Hoppa till huvudinnehåll

Vem tar över makten i Frankrike? Därför ska du bry dig om det franska presidentvalet

Elva kandidater ställer upp i presidentvalet, men fyra av dem är nästan jämnstarka.
Elva kandidater ställer upp i presidentvalet, men fyra av dem är nästan jämnstarka. Bild: EPA / Ian Langsdon Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017

Ett tiotal kandidater av totalt olika schatteringar tävlar i dag om att bli Frankrikes nästa ledare och därmed en stark påverkare även i EU. Yle Nyheter presenterar presidentkandidaterna och ger dig förklaringarna du behöver.

Så här går valet till

För att bli kandidat måste man samla underskrifter av märer, parlamentsledamöter och andra folkvalda.

Det finns cirka 42 000 sådana personer som kandidaten in spe kan försöka övertala att stöda sin kandidatur.

En kandidat måste få minst 500 underskrifter från olika delar av Frankrike inklusive territorierna utanför Europa (såsom Franska Polynesien och Saint-Barthélemy i Karibien).

Den första valomgången hålls den 23 april.

Om ingen får mer än 50 procent av rösterna blir det en andra och avgörande omgång den 7 maj.

Då deltar de två kandidater som fick flest röster.

Det har ännu aldrig hänt att någon skulle ha segrat redan i första omgången.

Myndigheten för övervakning av elektroniska medier CSA kontrollerar att alla kandidater får lika mycket tid i radio och tv.

På valdagen och dagen före valet får franska medier inte publicera opinionsmätningar. Detta gäller inte medier i utlandet, såsom t.ex. franskspråkiga medier i Belgien eller i Schweiz.

Vallokalerna öppnar klockan 9 finsk tid. De sista stänger klockan 21.

Genast då vallokalerna stängt får de franska medierna publicera prognoser baserade på vallokalsundersökningar.

Medier i utlandet kan publicera sådana undersökningar före det om de vill.

Genast då det står klart vilka två kandidater som går vidare blir det fokus på om de ändrar strategi för att locka andra väljare än de egna.

Likaså håller medierna koll på de nio utslagna och vem de vill att de egna väljarna ska stöda i fortsättningen.

Frankrikes president har relativt stark ställning och breda befogenheter, liksom Finlands president hade tidigare.

Det kan presidenten göra och inte göra

Ett av presidentens starkaste verktyg är rätten att på egen hand utse landets regeringschef.

Den franska presidenten leder utrikes- och säkerhetspolitiken, utnämner premiärministern, kan upplösa parlamentet, införa begränsat undantagstillstånd och benåda fångar eller lindra deras straff.

Men i många andra beslut krävs att presidenten får premiärministerns godkännande, vilket begränsar presidentens möjligheter att utöva direkt makt.

Då premiärministern väl är utnämnd kan presidenten inte längre avskeda premiärministern. Det kan bara parlamentet göra.

Presidenten kan inte heller stoppa lagar genom att vägra stadfästa dem.

Orsaken till att Frankrikes president har så mycket att säga till om hittar vi i efterkrigstiden.

Det var landets starke man Charles de Gaulle som drev igenom en grundlag med stark presidentmakt.

Därför har Frankrike en stark president

Frankrikes moderna historia indelas i den tredje, fjärde och femte republiken.

Tredje republiken existerade från kejsardömets fall 1870 till den tyska ockupationen 1940. Fjärde republiken fanns från efterkrigsåret 1946 till 1958.

Den femte republiken etablerades 1958 och är den era som Frankrike lever i nu.

Under tredje och fjärde republiken var presidentens roll närmast ceremoniell och hen valdes av parlamentet.

Men då den nuvarande femte republiken skapades av landets starke man Charles de Gaulle ändrades det här.

General Cahrles de Gaulle.
General de Gaulle. General Cahrles de Gaulle. Bild: CC / Wikimedia Commons Charles de Gaulle

1958: Femte republikens konstitution träder i kraft och ger presidenten mer makt. Huvudarkitekten bakom reformen är den legendariska generalen och frihetshjälten från andra världskriget de Gaulle, som själv väljs till president samma år. Presidenten väljs indirekt av en elektorsförsamling.

1962: Den sittande presidenten de Gaulle driver igenom en stärkning av presidentposten via en folkomröstning. Presidenten börjar väljas direkt av folket och får därmed större inflytande. Reformen och folkomröstningen blir mycket omtvistade.

2000: En ny folkomröstning hålls om presidentposten. Mandatperioderna begränsas från sju år till fem.

2008: Konstitutionen justeras. Presidenten kan hädanefter sitta högst två mandatperioder i rad.

Den som blir vald till president får ett stort inflytande över hur EU ska ledas i framtiden. En del kandidater vill följa Storbritanniens exempel och överge hela unionen.

Det skulle få vittgående följder, eftersom Frankrike hör till EU:s största ekonomier och EU i sin tur är den näststörsta ekonomin i världen efter USA.

Varför ska jag bry mig?

Blir stark ledare i EU

Den franska presidenten leder utrikespolitiken och kommer därmed att påverka hur EU styrs.

Frankrike blir EU:s näststörsta ekonomi efter att Storbritannien lämnat unionen och får inflytande därefter.

Därför kan valresultatet få betydelse även för enskilda människor i andra länder.

Kan splittra EU ytterligare

En av huvudkandidaterna är Nationella frontens ledare Marine Le Pen. Hon är uttalat nationalistisk och EU-fientlig.

Om hon väljs till president kan man räkna med att Frankrike blir ovilligt att samarbeta med EU och att landet eventuellt överger både unionen och euron.

Le Pens främsta utmanare är Emmanuel Macron som står för det diametralt motsatta.

Har bestämmanderätt över kärnvapen

Presidenten är högsta kommendör för de väpnade styrkorna och har (liksom USA:s och Rysslands presidenter) rätt att ge order om att använda kärnvapen.

Frankrike räknas ofta som världens tredje starkaste kärnvapenmakt vid sidan av USA och Ryssland.

Vid entrén till Élyséepalatsets park.
Vid entrén till Élyséepalatsets park. Vid entrén till Élyséepalatsets park. Bild: EPA/IAN LANGSDON Frankrike,Élyséepalatset

Huvudkandidater är Macron, Le Pen, Fillon, Mélenchon och Hamon

Emmanuel Macron: Yngst i fältet

Tidigare socialist i den politiska mitten som skapat sitt eget politiska parti En Marche! (Framåt!) som har samma initialer som han själv.

Säger sig vilja genomföra en demokratisk revolution och har regelbundet dragit mer publik på sina valmöten än motståndarna.

Affärsman och god pianist från en läkarfamilj som har examen från elituniversitetet École nationale d’administration, varit ekonomiminister men inte ställt upp i ett politiskt val tidigare.

Yngst av kandidaterna (39 år), stöder EU och betecknar sig själv som vänsterliberal. Vill sänka skatterna både för företag och låginkomsttagare.

Notering i de senaste opinionsmätningarna: 24 procent.


Emmanuel Macron.
Emmanuel Macron. Emmanuel Macron. Bild: EPA/GUILLAUME HORCAJUELO Emmanuel Macron,Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017

Marine Le Pen: I pappas fotspår

Leder Front National (Nationella fronten), ett nationalistiskt ytterhögerparti som hennes pappa Jean-Marie Le Pen grundade.

Tog över ledarskapet av sin far 2011 och bröt med honom efter att han flera gånger förnekat att judeförintelsen ägde rum.

Har försökt städa upp partiets tidigare klart rasistiska framtoning. Kallar processen de-demonisering.

Motarbetar invandring, vill ha Frankrike ut ur EU och eurozonen.

Gillar Donald Trump och har profilerat sig som den ledande populistiska kandidaten. Hennes slogan är ”I folkets namn”.

Notering i de senaste opinionsmätningarna: 23 procent.


Marine Le Pen.
Marine Le Pen Marine Le Pen. Bild: EPA/LIONEL BONAVENTURE Marine Le Pen,Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017

François Fillon: Skandalernas man

Kandidat för det traditionella högerpartiet Les Républicains (Republikanerna).

Vill skära ned den offentliga sektorn kraftigt, avskaffa förmögenhetsskatten och beundrar Margaret Thatcher.

Var tidigare storfavorit inför valet men hamnade i början av året i skandaler kring missbruk av offentliga medel. Polisen undersöker saken.

Trots det har han lyckats behålla ett stöd på cirka 20 procent i opinionsmätningarna.

Anser att han är offer för en smutskastningskampanj som leds av den avgående socialistiska presidenten François Hollande.

Notering i de senaste opinionsmätningarna: 19 procent.


François Fillon.
François Fillon. François Fillon. Bild: EPA/GUILLAUME HORCAJUELO Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017,François Fillon

Jean-Luc Mélenchon: Verbal slagkraft

Yttervänsterpolitiker som lämnat socialisterna och grundat rörelsen La France Insoumise (Det obesegrade Frankrike).

Vill lämna EU och Nato, vara förstående mot Ryssland och landets politik i Ukraina och Syrien, legalisera cannabis, förkorta arbetsveckan från nuvarande 35 timmar och höja skatterna för de rika.

Upp till 100 procents skatt för de rikaste.

Mästare på kortfattade retoriska giftigheter.

Beundrar ledare som Hugo Chávez och Mao Zedong och ogillar Tyskland.

Notering i de senaste opinionsmätningarna: 19 procent.


Jean-Luc Mélenchon.
Jean-Luc Mélenchon. Jean-Luc Mélenchon. Bild: EPA/IAN LANGSDON Jean-Luc Mélenchon,Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017

Benoît Hamon: Överraskningskandidaten

Kandidat för det största vänsterpartiet Parti socialiste (Socialistpartiet).

Hör till partiets vänsterflygel, är pro-EU, vill införa en medborgarlön på upp till 750 euro i månaden, förkorta arbetsveckan från nuvarande 35 timmar till 32 timmar och legalisera cannabis.

Vill också avskriva Greklands och Italiens skulder och fördela dem jämnt mellan de andra EU-länderna.

Besegrade oväntat den tidigare premiärministern Manuel Valls i partiets primärval.

Valls sade sig vara säker på att Hamon leder socialisterna till ett nederlag.

Notering i de senaste opinionsmätningarna: 9 procent.


Benoît Hamon.
Benoît Hamon. Benoît Hamon. Bild: EPA/IAN LANGSDON Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017,Benoît Hamon

Många radikaler bland de övriga kandidaterna

Nicolas Dupont-Aignan.
Nicolas Dupont-Aignan. Debout la France (Res dig, Frankrike). Högernationalist som värnar om det politiska arvet efter Charles de Gaulle. Har försökt profilera sig som ett motgift mot den skandaldrabbade högerkandidaten François Fillon. Nicolas Dupont-Aignan. Bild: EPA/IAN LANGSDON Nicolas Dupont-Aignan,Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017
Philippe Poutou.
Philippe Poutou. Nouveau Parti anticapitaliste (Nya antikapitalistpartiet). Vänsterradikal bilfabriksarbetare som lyckats bra i tv-debatterna men trots det inte lyckats uppbåda något bredare stöd. Philippe Poutou. Bild: EPA/LIONEL BONAVENTURE Philippe Poutou,Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017
François Asselineau.
François Asselineau. Union Populaire Républicaine (Republikanska folkunionen). Högerpopulist som har frexit (Frankrikes utträde ur EU) som främsta tema. Beskylls för att föra fram diverse konspirationsteorier. François Asselineau. Bild: EPA/GUILLAUME HORCAJUELO François Asselineau,Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017
Nathalie Arthaud.
Nathalie Arthaud. Lutte Ouvrière (Arbetarnas kamp). Trotskistisk gymnasielärare som vill införa ett kommunistiskt samhällsskick där fabrikerna kontrolleras av arbetarna. Nathalie Arthaud. Bild: EPA/IAN LANGSDON Nathalie Arthaud,Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017
Jean Lassalle.
Jean Lassalle. Résistons! (Motstånd!). Udda mittenpolitiker från en fåraherdefamilj i Pyrenéerna som tidigare hungerstrejkat mot en fabriksnedläggning och bedrivit kampanj genom att promenera runt Frankrike. Jean Lassalle. Bild: EPA/IAN LANGSDON Jean Lassalle,Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017
Jacques Cheminade.
Jacques Cheminade. LaRouche-rörelsen (efter den kontroversiella amerikanska politiska aktivisten Lyndon LaRouche). Förutspår det internationella finanssystemets snara sammanbrott och vill införa protektionism i stället. Förespråkar kolonisering av månen och Mars. Jacques Cheminade. Bild: EPA/LIONEL BONAVENTURE Jacques Cheminade,Frankrike,Presidentvalet i Frankrike 2017

Läs mera:

Marknaden blir nervös om extremkandidaterna vinner franska valet

Den här gången är ekonomin inte lika viktig som i tidigare franska presidentval. Men den kommande presidenten måste ta de ekonomiska problemen på allvar.

Läs också