Hoppa till huvudinnehåll

Skyddspolisen och militären föreslås få utvidgade maktbefogenheter

Skyddspolisen och Försvarsmaktens underättelsetjänst skulle få större möjligheter till övervakning av datanätverk.
Skyddspolisen och Försvarsmaktens underättelsetjänst skulle få större möjligheter till övervakning av datanätverk. Skyddspolisen och Försvarsmaktens underättelsetjänst skulle få större möjligheter till övervakning av datanätverk. Bild: Lehtikuva / Emmi Korhonen Underrättelseverksamhet,Skyddspolisen,datakablar

Polis, underrättelseorgan och militär ska få större maktbefogenheter. På det här sättet är det tänkt att myndigheterna ska kunna bekämpa allvarliga säkerhetshot bättre än förr. Det kan handla om terrorism, utländskt spionage eller hot om att lamslå finländsk infrastruktur. Betänkanden i ärendet överräcktes i dag till inrikesministern, försvarsministern och justitieministern.

- Vi är väldigt mycket på efterkälken, rent ut sagt totalt på efterkälken i jämförelse med andra länder, sade Kauko Aaltomaa som är överdirektör på Inrikesministeriet.

Aaltomaa sade att syftet är att få in underrättelser om verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten. De här uppgifterna ska sedan statsledningen kunna använda sig av i beslutsfattandet.

Det nuvarande rättsläget ger möjlighet till att skaffa fram underrättelser om det gäller ett brott och det riktar sig mot en person.

- Det gör verksamheten lite besvärlig. Vi kan i nuläget inte ta in uppgifter om miljöer som inte uppfyller de här kriterierna, sade Aaltomaa.

Det handlar om sådan verksamhet som inte är kriminell, som sker i utlandet och där man inte vet vem som ligger bakom verksamheten.

Skyddspolisen skulle bli mindre av polis och mera av underrättelseorgan enligt förslaget.
Skyddspolisen skulle bli mindre av polis och mera av underrättelseorgan enligt förslaget. Skyddspolisen skulle bli mindre av polis och mera av underrättelseorgan enligt förslaget. Bild: Lehtikuva / Jussi Nukari Skyddspolisen,Underrättelseverksamhet

Enligt förslaget skulle Skyddspolisen i ett tidigare skede kunna inhämta underrättelser. Samtidigt skulle Skyddspolisen förlora sin rätt att göra förundersökningar, myndigheten skulle bli mera av ett underrättelseorgan och mindre av en polismyndighet. Själva förundersökningarna skulle flyttas över till den vanliga polisen.

- Om underrättelserna är onödiga raderas uppgifterna genast, om de är relevanta lagras de, berättade Aaltomaa.

Några yrkesgrupper skulle skyddas från underrättelseinhämtningen. Det är journalister, läkare, präster och advokater. De skulle åtnjuta samma skydd som i dag.

Verksamhetsmiljön har förändrats på grund av digitaliseringen, men också rent konkret av ockupationen av Krim, vilket har påskyndat det här arbetet. Å andra sidan har också terrordåden kommit oss allt närmare.― Försvarsminister Jussi Niinistö, Sannfinländarna

Kommunikationshemligheten luckras upp

Myndigheterna skulle få utvidgade befogenheter till signalspaning. Myndigheterna skulle få större insyn i vad som rör sig i datakablarna. Det skulle inte röra sig om allmän massövervakning, utan övervakning enligt vissa sökkriterier. Rätt till signalspaning skulle ges till Skyddspolisen och till Försvarsmakten. Tingsrätten skulle bevilja tillstånd till signalspaningen.

Enligt förslaget ska signalspaningen inskränka så litet som möjligt på medborgarnas integritetsskydd. Det ska bara ske då det är ”oundvikligt”, heter det i förslaget.

Underrättelseombudsman övervakar myndigheterna

Enligt dagens förslag ska det inrättas en underrättelseombudsman. Hen ska övervaka lagligheten i underrättelseverksamheten av såväl den civila som den militära underrättelseverksamheten.

Underrättelseombudsmannen skulle ha omfattande befogenheter och kunde göra kontroller hos underrättelseorganen.

Underrättelseombudsmannen skulle också automatiskt få besked om när underrättelseorganen av domstolen beviljas rätt till signalspaning.

Dessutom föreslås att ett underrättelseutskott införs in riksdagen. De skulle utföra en parlamentarisk granskning av underrättelseorganen.

Försvarsmaktens underrättelseverksamhet ska också få en laglig basis. Det handlar om att uppdatera den lagstiftning som finns och stifta en modern lag om militär underrättelseverksamhet.

Målet med lagen är enligt Försvarsministeriet att förbättra informationsinhämtningen om allvarliga internationella hot som anknyter till Försvarsmaktens uppgifter. Försvarsmakten ska också ha rätt att bedriva militär underrättelseverksamhet utomlands.

- Verksamhetsmiljön har förändrats på grund av digitaliseringen, men också rent konkret av ockupationen av Krim, vilket har påskyndat det här arbetet. Å andra sidan har också terrordåden kommit oss allt närmare, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf).

Niinistö sade att i Sverige har myndigheterna med sina befogenheter lyckats förhindra två planerade terrordåd.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes