Hoppa till huvudinnehåll

Artificiell intelligens polariserar arbetslivet - vissa har värdefulla jobb och andra har inget att göra

Sjukskötare vårdar prematur i kuvös.
På Kvinnokliniken testas ett datasystem som kan förebygga att prematurer får blodförgiftning. Sjukskötare vårdar prematur i kuvös. Bild: Yle prematurer,intensivvård,sjukvård,vårdapparatur,kvinnokliniken

Allt fler branscher använder olika former av artificiell intelligens för att underlätta jobbet och göra det mera exakt. Det här gäller till exempel inom sjukvården och rekryteringsbranschen. Samtidigt förutspås det att många jobb helt försvinner och i stället sköts av artificiell intelligens och maskiner.

Med den artificiella intelligensen, digitaliseringen och robotiken förändras arbetslivet snabbt. Det leder sannolikt till en större polarisering i samhället.

- Vissa mänskor kommer att ha värdefulla jobb medan andra inte har något att göra, säger Patrik Floréen, docent vid Helsingfors universitet.

Porträtt på Patrik Floréen, docent i datavetenskap vid Helsingfors universitet.
Patrik Floréen leder som bäst forskningsprojektet Revolution of Knowledge Work, som ska ta fram nya metoder som gör det lättare för mänskan att samarbeta med datorer. Porträtt på Patrik Floréen, docent i datavetenskap vid Helsingfors universitet. Bild: Veikko Somerpuro / Helsingfors universitet patrik floréen

Floréen forskar i artificiell intelligens och hur mänskan bättre kan samarbeta med datorer. Han påpekar att arbetslivet alltid har förändrats och att då gamla jobb försvinner kommer nya i stället.

Under medeltiden fanns det till exempel hjälmmakare och för 50 år sedan kunde man inte föreställa sig att det behövs webmasters.

- Ju mer jobbet smakar rutin, desto större chans är det att jobbet försvinner. Arbetets innehåll förändras, men robotarna och den artificiella intelligensen tar ändå inte över.

Mänskan behövs i sådana fall då man ska avväga olika alternativ eller där det behövs ideologiska ståndpunkter, till exempel politik.

Floréen tar skattedeklarationerna som ett exempel på hur automation och artificiell intelligens har underlättat arbetet.

Förr krävdes det att alla fyllde i deklarationen själva för hand, men nu får skatteverket information från flera olika håll och deklarationen kommer hem förhandsifylld.

Mänskans trumfkort är social kompetens och kreativitet

Många jobb är ändå svåra att göra maskinellt och där behövs mänskan fortfarande. Det gäller till exempel arbeten där det krävs social kompetens och kreativitet.

- Mänskan behövs i sådana fall då man ska avväga olika alternativ eller där det behövs ideologiska ståndpunkter, till exempel politik. Mänskan behövs också för att implementera automatiseringen och för att kontrollera och dirigera saker.

Den artificiella intelligensen förbättrar kvaliteten på vården, men den gör inte folk arbetslösa utan den gör mänskor friskare.

Ofta sägs det att det är de högkvalificerade jobben som kommer att finnas kvar, men det handlar också om hur lätt det är att automatisera ett jobb.

- Jag tror att det behövs byggnadsjobbare länge ännu, men de fabriksarbetare som jobbar vid löpande band är nog i farozonen, säger Floréen.

Ett område där artificiell intelligens också har börjat användas är inom juridiska tjänster. Då mänskan inte behövs i alla arbetsskeden så blir tjänsterna både billigare och mera tillgängliga.

Artificiell intelligens hjälper till i vården av prematurer

Inom vården testas artificiell intelligens till exempel inom vården av prematurer. På Kvinnokliniken i Helsingfors ligger lilla Josef i en kuvös. Han föddes redan i vecka 25 och vägde då endast 630 gram.

Prematur med andningsmask.
Josef är redan en månad gammal och får snart flytta från intensivvårdsavdelningen. Prematur med andningsmask. Bild: Yle prematurer,nyfödda,babyer,sjukvård,intensivvård

För prematurer som Josef är det vanligt att få sepsis, så kallad blodförgiftning. Nu utvecklas ett datasystem som på basis av en stor mängd data kan identifiera förändringar hos barnet och upptäcka sepsisen ett helt dygn tidigare än vårdpersonalen.

- Om det gäller en sepsis så är det viktigt att börja med vården så snabbt som möjligt, helst inom en timme från att tillståndet har börjat försämras. Men om man kan göra det redan 24 timmar tidigare så är det en klar förbättring, säger avdelningens överläkare Sture Andersson.

Josef är kopplad till olika sjukvårdsapparater som mäter bland annat hans andningsfrekvens, puls och syresättning. Det är den här stora mängden data från över 2 000 prematurer som ligger som grund för datasystemet.

Systemet testas fortfarande och ska utvärderas i höst och sedan småningom integreras i vården.

Mänskan fattar fortfarande vårdbesluten

Artificiell intelligens kommer att ha stor betydelse för kvaliteten på vården, menar Andersson.

- Om man tänker på mänskligt lidande så minskar det och betalar sig tillbaka i form av kortare vårdtider. Men det sparar också pengar att kunna sköta patienten på rätt sätt och till exempel inte behöva använda antibiotika i onödan.

Sture Andersson, HNS
"Det är mänskor som sköter mänskor, maskiner sköter inte mänskor", säger överläkare Sture Andersson på Kvinnokliniken. Sture Andersson, HNS Bild: Yle/Niklas Fagerström sture andersson

Andersson påpekar ändå att det också i fortsättningen är mänskan som fattar vårdbesluten och att datasystemen endast kan hjälpa till att göra klokare beslut.

Han tror inte heller att datasystemen kommer att kunna ersätta personalen.

- Den artificiella intelligensen förbättrar kvaliteten på vården, men den gör inte folk arbetslösa utan den gör mänskor friskare.

Artificiell intelligens ska matcha arbetssökande med lediga jobb

På personalrekryteringsföretaget Barona har man utvecklat ett nytt rekryteringsverktyg som använder artificiell intelligens. Verktyget Jelppi ska göra det lättare att matcha arbetssökande med lediga jobb.

Porträtt på Perttu Mäkimartti, CDO på företaget Barona.
Perttu Mäkimartti var med redan då Baronas nya rekryteringsverktyg började utvecklas för fem år sedan. Porträtt på Perttu Mäkimartti, CDO på företaget Barona. Bild: Yle barona

- I vårt system finns hundratusentals personer med olika slags yrken. Den artificiella intelligensen går hela tiden igenom alla de här profilerna och kan plocka fram deras egenskaper. En mänska skulle aldrig klarar av det här, säger Perttu Mäkimartti, utvecklingschef på Barona.

Mäkimartti menar att rekryterinsprocessen nu blir mycket effektivare. Jelppi tar fram en lista med lämpliga kandidater för det lediga jobbet, men de traditionella rekryterarna behövs fortfarande.

- I första hand tror jag inte att rekryterarnas antal minskar, men deras arbetsuppgifter förändras. Jelppi gör att de får mera tid för att göra det mänskor är bra på, som att träffa mänskor och kommunicera ansikte mot ansikte.

Kodare jobbar i öppet landskap.
För dem som kan koda datasystemen som använder artificiell intelligens tar jobben knappast slut. Kodare jobbar i öppet landskap. Bild: Yle Kodning,datorarbete

Barona har också planer på att börja coacha arbetssökande med hjälp av den information den artificiella intelligensen kan ge. Systemet vet vilka jobb som har varit lediga och vilka slags kunskaper de som har fått jobben har haft.

- Med den informationen kan vi hjälpa till exempel en arbetssökande som har ett specifikt karriärmål. Vi kan föreslå vilken utbildning eller vilken arbetserfarenhet som behövs för att nå målet, säger Mäkimartti.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes