Hoppa till huvudinnehåll

Josephine Hellbom: Ungdomar är inte lata för att de inte skriver språk i studenten

Josephine Hellbom går i Gymnasiet Grankulla samskola.
Josephine Hellbom går i Gymnasiet Grankulla samskola. Bild: Yle/Catharina Baumgartner Gymnasiet Grankulla samskola,josephine hellbom

Att intresset för språk i studentskrivningarna dalar är ett allmänt faktum. Det handlar inte om att vi ungdomar är lata och inte bryr oss om språk. Det handlar (helt enkelt) om att det inte är schemamässigt möjligt.

Gymnasierna i hela Finland har precis haft kursval då studerande bestämmer sig för vad de ska läsa för kurser nästa år. Jag vill skriva sju ämnen i studenten. Inför nästa år får jag bara välja 35 kurser plus sådana som jag eventuellt tänker tentera, då är jag uppe i 39 kurser. 18 obligatoriska, resten valbara och ändå ingen plats för extra språk.

Jag började läsa tyska i åttan efter att jag sett på tyska tv-program och då fått den fenomenala idén att börja läsa ett främmande språk. Nu i dag vill jag läsa språk men det är helt enkelt inte möjligt för mig eftersom jag vill läsa så mycket annat.

Språkprov i engelska.
Behöver vi verkligen sex obligatoriska kurser i engelska? Språkprov i engelska. språktest

Ett extra språk innebär ca 3-4 kurser till per läsår. Förutom kurserna skall man också lära sig grammatik, ord och så småningom få ihop dem till meningar och tal. Det vill säga kunna kommunicera.

Studier visar att ju tidigare man börjar läsa språk desto bättre lär man sig och kan tillägna sig språket. Varför måste inte alla lågstadieskolor då bjuda ut främmande språk? Visst är det väl en resursfråga också men de pengarna skulle man få tillbaka när sämre språkkunskaper inte längre skulle hota Finlands ekonomi.

Om det inte finns tillräckligt lärare i främmande språk kanske två-tre skolor i närheten kunde dela på en lärare? Det är trots allt inte hemskt många extra timmar skola man kan ha på lågstadiet. Det skulle resultera i många flugor i en smäll: någon får ett jobb, Finlands ekonomi gynnas och studerande lär sig språk. Vad är inte bättre än det?

Ungdomar är inte lata för att vi inte skriver språk i studenten. Det är helt enkelt inte möjligt om man, som jag, är intresserad av flera ämnen.

Skoleleverna satsar mest bara på engelska, övriga språk kollapsar visar siffror som mediegruppen Uutissuomalainen lagt fram. Varför har vi då till exempel sex obligatoriska kurser engelska i gymnasiet om alla nu satsar på engelska? Sex obligatoriska kurser är ganska mycket. Det är lika mycket som modersmålet och korta matematiken. Det är ungefär tolv procent av de obligatoriska kurserna. Ett annat exempel är finska. De flesta kan finska, varför har vi då sex obligatoriska kurser också av det?

Brexit blir också intressant när man funderar just på engelska. Kommer jag att ha nytta av engelskan jag studerat? Borde jag absolut fortsätta läsa tyska eftersom tyskan tillsammans med franskan kommer att bli de största språken inom EU? Det är väldigt mycket osäkerhet kring frågan vilket gör att jag blir ännu mer olustig i mitt beslut att sluta läsa tyska.

Ett sätt att locka studeranden att läsa dessa viktiga språk är att man kunde marknadsföra till exempel kurser på Arbis och kvällsgymnasiet. Problemet här är att ingen studerande vet hur den ska gå tillväga. Hur anmäler man sig till en kurs på Arbis eller kvällsgymnasiet? Vad innebär det för ens studier? Hur fungerar det egentligen? Jag har ingen aning.

Sex obligatoriska kurser i både engelska och finska är ganska mycket. Det är lika mycket som modersmålet och korta matematiken. Det är ungefär tolv procent av de obligatoriska kurserna.

Att läsa en tyskkurs på kvällsgymnasiet skulle jag bra kunna tänka mig och det finns säkert också andra som tänker i samma banor som jag. Men jag måste få erkänna att vi studerande kan behöva den där lilla puffen att “Hej, har du funderat på att du kan läsa detta på kvällsgymnasiet?”

Ungdomar är inte lata för att vi inte skriver språk i studenten. Det är helt enkelt inte möjligt om man, som jag, är intresserad av flera ämnen. Då måste någonting lämnas bort och då känns språk lättast att lämna.

SAOL, Svenska Akademiens ordlista.
SAOL, Svenska Akademiens ordlista. Bild: Yle/Hedda Jakobsson saol

Om jag om två år vill bli färdig från gymnasiet måste jag faktiskt gå alla obligatoriska kurser. Det är inte mitt fel att vi har så många obligatoriska kurser som måste avläggas. Samhället vill att vi ska ha en bred allmänbildning samtidigt som framtiden kräver att vi ska kunna främmande språk. Detta går helt enkelt inte ihop.

Så sluta tro att vi är lata. Vi har inte möjligheten och det är här problemet ligger.

Kolumn skriven av: Josephine Hellbom, gymnasiestuderande vid Gymnasiet Grankulla samskola

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan