Umeå Universitet går loss på ungefär 35 000 euro.

Till en början minskade antalet studerande från områden utanför EU och EES i Sverige. Antalet studerande minskade med en tredjedel då avgifterna infördes, men därefter har det skett en långsam uppgång.

År 2010 innan avgifterna infördes fanns det 21 700 studerande från länder utanför EU och EES vid de svenska universiteten och högskolorna, enligt statistik från Universitetskanslerämbetet. År 2014 var antalet 15 700.

– Folk kommer att välja Finland också i framtiden, universiteten håller väldigt hög klass, precis som resten av det finländska skolsystemet, säger Sara Haapanen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes