Hoppa till huvudinnehåll

Grankulla vinner kampen om gymnasiestuderande – en tredjedel lockas av det höga medeltalet

Ingången till Gymnasiet Grankulla samskola.
Ingången till Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Anna Hedström Gymnasiet Grankulla samskola,ingångar

Under de senaste åren har Gymnasiet Grankulla samskola klättrat högt på rankinglistorna. Den ökade populariteten har väckt ett helt nytt intresse för skolan. En av orsakerna tros vara det allt stigande medeltalet.

År 2016 tog skolan emot 84 studerande av 131 förstahandssökare. Medeltalet var det högsta bland landets svenskspråkiga skolor. Ett gymnasium med högt medeltal får ofta stor uppmärksamhet i media, men frågan är om det påverkar skolans popularitet.

Det visar sig att de flesta som går i GGs har valt skolan för att den ligger nära och har ett mångsidigt kursutbud. En tredjedel har påverkats av det höga medeltalet.

Nyhetsskolan har intervjuat elever och rektor i Gymnasiet Grankulla samskola (GGs) för att ta reda på om prestation och vitsord vinner över skolanda och bra marknadsföring. Det visar sig att de flesta som går i GGs har valt skolan för att den ligger nära och har ett mångsidigt kursutbud. En tredjedel har påverkats av det höga medeltalet.

Gymnasieelever: kortare skolväg och bra kursutbud

Clara Wirta gick grundskolan i Norsen i Helsingfors och nu är hon förstaårsstuderande i GGs.

- Jag var på skuggbesök i skolan och tyckte att stämningen verkade jättebra. Då jag har gått hela grundskolan i Helsingfors men ändå bott i Grankulla en längre tid ville jag lära känna nya människor. Dessutom är skolvägen inte så lång. Kursen i journalistik lockade också men jag fick den inte att rymmas in i mitt schema i år.

Clara Wirta går i Gymnasiet Grankulla samskola.
Clara Wirta var på skuggbesök innan hon gjorde sitt val. Clara Wirta går i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström Gymnasiet Grankulla samskola,yle nyhetsskolan

Julia Lönnfeldt är andraårsstuderande i GGs. Högstadiet gick hon i Sököviken i Esbo.

- Jag sökte till GGs främst för det goda kursutbudet och för skolresorna som det talades om mycket på infokvällen. GGs erbjuder också speciellt mycket kurser i historia, och eftersom jag är intresserad av ämnet påverkade det också mitt val.

Julia Lönnfeldt går i Gymnasiet Grankulla samskola.
Julia Lönnfeldt lockades av kurser i historia. Julia Lönnfeldt går i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström Gymnasiet Grankulla samskola,julia lönnfeldt

Eleverna i GGs: därför sökte vi till Grankulla

Av de 53 ettor och tvåor som svarat på enkäten har de flesta valt skolan eftersom den ligger nära hemmet. Många har också valt skolan på grund av det stora kursutbudet och möjligheten att resa.

De som svarat "övrigt" på enkäten har antingen valt gymnasiet på grund av någon specifik kurs som de vill gå eller för att de av bekanta hört att skolan är bra.

Tidigare resultat i studentskrivningarna samt föräldrarnas vilja har inte alls påverkat valet.

En graf över vilka orsaker som påverkade att folk valde att söka till Gymnasiet Grankulla samskola.
En graf över vilka orsaker som påverkade att folk valde att söka till Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle Gymnasiet Grankulla samskola,grafer,Diagram

GGs har de senaste åren tävlat med Lärkan i Helsingfors om det högsta medeltalet, men i den senaste antagningen var det Grankulla som tog täten igen.

Tidigare år har Gymnasiet Lärkan haft det högsta medeltalet medan GGs har legat strax efter. De senaste åren toppades Lärkan av Grankulla då GGs hade ett medeltal på 8,31 medan Lärkans låg på 8,25.

Naturligtvis spelar prestation och ranking också en viss roll, då vi inte bara är en skola med bra gemenskap utan också fungerar och står för kvalitet.― Niklas Wahlström, rektor vid Gymnasiet Grankulla samskola

Av de elever som svarade på enkäten har en tredjedel påverkats av det höga medeltalet när de valt skola. Nästan 40 procent av eleverna tänkte inte alls på medeltalet. GGs var ändå ett självklart val för de flesta: 64 procent av eleverna tyckte att valet av skola var enkelt.

Diagram över om Gymnasiet Grankulla samskolas höga medeltal har påverkat folk när de sökte in till skolan.
Diagram över om Gymnasiet Grankulla samskolas höga medeltal har påverkat folk när de sökte in till skolan. Bild: Yle Gymnasiet Grankulla samskola,grafer,Diagram

Av de elever som fyllt i enkäten har över 90 procent haft GGs som första val. Det beror i stor utsträckning på att det de senaste åren varit så många förstahandssökande till skolan.

Elever med skolan längre ner på listan har inte fått plats efter att alla förstahandssökande fått sina platser i GGs. Av de 49 elever som svarat att GGs var deras första val har de flesta haft antingen Lärkan eller Mattliden i Esbo som andra val.

Därför är GGs så populärt - enligt rektorn

Gymnasiet Grankulla samskolas rektor, Niklas Wahlström berättar om hur skolan har fått ett så gott rykte om sig och om hur han ser på skolans växande popularitet.

- Helsingforsgymnasierna menar att Grankulla samskolas popularitet beror på bra marknadsföring i form av annonser och nytt material. Jag, däremot, hoppas att populariteten beror på ett gott rykte som skapas av att ungdomarna har varit nöjda och sprider vidare sin positiva upplevelse till andra.

Niklas Wahlström är rektor för Gymnasiet Grankulla samskola.
Niklas Wahlström som är rektor för Gymnasiet Grankulla samskola har inget intresse av att tävla om vem som är "bäst". Niklas Wahlström är rektor för Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Ellen Forsström Gymnasiet Grankulla samskola,Rektor,niklas wahlström

- Enligt mig är den bästa marknadsföringen att både ungdomar och vårdnadshavare är tillfredsställda med skolans jobb. Jag hoppas att GGs har blivit en populär skola för att vi har utvecklats och förbättrats med åren, och att detta leder till att folk söker hit - inte för att vi har flashiga reklamer och stor synlighet i media.

Gällande förhållandet till andra skolor har rektorn inget intresse av att tävla om vem som är “bäst” eller har det högsta medeltalet. Enligt honom ska en bra skola utvecklas i egen takt och vara oberoende av andra.

Jag hoppas att GGs har blivit en populär skola för att vi har utvecklats och förbättrats med åren, och att detta leder till att folk söker hit - inte för att vi har flashiga reklamer och stor synlighet i media.― Niklas Wahlström, rektor vid Gymnasiet Grankulla samskola

Wahlström tror att ungdomarna fäster större vikt vid skolandan och att det ska råda ett okomplicerat förhållande mellan elever och lärare.

- Naturligtvis spelar prestation och ranking också en viss roll, då vi inte bara är en skola med bra gemenskap utan också fungerar och står för kvalitet.

Skriven av: Ellen Forsström, Emilia Lundsten, Anna Hedström och Joel Vauhkonen som alla går i Gymnasiet Grankulla samskola.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad hittar man i vår skolmat?

    Maten i Winellska skolan i Kyrkslätt granskades.

    Elever i Winellska skolan i Kyrkslätt granskade sin skolmat. Resultatet visar både för- och nackdelar.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan