Hoppa till huvudinnehåll

Attendo, Kårkulla, HNS - nu lusläser kommunerna vårdavtalen

Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.
Både Hangö och Raseborg köper serviceboende för äldre av vårdbolaget Attendo. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark attendo

Snart ska landskapen ta över kommunernas alla vårdavtal. Men kommunerna saknar direktiv för hur de ska förbereda sig inför övergången.

De västnyländska kommunerna har ett stort antal avtal med externa vårdproducenter. I Ingå och Raseborg är de till exmpel ett femtiotal, medan Hangö har över dubbelt upp.

Bland avtalen finns en rad kontrakt med producenter av olika storlek; det finns avtal på tiotals miljoner euro till sådana på några hundratals euro.

I och med social- och hälsovårdsreformen kommer de nya landskapen att ordna social- och hälsovårdstjänsterna i kommunerna. Det betyder också att det är landskapen som i fortsättningen ska sköta alla avtal med vårdproducenterna.

Optionsår garanterar smidig övergång

Det är meningen att vårdreformen träder i kraft 1.1.2019. Men i det här skedet har kommunerna inte fått speciellt mycket direktiv om hur de ska sköta sina befintliga avtal – förutom att man inte ska göra väldigt långa avtal med stora producenter.

Alla västnyländska kommuner har skrivit de flesta av sina vårdavtal så att de går ut 31.12.2018. I många fall finns det också en möjlighet till optionsår, så att det inte ska bli något avbrott i den service invånarna får.

Men kommunerna måste meddela sex månader i förväg om de vill ta optionen i bruk. Därför behöver de i tid få veta hur de ska agera här.

- Det är den här typen av direktiv som saknas, säger Jeanette Pajunen, som är social- och hälsovårdsdirektör i Raseborg.

Dubbla producenter kostar

Jeanette Pajunen önskar också att det skulle bli klart om det finns dubletter i avtalen.

- Man borde på förhand se vilka avtal som går på varandra och vad man i förväg kan göra något åt. Det är ganska långt en kostnadsfråga då det handlar om avtalen, säger hon.

En porträttbild utomhus av Jeanette Pajunen somn är social- och hälsovårdsdirektör i Raseborg.
Social- och hälsovårdsdirektör Jeanette Pajunen. En porträttbild utomhus av Jeanette Pajunen somn är social- och hälsovårdsdirektör i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark Raseborg,Västnyland,jeanette pajunen

Benita Öberg, som är grundtrygghetschef i Sjundeå, håller med.

- Det kommer att bli krävande för kommunen att kolla upp alla avtal så att vi inte plötsligt har dubbla producenter när reformen kommer. Det kommer att kräva ganska mycket övervakning.

Speciallov att göra längre avtal

Sjundeå är till exempel tvungen att upphandla sina läkartjänster före reformen träder i kraft. Kommunen har därför fått grönt ljus för att göra upp ett avtal som sträcker sig fram till år 2020 eller 2021, säger Benita Öberg.

- Övergångsperioden kommer att bli ganska lång. Inom landskapet kommer man inte att ha möjlighet att genast avbryta alla avtal och göra upp nya och vi måste ju trygga vården för våra klienter.

Ordning och reda i Ingå och Sjundeå

Både Ingå och Sjundeå har läget rätt bra under kontroll när det gäller vårdavtalen. Orsaken är att de båda kommunerna avslutade vårdsamarbetet Lost med Lojo år 2013 och var då tvungna att gå igenom hur all vård producerades.

- Det var en enda soppa då vi flyttade från Lost. Efter det har vi satsat på att gå igenom alla avtal och sagt upp dem som inte används, säger Benita Öberg.

Sjundeås grundtrygghetsdirektör Benita Öberg.
Grundtrygghetschef Benita Öberg. Sjundeås grundtrygghetsdirektör Benita Öberg. Bild: Yle/Minna Almark öberg

Därför tror hon också att vårdreformen innebär väldigt stora utmaningar när det gäller att överföra alla avtal.

- Jag vet ju vilket enormt jobb det var då Lost-samarbetet upphörde och det var bara en bråkdel av det som nu kommer att ske.

Specialsjukvården dyrast i kommunerna

I alla de västnyländska kommunerna är det vårdavtalen med Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) som kostar mest eftersom den specialiserade sjukvården är dyr. Summan varierar från år till år på grund av att kommuninvånarnas vårdbehov varierar. Avtalen med HNS är sådana som inte konkurrensutsätts, till skillnad från de flesta andra avtalen.

Andra avtal som alla kommunerna betalar mycket för är med Kårkulla och Eteva, som producerar service för personer med specialbehov. Inte heller de här avtalen brukar konkurrensutsättas.

Raseborg, Hangö och Lojo har stora avtal med producenter som sköter äldreboenden i kommunerna. Sjundeå och Hangö har betydande avtal med utomstående vårdbolag, som sköter kommunernas läkartjänster.

Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.
Raseborg betalar över 2,6 miljoner euro per år åt Attendo för Villa Penbty Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark attendo

Alla de västnyländska kommunerna har dessutom skilda så kallade ramavtal för barnskyddet. Det betyder att kommunerna har avtal med många små producenter som kan användas vid behov. Avtalen omfattar hundratals olika producenter runt om i Finland.

Här är kommunernas dyraste avtal

Avtalens antal och storlek är riktgivande. Summan är för ett års tid.

Ingå, 5 600 invånare, cirka 50 avtal

HNS: 6 530 000 euro
Mediverkko tandläkartjänster: 527 000 euro
Barnskyddet: 488 000 euro
Kårkulla: 382 000 euro
Eteva: 292 000 euro
Bäddavdelningsvård från andra kommuner: 270 000 euro
Mat inom äldreomsorgen: 268 000

Sjundeå, 6 200 invånare, cirka 80 avtal

HNS: 6-7 miljoner euro
Läkartjänster Corona Hoitoketju: 940 000 euro
Barnskyddet: 650 000 euro
Invalidiliitto: 571 000 euro
Eteva: 330 000 euro
Kårkulla: 230 000 euro

Hangö 8 700 invånare, cirka 140 avtal (en del icke aktiva)

HNS: 12 120 000 euro
Kårkulla: 1 447 000 euro
Stiftelsen för servicehuset Nova: 1 493 000 euro
Attendo Källan: 1 478 000 euro
Attendo läkarmottagningen: 1 130 000 euro
Barnskyddets institutionsvård: 1 495 355
Barnskyddets öppenvård: 708 160
Eteva: 578 000 euro

Raseborg, 28 500 invånare, cirka 50 avtal

HNS: 40 254 000 euro
Kårkulla: 4 458 000 euro
Attendo Villa Pentby: 2 616 000 euro
Barnskyddet: 1 954 000 euro
Eteva: 1 401 000 euro
Attendo Villa Stella: 784 000 euro
Doctagon: 657 000 euro
LaRosette Oy: 549 000 euro

Lojo, 47 000 invånare, ingen uppgift om antal avtal

HNS: 59 552 000 euro
Service för personer med utvecklingsstörning (sammanlagt): 16 800 000 euro
Handikappservice (sammanlagt): 3 700 000 euro
Attendo: 2 183 000 euro
Mentalvårdsservice: 1 293 000 euro
Mainio Vire och Mehiläinen: 1 823 000 euro

En utmaning att övervaka kvaliteten

Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander är främst orolig över hur landskapen ska övervaka alla dessa avtal efter att vårdreformen träder i kraft.

- Redan i lilla Hangö är det svårt. Hur ska landskapen klara av att övervaka att alla producenter håller kvaliteten, frågar hon sig.

närbild på kvinna
Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander. närbild på kvinna Bild: Yle/Monica Slotte Hangö,elisabeth kajander

Jeanette Pajunen håller med om att det kommer att vara en utmaning för landskapen att övervaka vårdens kvalitet. Redan i en stad av Raseborgs storlek tar det mycket tid i anspråk att göra övervakningsbesök.

- Det kommer nog att krävas mycket personal till det här, säger hon.

Benita Öberg i Sjundeå är däremot främst orolig över den byråkratiska delen av reformen.

- Jag hoppas att ingen blir utan vård för att det brister i avtalen. Där kräver det väldigt mycket samarbete mellan landskapet och de enskilda kommunerna som överför sin social- och hälsovård.

Världen fortsätter som förr

Jeanette Pajunen menar ändå att vårdavtalen hör till det mest konkreta inom social- och hälsovårdsreformen. Hon är betydligt mera orolig över att uppdelningen mellan vad som ska bli affärsverk och vad som hör till den övriga verksamheten är så pass diffus. Det finns så många frågor och så få svar, konstaterar hon.

- När representanter från kommunerna ställer frågor på informationsmötena så finns det inga svar.

Varken hon eller hennes kollegor i de västnyländska kommunerna tror ändå att det kommer att ske en dramatisk förändring vid årsskiftet 2018-2019.

- Vi får hoppeligen direktiv redan under det här året. Jag tror inte att de avbryter allt pang mitt i, utan att det blir en övergångsperiod, säger Benita Öberg i Sjundeå.

Jeanette Pajunen i Raseborg är inne på samma linje.

- Ingenting kommer att hända till en början. Solen kommer att gå upp 1.1.2019 och världen kommer att se likadan ut som i dag.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland