Hoppa till huvudinnehåll

Stödet för våldsoffer har förbättrats

Sari Somppi, regiondirektör på Brottsofferjouren.
Sari Somppi, regiondirektör på Brottsofferjouren. Sari Somppi, regiondirektör på Brottsofferjouren. Bild: Yle/Anna Ruda brottsofferjouren

Kvinnor som har fallit offer för sexualbrott får nu en advokat redan under förundersökningsskedet. Det är en av förändringarna som skett i och med att brottsofferdirektivet trädde i kraft för ett år sedan. Sari Somppi som är regiondirektör på Brottsofferjouren i västra Finland hoppas fler förbättringar för brottsoffer.

Med direktivet vill man bland annat att brottsoffer ska få rätt information och stöd i samband med rättsprocessen.

Ett brottsoffer måste få information om hens rätt till stödtjänster, rådgivning, tolkning och översättning, ersättningar, skydd, kostnadsersättningar och information om hur handläggningen av ärendet fortskrider.

Enligt kriminalkommissarie Ove Storvall i Jakobstad har brottsofferdirektiven inte inneburit så stora förändringar.

- Vi har alltid försökt jobba för att de som är i behov av stöd ska få det stöd som finns och som de behöver. Redan innan det här direktivet kom har det varit vår skyldighet att se till att till exempel ett våldtäcksoffer kommer i kontakt med sjukvården, säger Storvall.

Skrivit om lagar

Direktivet har gjort att man har skrivit om en del lagar så att när man bedömer behovet av skyddsåtgärder ska man se på vad offret behöver och inte som tidigare på vilket brott som har begåtts.

Bland annat står det nu i lagen att den polis som sköter förundersökningen av brottet ska ta reda på om offret behöver skydd under utredningsprocessen och rättegången. Bland annat kan ett vittnesförhör vid en rättegång ske så att gärningsmannen inte kan se offret.

- Man har möjlighet att videofilma ett vittnesförhör så att du inte behöver vara med under själva rättegången, säger Somppi.

Vid en del brott mot liv, hälsa, frihet och fred eller sexualbrott kan offret nuförtiden be att få veta när en häktad släpps.

- Som en del av Istanbul-konventionen är den telefonlinje som THL har startat. Den är öppen dygnet runt och till den kan kvinnor som utsatts för våld i en nära relation ringa. Det tycker jag är jättebra, säger Somppi.

Kvinnor dör

Varje år dör 21 kvinnor i Finland på grund av att en person som hon har eller har haft ett förhållande med brukar våld mot henne. Det här gör att Finland ligger i topp i den Europeiska statisktiken.

Somppi tror att det här har att göra med vår kultur och främst med den stora alkoholkonsumtionen.

- Kriminalitet och alkohol går hand i hand. Man räknar med att 93 procent av dem som är intagna i fängelse har begått brottet under påverkan av alkohol och där sitter ju män som har utövat grovt våld mot kvinnor. Attityderna i vårt samhälle, hur vi ser på kvinnor och hur vi ser på män påverkar. Är vi så jämställda som vi tror, säger Somppi.

Studier visar att en tredjedel av alla kvinnor i Finland någon gång har blivit utsatta för våld eller sexuellt våld i en parrelation.

Alla polisanmäler inte händelsen och upplevelsen hos polisen kan vara väldigt varierande. Somppi berättar att många som gjort en anmälan till polisen känner att de har blivit väl mottagna och fått bra hjälp.

- Våld i en närarelation och speciellt sexuelltvåld är så traumatiskt att när man gör en polisanmälan kan det vara jobbigt att berätta om vad som har hänt. Då beror det på polisen om hen är empatisk och kan bemöta offret eller är det någon som är svartvit och bara vill ha svar på frågorna, säger Somppi.

Poliser med fingertoppskänsla

Kriminalkommissarie Ove Storvall berättar att poliserna har fått utbildning i hur de ska hantera ärenden med familjevåld och sexualbrott. Poliserna specialiserar sig på olika områden beroende på det egna intresset.

- Det finns utredare som har bättre förutsättningar att sköta en viss typ av ärenden. Våld inom familjen och hemmet kan ju vara väldigt känsliga frågor och man kan behöva ha en viss fingertoppskänsla, säger Storvall.

Det finns också utbildningar inom polisen som ger ytterligare kompetens och färdigheter att handha känsliga ärenden.

- När de kommer fall med familjevåld och brott mot barn styr vi dem till de utredare som ha de rätta personliga egenskaperna och som har fått utbildning på området, säger Storvall.

Somppi efterlyser också mer utbildning för dem som har hand om de här ärendena när de går vidare till en eventuell rättegång.

- Jag har upplevt att advokater kan beskylla offret och fråga varför inte offret försvarade sig eller ropade på hjälp. Men det autonoma nervsystemet har i en farosituation tre lägen "fight", "flee" och "freeze". Forskning visar att den starkaste och vanligaste mekanismen är att frysa och då kan man inte ropa utan man blir helt stel. De här sakerna tycker jag att det skulle vara bra om man viste mer om i rättegångsprocesserna, säger Somppi.

Kriminalkommissarie Ove Storvall i Jakobstad
Ove Storvall. Kriminalkommissarie Ove Storvall i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman Österbotten,Jakobstad,Kriminalkommissarie,ove storvall

Attityderna måste förändras

Attityderna mot kvinnliga våldsoffer och våldtäktsoffer borde bli bättre, enligt Somppi, inte bara inom rättsväsendet utan i hela samhället.

- Visst händer det att man under en rättegång kan ifrågasätta om kvinnan var berusad eller varför hon valde just den vägen hem på natten. Men de attityderna finns i hela samhället. Vi vill alla leva i ett tryggt samhälle och därför vill vi skylla på kvinnan och säga att det var hennes fel för annars skulle ju det här kunna hända också oss. Men vi måste inse att det finns ondska, säger Somppi.

Samtyckeslag

Nästa steg för att förhindra sexuellt våld skulle enligt Somppi vara en lag liknande den samtyckeslag som nu diskuteras i Sverige.

- Enligt den lagen skulle det räcka med ett nej från kvinnan eller mannen och då skulle man inte behöva ifrågasätta varför hen inte försvarade sig. En sådan här lag skulle kanske ändra vår syn på sexualbrott och göra att vi stöder kvinnan istället för att skylla på henne., säger Somppi.

Enligt Somppi är lagen ganska långt gången i Sverige eftersom åklagarmyndigheten i februari gav positivt tecken.

- Jag tänker att vi kan vara lite före vår tid här i Finland och följa Sveriges exempel ganska snabbt. Jag önskar verkligen att vi kunde få en sådan här lag, jag tror att vi alla vill ha ett skydd för de här kvinnorna, säger Somppi.

Läs också