Hoppa till huvudinnehåll

Valmöjligheterna för var vi köper vårt dagliga bröd minskar

brödskivor och sädesax på ett bord
brödskivor och sädesax på ett bord bröd

Koncentrationen inom dagligvaruhandeln begränsar utbudet och valmöjligheterna på många orter i Svenskfinland.

De stora livsmedelskedjorna har under de senaste fem åren tagit över flera mindre kedjor för dagligvaruhandel. Fenomenet hittas både i städer och på landsorten.

Koncentrationen har också lett till butiksdöd på många håll.

I butiksväg skulle det vara trevligt att ha någonting annat än bara en butik.― Jonna Sundberg

Så är det till exempel i stadsdelen Brändö i Helsingfors.
Numera finns det bara en livsmedelsaffär i stadsdelen. Det påverkar livet för bland annat familjen Sundberg.

- Här fanns tidigare en R-kiosk, men eftersom butikernas öppettider har blivit längre lönade det sig inte mera för kiosken att vara här, säger Jonna Sundberg. När kiosken lade ner försvann också posten.

Familjen Sundberg i soffan
Jonna och Robin Sundberg tillsammans med dottern Mary. Familjen Sundberg i soffan Bild: Yle/Mathias Gustafsson mary sundberg

De gånger Jonna och Robin Sundberg inte vill handla i närbutiken är det grannstadsdelen Hertonäs fyra kilometer längre bort som ligger närmast.

- I butiksväg skulle det vara trevligt att ha någonting annat än bara en butik, fortsätter Jonna. Det är ju alltid bättre att ha två att välja på.

Koncentrationen inom dagligvaruhandeln irriterar Robin Sundberg. Han vill inte att någon annan styr över hans köpbeteende.

- Jag tycker konsumenten ska ha rätt att få välja flera varor. Oligopol där stora butiker styr som de vill och pressar eller höjer priser tycker jag inte är okej, säger han.

Allt fler butiker ägs av allt färre

Dagligvaruhandeln domineras av S- och K- grupperna. Utöver dem finns bland annat Lidl och Tarmo-kedjan, men de är betydligt mindre.

Den senaste stora förändringen tog fart när Kesko köpte livsmedelskedjorna Siwa och Valintatalo av Suomen Lähikauppa i fjol. Sedan dess har antalet K-butiker ökat explosionsartat.

Demonstration mot stängningen av butiken i Valkom i Lovisa
Stödet för närbutiken i Valkom var stort för snart ett år sedan. Kesko lade sedermera ner butiken. Demonstration mot stängningen av butiken i Valkom i Lovisa Bild: Yle/Carmela Walder siwa,demonstration

Fram till slutet av april i år har allt som allt 400 butiker bytt namn och delvis också sortiment.
I samma veva lägger Kesko ner eller säljer 51 av de köpta butikerna. 11 av dem finns i Svenskfinland. Bara en av de här butikerna har hittills sålts till någon annan handelsman eller kedja.

Allt som allt har Kesko nu omkring 1000 affärer inom sitt nätverk för närbutiker.

S-gruppen var först ute

Koncentrationen inom dagligvaruhandeln tog fart reda i början på 1980-talet när S-gruppen köpte upp Alepa-kedjan.

sokos, hagnäs
Ett av Elantos varuhus i Helsingfors låg vid Hagnäs torg. sokos, hagnäs mell

I början av 2000-talet stärkte S-gruppen sin ställning i huvudstadsregionen när Helsingfors Andelslag fusionerades med Elanto och andelslaget HOK-Elanto uppstod.

Utanför huvudstadsregionen heter Alepas motsvarighet Sale. Sale-kedjan grundades 1989, när S-gruppen alltså började samla sina butiker i en och samma kedja.

Sale-butikerna ersatte de små självständiga S-butikerna.

Invånarengagemang krävs för att hålla liv i butiksnätet

Butiksdöd brukar anses höra landsbygden till. I den österbottniska skärgården har ändå utvecklingen varit en annan.

Ön Replot i Korsholm har flera byar och drygt 2000 invånare. De betjänas av fyra butiker.

Det senaste tillskottet på ön är S-kedjans Sale-butik. Den kom till ön för fem år sedan. Bara ett stenkast från den ligger privatägda Replot närköp, som också fungerar som postombud.

Femton kilometer norrut finns Björköby butiken.

kvinna radar bakverk i butikshylla
Sonja Sundqvist har ett stort sortiment, men bara få produkter av varje sort. På det sättet minskar svinnet. kvinna radar bakverk i butikshylla Bild: Yle/Roy Fogde björköby butiken

Butiken i Björköby ägs av byns handelslag och drivs av privata företagare.

- Det här är en gammaldags bybutik, förklarar handelsmannen Sonja Sundqvist. Vi har nästan allt, men bara lite av varje sort.

Butiken är viktig för de äldre öborna. Else och Arne Rönnblad handlar här ett par gånger i veckan.

- Utan butiken skulle vi nog vara på bar backe, säger Else.

- Det går an med längre avstånd till butiken om man har bil, säger Arne. Det kommer ändå en dag då man inte har det. Då behöver man butiken på nära håll.

Utan butiken skulle vi nog vara på bar backe.― Else Rönnblad

Bybutiken i Björköby hör till Tarmo-kedjan. Enligt handelsmannen Sonja Sundqvist är det bra att höra till någon kedja. Hon vill ändå ha sin frihet som handelsman kvar och inte gå in under någon av de stora kedjorna.

- Varenda bybutik är sin egen och alla ser ut på sitt eget sätt, säger hon. Tarmo lägger sig inte i hur det ser ut här eller vilka produkter vi köper in. Bybutikerna är unika var och en och jag tycker det är en bra sak.

butik
Handelslaget i Södra Vallgrund är byns kärna. butik Bild: Yle/Roy Fogde bybutiker,södra vallgrunds handelslag

Den fjärde butiken ligger i Södra Vallgrund. Södra Vallgrunds Handelslag ägs gemensamt av de flesta hushållen i byn. Också den är en Tarmo-butik.

- Butiken är mycket viktig för lokalsamhället, säger delägaren Christer Stolpe. När andra har lagt ner har vi kunnat behålla och koncentrera servicen.

Tack vare bybutiken kan södra Vallgrundsborna hämta ut mediciner på plats och ställe. Postverksamheten finns också kvar. Efter att bankkontoret stängde införde handelslaget ett system för kunderna att också lyfta kontanter i butiken.

I den åboländska skärgården dominerar de stora kedjorna

På Kyrkbacken i Nagu har de var sin ganska stora matbutik alldeles intill varandra.

Mikko Mäki står vid fruktdisken i Sale i Nagu
Mikko Mäki samarbetar med hemvården i Nagu så att äldre kunder får varor som de behöver. Mikko Mäki står vid fruktdisken i Sale i Nagu Bild: Yle/Maud Stolpe nb mikko mäki

Marianne och Ingemar Storgård handlar i båda butikerna.

- Det är bra med konkurrens, säger Marianne. Priserna och utbudet varierar.

- För att båda butikerna ska klara sig är det ju bra att dom är så nära varandra, säger Ingemar. Det den ena inte har så har möjligen den andra.

Sommartid är det liv och rörelse i Nagu, men på vintern är det ganska tyst. Ändå försöker de två butikerna ge kunderna det de vill ha.

Vi har ett visst bassortiment här, men förstås beaktar vi kundernas behov och så försöker vi ta in så mycket lokala produkter som möjligt, säger Mikko Mäki på Sale, som hör till S-gruppen. Vi är ett andelslag. Det är kunderna som äger oss och genom det får de olika förmåner.

Också grannbutikens Jörgen Eklund följer kundernas önskemål så långt det är möjligt.

- Vi är ju en kedjebutik, vilket betyder att vi följer den marknadsföringsmodell som Kesko bygger upp centralt.

Köpman Jörgen Eklund i sin mataffär i Korpo
Jörgen Eklund tror på framtiden trots att skärgården avfolkas. Köpman Jörgen Eklund i sin mataffär i Korpo Bild: Yle/Maud Stolpe nb jörgen eklund

Kopplingen till Kesko innebär bland annat centralt planerade kampanjer och enhetlig prissättning av partihandelns produkter. Eklund understryker ändå att han har fria händer att ta välja vilka varor han tar till försäljning.

Eklund är en stor handelsman i den åboländska skärgården. Förutom i Nagu har han monopol på handeln i Korpo där han äger öns enda butik som är öppen året om. Dessutom driver han en sommarbutik i Korpoström. Trots monopolställningen försäkrar han att priserna är de samma i skärgården som på fastlandet.

- Vi är en kedjebutik också i Korpo, vilket gör att vi följer kedjans marknadsföring precis som på fastlandet, säger han.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem måndag 24.4.2017, kl. 19.00, samt tisdag 25.4.2017 kl. 11.25.

Läs också