Hoppa till huvudinnehåll

Syrefattigt i bottnen i sötvattenbassängen i Pargas - en skyddsförening kunde förbättra situationen

Vy över Sysilaxviken i Pargas.
Sysilaxviken i Pargas var den del av bassängen som först gjordes om till en sötvattenbassäng på 1960-talet. Vy över Sysilaxviken i Pargas. Bild: Yle/ Nora Engström sötvattenbassängen i pargas

Stora delar av bottnen i sötvattenbassängen på Ålön i Pargas är syrefattig eller närmare syrefritt. Det resultatet gav provtagningar i sötvattenbassängen i mars. Det här kan betyda att algerna trivs och frodas i sötvattenbassängen i sommar.

Enligt Carl-Sture Österman, miljövårdschef vid Pargas stad, är resultatet ändå inte ovanligt för en insjö vintertid, då det är is på vattnet. Proverna togs på fyra olika ställen, i Hyvilempifjärden, Kojkullafärden, Vallisfjärden och Sysilax.

miljövårdschef Carl-Sture Österman i Pargas.
Carl-Sture Österman. miljövårdschef Carl-Sture Österman i Pargas. Bild: Yle/Johanna Ventus carl-sture österman

- Proverna visar att syreläget i den djupare delen av bassängen, i synnerhet i Kojkullafjärden och i Vallis, är väldigt lågt. Det är en ganska naturlig situation för en instängd sjö.

Risk för riklig algblomning under sommaren

Läget blir bättre under våren och sommaren då vattnet värms upp och vattenmassorna byter plats. Då kommer det också mer syre till bassängbottnen. Samtidigt frigörs ändå näringsämnen såsom fosfor och det innebär blågröna stränder i bassängen i sommar.

- Då kommer det friskare, mer syrerikt vatten ner till bottnen. Men samtidigt kommer all näring, såsom fosfor, i omlopp när vattnet blandas om. Då finns det risk för riklig algblomning på sommaren, säger Österman.

Alger vid stranden i Helsingfors.
Alger vid stranden i Helsingfors. Bild: YLE/Eila Haikarainen måttet är rågat

Det är miljömyndigheterna som kräver regelbundna provtagningar i sötvattenbassängen. Vart tredje år tas prover ur bassängen, fyra gånger under ett år. En provtagning ordnas på vintern och tre på sommaren. De prover som nu togs är alltså den första av de fyra provtagningar, som genomförs under året.

Då sötvattenbassängen användes av Pargas Vatten togs proverna årligen, men nu då sötvattenbassängen inte längre används som råvattenkälla så görs granskningarna mer sällan.

Sötvattenbassängen syresätts inte längre vintertid

Enligt Österman är det svårt att säga hur sötvattenbassängen mår utifrån en provtagning. Tidigare syresatte Pargas Vatten sötvattenbassängen. I dagsläget syresätts inte bottnen eftersom man inte har någon användning av vattnet, och det kan ha en inverkan på vattentillståndet.

- Det är en normal situation, så här har det varit i sötvattenbassängen också tidigare. Det som är annorlunda nu jämfört med tidigare är att vi inte längre har någon syresättning av vattnet på bottnen. Det förbättrade situationen i någon mån. Men vi har också haft vintrar då situationen på bottnen har varit dålig, trots syresättningen, fortsätter Österman.

Båtslussen i Simonby i Pargas.
Båtslussen i Simonby delar sötvattenbassängen och havet. Båtslussen i Simonby i Pargas. Bild: Yle/Nora Engström sötvattenbassängen i pargas

Trots att sötvattenbassängen inte längre syresätts så är läget ändå inte katastrofalt, säger Österman.

- Men det är svårt att förutspå vad som riktigt påverkar exempelvis förekomsten av blågröna alger. Det beror på väderleken under sommaren, vattentemperaturen och tillgången till näringsämnen.

Kunde lösningen vara att öppna bassängen till havet?

Det viktiga skulle vara att minska på mängden näringsämnen i sötvattenbassängen, säger Österman.

- Det som behöver göras är att man stoppar tillrinningen av näringsämnen och näringsrikt vatten till sötvattenbassängen. Alltså att man har sedimenteringsbassänger som fångar upp näringsämnen i bäckar och diken.

Sötvattenbassängen på Ålö
Sötvattenbassängen på Ålö Bild: Yle/Johanna Ventus sysilaxbassängen

Att öppna sötvattenbassängen till en havsvik igen kunde också förbättra situationen.

- Om den skulle öppnas så skulle vattenutbytet i området bli bättre. Men oberoende om de här vikarna är en del av havet så kommer halten av näringsämnen att vara ganska hög. Det betyder att risken för våldsamma algblomningar finns alltid.

Förening kunde hjälpa sötvattenbassängen att må bättre

En lösning kunde vara att grunda en förening, som skulle jobba för att förbättra vattenkvaliteten i sötvattenbassängen. Det här är något som också fullmäktigeledamot Mia Forssell (Gröna) föreslog i en intervju för Yle Åboland i onsdags.

Föreningen kunde ansöka om pengar för att bygga exempelvis sedimenteringsbassänger. Stadens roll skulle närmast vara att koordinera och skapa förutsättningar för åtgärder.

Sötvattenbassägen på Ålön i Pargas.
Sötvattenbassägen på Ålön i Pargas. Bild: Yle/ Nora Engström miljö

- Allt som sker, så måste ske i samarbete med markägarna. Det krävs tid och en hel del pengar för att åtgärda tillrinningsområdena. Diskussioner har förts och vissa åtgärder har gjorts, men det finns mycket kvar att göra. Det kostar mycket pengar och de borde genomföras som projekt. En förening kunde aktivt driva de här frågorna, säger Österman.

Om man inte gör något så finns risken att vattenkvaliteten försämras i sötvattenbassängen.

- Risken finns också att den växer igen om inga åtgärder vidtas, fortsätter Österman.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland