Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen vill ändra grundlagen på grund av avlyssningen

Inrikesminister Paula Risikko och försvarsminister Jussi Niinistö anser att grundlagen bör ändras för att regeringen ska kunna driva igenom underrättelselagarna.
Inrikesminister Paula Risikko och försvarsminister Jussi Niinistö anser att grundlagen bör ändras för att regeringen ska kunna driva igenom underrättelselagarna. Inrikesminister Paula Risikko och försvarsminister Jussi Niinistö anser att grundlagen bör ändras för att regeringen ska kunna driva igenom underrättelselagarna. Bild: Lehtikuva / Jussi Nukari Paula Risikko,Jussi Niinistö,militär underrättelseverksamhet

Regeringen vill genomdriva ändringen av underrättelselagarna i skyndsam ordning. För att luckra upp bestämmelserna om kommunikationshemligheterna måste den nuvarande grundlagen ändras för första gången. För att det ska lyckas måste oppositionen vara med på noterna. Oppositionen avvisar inte tanken, men kräver balans mellan statens övervakningsrättigheter och individens rätt till privatlivet.

Inrikesminister Paula Risikkko (Saml) anser att de nya befogenheterna för underrättelseorganen är oundvikliga.

- Känslan av att det här är oundvikligt har förstärkts. Jag tror att det här fortsättningsvis kommer att väcka mycket diskussion, och det bör det. Det här är en så stor förändring i vårt samhälle och det här är en känslig fråga, men det är oundvikligt, anser Risikko.

Inrikesministern säger att det också tidigare har funnits behov av att uppdatera underrättelselagarna, men nu har den enorma förändringen i den omgivande miljön som skett under de senaste två åren gett ärendet en skjuts framåt, och tiden är nu mogen.

- Det värsta som kunde ske är att reformen fastnar på grund av gräl och hopande och roende, anser inrikesministern.

Hon hoppas att frågan tas på allvar eftersom världen runt omkring har förändrats.

- Jag är ingen expert, bara en minister, men grundlagen bör ändras, anser för sin del justitieminister Jari Lindström (Sannf)

För att de nya lagarna om teleövervakning och signalspaning ska kunna gå igenom måste Finlands grundlag ändras. Enligt grundlagens 10 paragraf om skydd av privatlivet heter det att ”Brev- och telefonhemligheten samt hemlighet i fråga om andra förtroliga meddelanden är okränkbar.”

Det här skulle vara fråga om den första grundlagsändringen sedan den nya grundlagen trädde i kraft år 2000. För att ändra grundlagen brådskande krävs en fem sjättedelars majoritet i riksdagen. Det betyder alltså att också stora delar av oppositionen har ett ord med i laget.

Jyrki Kasvi
Det här är en av de frågor där djävulen sitter i detaljerna, menar Jyrki Kasvi Jyrki Kasvi Bild: @Petteri Paalasmaa/All Over Press Jyrki Kasvi
Om till exempel ett radikalgrönt parti skulle vinna valet och få absolut majoritet och skulle få för sig att köttätande skulle vara en fara för den nationella säkerheten så kan vi inte börja bussa Skyddspolisen på köttsmugglare.― Jyrki Kasvi, grön riksdagsledamot

- Nu måste vi hitta fungerande spelregler, tillstånds- och övervakningsmekanismer så att alla kan godkänna det här, säger riksdagsledamoten Jyrki Kasvi. Han har suttit som De grönas representant i den parlamentariska kommitté som har varit med om att bereda frågan.

Kasvi anser att det fina med att det brådskar är att man måste lyssna noggrant på kritiken för att förslaget ska gå igenom i brådskande ordning. Han vill inte i det här skedet ta ställning till helheten.

- Det här är en av de frågor där djävulen sitter i detaljerna, till exempel hur spaningen i datanätverken tekniskt genomförs, motiverar Kasvi.

Den gröne riksdagsledamoten understryker behovet av att definiera vad som avses med den ”nationella säkerheten” så att begreppet inte lever med de politiska konjunkturerna.

- Om till exempel ett radikalgrönt parti skulle vinna valet och få absolut majoritet och skulle få för sig att köttätande skulle vara en fara för den nationella säkerheten så kan vi inte börja bussa Skyddspolisen på köttsmugglare, säger Kasvi.

SFP: Individens integritet och rättsskydd måste tryggas

Den tidigare justitieministern och Svenska folkpartiets partiledare Anna-Maja Henriksson har en pragmatisk inställning.

- Man måste se på det här ur det perspektivet att världen har förändrats och det är viktigt att minnas att vi ligger efter i Finland med den lagstiftning vi har, säger Henriksson.

Hon påpekar att till exempel Sverige har en helt annan beredskap. Finland är långt beroende av underrättelser som kommer från annat håll. Henriksson anser att man måste göra något åt saken eftersom man är medveten om problemet.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson i Helsingfors den 4 april 2017.
Vi vill ju nog ha ett samhälle där man ska kunna känna trygghet, anser Anna-Maja Henriksson SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson i Helsingfors den 4 april 2017. Bild: Lehtikuva Anna-Maja Henriksson,Svenska folkpartiet i Finland

- Men det är klart att individens integritet och rättsskydd behöver tryggas och därför handlar det här om en oerhört viktig balans om hur mycket man kan inskränka på individens grundläggande rättigheter. I andra vågskålen har vi då rikets säkerhet, säger Henriksson.

Om en balans mellan de båda intressena inte nås finns risk för att människor känner sig övervakade i sin vardag.

- Det är inte ett sånt samhälle som vi vill bygga upp. Men däremot vill vi ju nog ha ett samhälle där man ska kunna känna trygghet, anser Anna-Maja Henriksson.

Hon vill att lagstiftningen ska vara så pass noggrann att den klart sätter gränser för vad som får övervakas och att det finns rättsskyddsfaktorer, det vill säga att det finns rättigheter för individen att i vissa fall överklaga.

Vänsterförbundet befarar prejudikat

Vänsterförbundets partiledare Li Andersson efterlyser en bred diskussion om underrättelselagarna, men hon avvisar dem inte kategoriskt.

- Vi ser i Vänsterförbundet att det finns behov av nya underrättelselagar i Finland i och med att det här är ett område som vi inte har lagstiftat om så mycket tidigare, säger Andersson.

Hon efterlyser på samma sätt som Henriksson en balans mellan å ena sidan statens behov av att trygga medborgarnas säkerhet och å andra sidan människors rätt till privat korrespondens och rättsskydd.

Vänsterföbundets partiordförande Li Andersson i Björneborg
Vi ser att det lätt kan bli ett föregångsfall där man inskränker grundläggande rättigheter i en försnabbad tidtabell, menar Li Andersson Vänsterföbundets partiordförande Li Andersson i Björneborg Bild: Yle/Jaani Lampinen Li Andersson,Vänsterförbundet,partiordförande,Björneborg,politiker

Li Andersson är skeptisk till brådskan.

- Vi ser att det lätt kan bli ett föregångsfall där man inskränker grundläggande rättigheter i en försnabbad tidtabell, vilket vi anser att det inte finns skäl för att göra i det här fallet. Vi anser att tröskeln för att ändra grundlagen och inskränka de grundläggande rättigheterna blir för låg, säger Andersson.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes