Hoppa till huvudinnehåll

Mats Nylund: Det finns ingen gräddfil för pälsfarmare

Vatten rinner förbi reningsverket.
Vatten rinner förbi reningsverket. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén Fäboda,farmområde

För en svinfarmare som inte följer miljöbestämmelser blir det konsekvenser. Men i Jakobstad leder pälsfarmare orenat vatten förbi reningsverk utan påföljder. Trots det säger riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) att det inte finns någon gräddfil för pälsfarmare.

- Det är inget fel på lagstiftningen kring pälsfarmers miljötillstånd. Har vi brister så finns de i övervakningen och uppföljning av tillstånden, säger Nylund.

Efter valpningen finns det över 100 000 rävar på farmområdet Vallan i Jakobstad. Området är nästan 85 hektar stort och det har vuxit enormt sedan starten 1977.

Vestersundsby delägarlag som representerar skogsägarna runt farmområdet har krävt en miljökonsekvensbedömning för området som helhet.

Farmorådet vid Fäbodaviken i Jakobstad.
Farmorådet vid Fäbodaviken i Jakobstad. Bild: Kenneth Nygård Jakobstad,fäbodaviken

Gränsen gick vid 2500 avelshonor

Enligt lag ska en miljökonsekvensbedömning göras av projekt som kan ha betydande skadliga miljökonsekvenser. Men någon sådan miljökonsekvensbedömning (MKB) har inte gjorts av farmområdet i Jakobstad.

Enligt § 6 i MKB-förfarandet och de regler som gällde före 2015 finns det kopplingar till storleken på verksamheten för kycklingar, hönor och grisar. Pälsdjur nämns däremot inte direkt.

Pälsfarmer kunde ändå beröras, eftersom en avelshona av räv beräknas ansågs motsvara 1,2 gånger ett slaktsvin. Gränsen för MKB-förfarande för slaktsvin går vid 3000 stycken, det vill säga 2500 avelshonor för räv.

De här reglerna gällde fram april 2015 när lagen ändrades.

Det krävs fortfarande 3000 djurenheter men nu motsvarar en avelshona av räv 0,41 djurenheter och det betyder 7300 avelshonor i dagens läge. Reglerna gäller ny verksamhet, på nytt område men de kan variera på grund av lokala förhållanden. En avelshona av mink har en djurenhetskoeeficient på 0.18

Myndigheterna krävde inte MKB

Farmanda Räv Ab fick besked av NTM- centralen våren 2012 angående utvidgning av verksamheten och behovet av ett MKB-förfarande. Svaret var i korthet att projektet inte har sådana miljökonsekvenser att det behövs ett MKB-förfarande.

I anhållan ansökte företaget om tillstånd att utvidga från 3150 avelshonor till 4697 stycken. Den årliga pälsproduktionen beräknades bli 30 000 pälsar på enbart en företagare.

Ökningen i antalet avelshonor blev 1547 stycken, alltså klart under svinekvivalenten som skulle ha krävt en ökning med 2500 stycken för att en miljökonsekvensbedömning skulle ha blivit aktuell direkt.

I praktiken överskrider ändå enbart det här farmföretaget nästan två gånger svinekvivalenten för MKB-förfarande när det gäller en grisfarmare om man ser till helheten.

Österbottens förbund, Jakobstads miljöbyrå, planläggningsavdelningen i Jakobstad och NTM- centralens ansvarsområde för trafik och infrastruktur har gett sina utlåtanden i frågan och ingen ansåg att det behövs ett MKB-förfarande.

Skogsägare missnöjda

Pälsfarmaren i fråga, Patrik Hellén, konstaterade att inget MKB-förfarande behövs för hans farmutvidgning då NTM- centralen ringde upp honom.

Miljövårdsbyrån i Jakobstad ansåg att ett MKB-förfarande inte ger miljötillståndsansökan något betydande mervärde om ansökan kompletteras med grundliga utredningar om verksamhetens konsekvenser för vatten och luft.

På farmrådet finns tio farmföretag med miljötillstånd, större och mindre. Farmanda Räv är bara ett av dem och så länge utvidgningarna hålls på den nivå som de är på nu kan företaget slippa ett MKB-förfarande.

Förbättringar har gjorts på farmområdet under decenniernas lopp med bland annat reningsverk, men samtidigt har området vuxit enormt i omfattning.

Skogsägarna runt farmområdet är missnöjda med hur verksamheten sköts. Sommarstugeägarna är missnöjda eftersom den bäck som rinner från farmområdet mynnar ut i Fäbodaviken och orsakar övergödning.

Måsfåglar är ett problem i Fäbodaviken eftersom de provianterar på farmområdet och flyger ut till närbelägna sandbankar i Fäbodaviken.

Måsproblemet har bland lett till att nät spänts över farmerna i ett försök att hindra måsarna att proviantera vid farmerna.

"Inget fel på lagen"

- Jag tycker inte att vi har brister i gällande lagstiftning, säger riksdagsman Mats Nylund.

- Farmerna på farmområdet är grundade för så pass länge sedan att de inte omfattades av MKB-lagarna.

- Myndigheterna skall ta ställning till totalbelastningen och beakta det som tidigare finns på området. Det är en missuppfattning att det inte görs, det prövas i varje enskilt fall.

Vilken är din åsikt om att vatten vid kraftigare regn eller snösmältning på våren delvis rinner orenat förbi reningsverken på området?

- Jag tycker det borde åtgärdas så fort som möjligt. Enligt min uppfattning betyder det att kraven i gällande miljötillstånd inte uppfylls och uppfylls de inte så måste de åtgärdas.

Borde pälsfarmarna åläggas vite för att förbättringar skulle ske snabbare?

- Naturligtvis skall man söka lösningar i samförstånd i första hand.

Mats Nylund.
Mats Nylund. Mats Nylund. Bild: Yle/Carl-Magnus Långkvist. nylund

Olika konsekvenser för gris- och pälsfarmare

Matsmältningsapparaten för grisar och rävar är likartad, men lagstiftningsmässigt får miljööverträdelser olika konsekvenser för en grisfarmare och en pälsfarmare. Det här gäller speciellt i hur snabbt myndigheterna slår till om överträdelser sker.

- Det blir snabbt väldigt stora konsekvenser för en grisfarmare. Bryter en grisfarmare mot gällande lagstiftning bryter han mot den förbindelse han har gjort om jordbruksstöd.

- Det handlar varken om böter eller vite, de ekonomiska konsekvenserna blir så stora att verksamheten äventyras genast, säger Nylund.

Det handlar i grunden om vilken näring som får samhällsstöd och vilken näring som inte får stöd.

"Ingen gräddfil för pälsfarmare"

- Det finns inget samhällsstöd för pälsfarmning, annat än stöd för att i vissa fall till exempel flytta farmer från grundvattenområden.

- Men ingen får hålla på med verksamhet som bryter mot tillstånd eller lag, oberoende av vilken verksamhet det är. Det finns ingen gräddfil för pälsfarmare, säger Nylund.

Vad händer om UPM i Jakobstad regelbundet, ett par gånger i året, skulle släppa ut orenat vatten förbi sitt reningsverk?

- De åläggs vite och det kan läggas på olika nivåer om man fortfarande bryter mot villkoren. Det brukar man göra gentemot industrin, det är ett väldigt effektivt sätt att få företag att följa regelverk.

- Jag tycker vite är det sista man skall ta till, istället skall man se vad som är problemet och ta itu med det, säger Nylund

Artikeln har kompletterats 24.4 2017 13.15 under mellanrubriken Gränsen gick vid 2500 avelshonor. Kompletteringen gäller de nya regler som gäller från april 2015, det vill säga efter det fall som refereras till i artikeln.

Läs också