Hoppa till huvudinnehåll

Flera hundra skolpsykologer fattas

En korridor i Sjundeå svenska skola.
En korridor i Sjundeå svenska skola. Bild: Yle/Minna Almark skolan (fenomen),korridorer,elever,Sjundeå,Västnyland,sjundeå svenska skola

På Finlands psykologförbund är man allt annat än glad. Bristen på skolpsykologer ute i kommunerna är slående. I till exempel Korsholm, Vasa och Jakobstad når man inte upp till förbundets rekommendationer.

Annarilla Ahtola, ordförande för Finlands psykologförbund, skräder inte orden när hon beskriver dagsläget.

- Situationen är helt absurd. Justitiekanslern påpekar bristen år efter år. Det är bara kring 40 procent av det egentliga behovet som är uppfyllt, säger Ahtola.

"Flera hundra psykologer saknas"

Ahtola uppskattar att det fattas flera hundra skolpsykologer. Hon påpekar dock att det är just det, en uppskattning.

- Jag räknar så här: 600 000 barn i förskolan och grundskolan. För dessa behövs kring 1000 skolpsykologer. I dagsläget är de kanske 400. Vi har inga säkra siffror.

Lägg då till andra stadiets elever. Ahtola räknar här enligt Psykologförbundets rekommendation att en skolpsykolog ska ha hand om mellan 600 och 800 elever. Men det är som sagt en rekommendation som kommunerna inte behöver hålla sig till.

Noteras bör att man i förslaget till elevvårdslag år 2013 räknade med 1000 elever per skolpsykolog. Men i den själva godkända lagen finns ingen rekommendation.

Sen anser Ahtola även att daghemmen borde omfattas av lagen.

- Daghemmen är ett stort svart hål. Där borde det finnas en psykolog på plats varje vecka. Många problem går att upptäcka redan på dagis.

THL: Tillgång till psykolog i de flesta grundskolor

Ahtola säger att Institutet för hälsa och välfärd (THL) räknar lite annorlunda, men att slutresultatet är liknande.

Enligt THL fanns det tillgång till psykologtjänster i 88 procent av grundskolorna under läsåret 2014-2015. I sju procent fanns det ingen tillgång och fem procent av skolorna meddelade att man inte var medveten om det finns tillgång.

På THL säger Kirsi Wiss att det att man svarar att man inte är medveten om tjänsterna ofta betyder att tillgången till psykolog är väldigt sällsynt.

På andra stadiet är situationen värre än i grundskolorna: under läsåret 2013-2014 saknade största delen av yrkesskolorna och vart fjärde gymnasium en psykolog.

Den genomsnittliga arbetsinsatsen för en skolpsykolog motsvarade 2,3 timmar i veckan per 100 elever, enligt THL:s sätt att räkna.

Om man räknar det här enligt 1000 elever per psykolog, som man gjorde i förslaget till elevvårdslag 2013, skulle det betyda att det krävs 3,6 timmar per vecka per 100 elever.

- Vi publicerar färskare siffror för andra stadiet i maj. De preliminära uppgifterna tyder på att läget har förbättrats både i gymnasierna och i yrkesskolorna, säger Wiss.

Håller du med om att det finns för få skolpsykologer i skolorna i Finland?

- Det finns inte psykologtjänster tillgängliga i alla grundskolor, så ja.

Ahtola: Inte svårt att rekrytera

Annarilla Ahtola hävdar att det inte är frågan om att det är svårt att rekrytera skolpsykologer; I stället handlar det om att kommunerna inte har lediganslagit tjänster.

Men såväl bildningsdirektör Jan Levander i Jakobstad och hans motsvarighet i Vasa, Christina Knookala, vittnar om att det inte är så enkelt.

- En tid var det så att vi hade svårt att hitta kompetent personal, säger Knookala.

Besök inom sju dagar

Den nya elevvårdslagen togs i bruk år 2014 och det nya i den är att det numera också måste finnas tillgång till skolpsykolog på andra stadiet. Tidigare omfattades endast förskolan och grundskolan.

Lagen ställer dock inga krav på skolpsykologernas antal, endast att man inom sju arbetsdagar måste få besöka skolpsykologen om man så vill.

Det finns dock alltså en rekommendation om att en skolpsykolog inte ska ha ansvar för fler än mellan 600 och 800 elever inom max tre skolor.

Korsholm: Skolpsykologer på önskelistan

Vi kollade läget i Korsholm, Vasa och Jakobstad. Alla tre har skolpsykologer men man når inte upp till rekommendationen.

I Korsholm har man inga "renodlade" skolpsykologer. I Korsholm är skolpsykologtjänsterna en del av familjerådgivningen. Två psykologer och en socialarbetare sköter hela kommunens familjer och skolelever,

Bildningsdirektör Denice Vesterback säger att en eller flera skolpsykologer finns på önskelistan. Och det har det funnits i många år. Det är givetvis i sista hand ett politiskt beslut.

Denice Vesterback, bildningsdirektör i Korsholm.
Denice Westerback Denice Vesterback, bildningsdirektör i Korsholm. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Korsholm,denice vesterback

Har ni fått respons från föräldrar och lärare?

- De har nog också en skolpsykolog på önskelistan, helt klart, säger Vesterback.

- Ser man till elevantalet skulle vi ju behöva åtminstone två, men får vi en är vi väldigt nöjda.

Korsholm har kring 2700 elever från förskolan till gymnasiet.

Så finns det i dagsläget annan möjlighet till liknande vård för eleverna?

- Vi har ju alla våra kuratorer som jobbar med eleverna. Sen köper vi ganska mycket tjänster för utlåtanden och utredningar.

Skulle det bli billigare med egna skolpsykologer?

- Jag tror det skulle gå ganska jämnt ut. Men det är klart att det skulle vara enklare om personerna fanns i samma organisation. De skulle vara tillgängliga som handledare och bollplank för rektorer, lärare och kuratorer.

Vesterback säger att man i Korsholm klarar av gränsen på att få träffa psykologen inom sju arbetsdagar. Men det är jobbet efter att eleven varit på besök som är svårt att få att fungera.

Vasa: Sex skolpsykologer

I Vasa har man rätt nyligen utökat skolpsykologernas antal från fem till sex.

- Vi har strävat till att öka såväl antalet skolkuratorer som skolpsykologer, säger bildningsdirektör Christina Knookala.

Inga nya psykologer är att vänta.

- Vardagen fungerar ganska bra nu. Vi har också satsat på andra former av förebyggande verksamhet, till exempel specialdagvårdare och kuratorer, säger Knookala.

Christina Knookala
Christina Knookala Christina Knookala Bild: YLE/Roger Källman christina knookala

Sett till elevantalet i Vasa skulle rekommendationen vara åtta skolpsykologer. Och det gäller endast elevantalet inom förskolan och grundskolan.

- Om man skulle få önska sig tilläggsresurser skulle det vara på andra stadiet. Där är behovet störst för en till tjänst, säger Knookala.

Eleverna på andra stadiet har tillgång till stadens psykologtjänster.

- Utöver det finns ungdomsstationen Klaara, där vi har två psykologer till förfogande. På mentalvårdsstationen Horisonten finns också en psykolog.

För andra stadiet och yrkeshögskolorna och universiteten kan staden erbjuda totalt fem psykologer.

Stora problem med elevvården i Vasa

Enligt en enkät som skickades till skolorna i Vasa och som utvärderades i maj 2015 har man ordentliga problem med elevvården.

På basis av svaren var 84 procent av skolorna inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen av åsikten att elevvårdens service inte är tillräcklig och att den lagstadgade tidsfristen inte går att hålla.

Alla skolor svarade att elevvårdspersonalens tid inte räcker till för förebyggande arbete, utan att all tid går åt till reparerande arbete.

Situationen inom de svenskspråkiga skolorna är motsvarande. I alla skolor konstaterades att tiden inte räcker till för förebyggande verksamhet.

Knookala säger att man i och med den nya elevvårdslagen fäst mer uppmärksamhet på elevvården och hur viktigt det är med förebyggande verksamhet.

- Det ger inbesparingar på lång sikt.

Men trots resultaten från enkäten till skolorna hävdar Knookala att man klarar av att säkra ett besök hos kuratorn eller psykologen inom sju arbetsdagar.

- Vi sköter akuta fall inom sju dagar och skjuter på det förebyggande arbetet. Vilket naturligtvis inte heller är bra, men det försöker vi sköta med andra krafter.

Jakobstadsregionen: Tre delar på lika många kommuner

I Jakobstadsregionen delar Jakobstad, Pedersöre och Larsmo på tre skolpsykologer. Nykarleby har en egen.

Från förskolan till gymnasiet finns det kring 2650 elever i Jakobstad. Och redan den siffran delat på tre psykologer blir kring 880 elever per psykolog.

- Vi har inte för många skolpsykologer, om man uttrycker det så, säger Jakobstads bildningsdirektör Jan Levander.

Samtidigt påpekar Levander att han inte hört några klagomål om att psykologtjänsterna inte räcker till.

- Men nog ligger vi väl på någon slags miniminivå.

Jakobstads bildningsdirektör Jan Levander.
Jan Levander Jakobstads bildningsdirektör Jan Levander. Bild: Yle/Joni Kyheröinen bildningsdirektör jan levander

Tidigare hade man två skolpsykologtjänster i Jakobstad, en på den svenska och en på den finska sidan. Men det var svårt att få sökande, speciellt på finska sidan.

Då gick man in för dagens system, där de tre skolpsykologerna jobbar som ett team i regionen.

- Då lyckades vi besätta tjänsterna, säger Levander.

"Knappast många som klarar rekommendationerna"

Så vitt Levander vet klarar man av att ordna med besök inom sju arbetsdagar, såväl vad gäller kuratorerna som psykologerna.

Och vad gäller rekommendationerna på högst 800 elever säger han:

- Det är ju bara rekommendationer. Det finns knappast många kommuner som klarar av att hålla sig till dem.

Han upplever inte att det finns något stort tryck för ytterligare skolpsykologer.

- Vi har utökat antalet kuratorer och det är i första hand de som tar emot eleverna och sen kontaktar skolpsykologerna vid behov.

Hjälp och konsultation finns också att fås via mentalvårdsbyrån inom specialsjukvården.

Skolpsykolog: Vi räcker inte till

Jenny Grönroos är en av tre som jobbar som skolpsykolog i området Jakobstad - Pedersöre - Larsmo. De jobbar inte kommunvis, utan delar upp eleverna på ett sätt som är så rättvist som möjligt.

- Det fungerar bra och vi har ett bra samarbete med sjukvården, kanske främst eftersom vi är anställda på social- och hälsovårdsverket, säger Grönroos.

Men Grönroos anser ändå att tre personer inte är tillräckligt.

- Vi har fler elever än vad som är rekommenderat. Vi hinner inte med allt förebyggande arbete. I stället tar man tag i saker när de redan nått en problematisk nivå, säger Grönroos.

- Vi har ju förstås kuratorer och de försöker också jobba förebyggande. Men även för dem blir det mycket släckning av bränder.

Grönroos har jobbat som skolpsykolog i tio års tid. På sin nuvarande post har hon suttit sen 2011.

Har du sett någon förändring i elevernas mående?

- Flera söker hjälp än tidigare. Jag tror att det är en kombination av att tröskeln för att söka hjälp är lägre och att ungdomarna faktiskt mår sämre.

  • Tuula Jäppinen - Jokern i stadsdirektörsvalet

    Trots namnstarka konkurrenter tror hon på sina erfarenheter

    Jäppinen är den enda finskspråkiga kandidaten kvar i stadsdirektörsvalet i Lovisa. Trots namnstarka konkurrenter tror hon på sina erfarenheter och kunskaper.

  • Bostad skadades i brand i Åbo

    Ingen kom till skada i branden.

    Räddningverket ryckte ut för att släcka en brand i en mindre bostad på Gamla Tavastlandsvägen i Åbo vid halv tiotiden på söndag kväll.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten