Hoppa till huvudinnehåll

Unga om 1918-bok: "Det är så enkelt att välja sida och se den andra som fienden"

Harald Sirve och Sonja Krogius har provläst läroboken om 1918.
Gymnasieeleverna Harald Sirve och Sonja Krogius har tittat närmare på den nya boken om händelserna i Finland år 1918. Harald Sirve och Sonja Krogius har provläst läroboken om 1918. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle 1918,harald sirve

Nästa år har det gått hundra år sen inbördeskriget i Finland år 1918. En ny tvåspråkig lärobok om händelserna distribueras nu till finländska unga och vi bad två gymnasieelever provläsa den.

Boken "1918 - Minä olin siellä. Jag var där." baserar sig på privatpersoners arkivmaterial. Människor vars tankar, minnen och känslor konserverats i dagboksanteckningar, brev, fotografier, teckningar mm och här lyfts fram för att ge en mer personlig bild av händelserna än de som historieböckerna vanligen brukar erbjuda. Målet är att inte ta ställning utan låta båda sidornas berättelser komma fram.

Tanken är att boken ska kunna användas i undervisningen, såväl i historia, samhällslära och modersmål som i det andra inhemska språket samt i samband med temahelheter. Mer om “1918 - Minä olin siellä. Jag var där.” kan du läsa om i en tidigare intervju med Nelly Laitinen, första arkivarie på Svenska litteratursällskapet i Finland som tillsammans med Suomen Kirjallisuuden Seura ger ut boken i fråga.

...men jag visste inte hur många som dog i fånglägren...

Sonja Krogius och Harald Sirve studerar båda på tvåan vid Tölö gymnasium. Händelserna år 1918 har de läst om i skolan också tidigare.

- Det var inbördeskrig, det var röda och vita och båda sidor gjorde ganska grymma saker, sammanfattar Sonja.

Harald för sin del råkade i tiden läsa den tecknade serien Korkeajännitys med krigshistoria som genomgående tema och den väckte ett visst intresse också för inbördeskriget så efter det har han läst mer.

- Jag visste en del om den politiska och socioekonomiska bakgrunden för de vita och röda och propagandan som fördes. Men jag visste till exempel inte om hur många som dog i fånglägren, säger han.

Bilderna berör mest

- En sak som jag reagerade speciellt starkt på var bilden på Arvo Koivisto ur röda gardet, fotograferad i soldatutrustning och med gevär, säger Harald. Det står att han blev avrättad bara 14 år gammal, bara några år yngre än jag. Fick mig att tänka på hur bra jag har det och hur tacksam jag är för att jag inte behöva uppleva krig. Och hur mycket mer jag kan uppskatta det jag har i mitt liv just nu.

Även Sonja berördes av bilderna.

- Här är en bild från Tammerfors där lik är utlagda på gården. Krig är ju helt enkelt bara hemskt. Och världen så annorlunda då ens vardag är krig.

Röda fångar i Ekenäs 1918.
Röda fångar på Ekenäs tågstation 1918. Röda fångar i Ekenäs 1918. Bild: Svenska litteratursällskapet i Finland röda fångar

Lätt att ta till sig

Boken får en positiv bedömning av såväl Sonja som Harald.

- Jag gillade den nog, säger Harald. Den gav både en helhetsmässig och mer intim bild. Hur det var att leva under kriget i ett väldigt splittrat Finland.

Sonja håller med.

- Den är lätt att ta till sig och håller säkert intresset uppe även för sådana som kanske inte är så historieintresserade, säger Sonja.

Tvåspråkigheten uppskattas också.

- Gillade verkligen mycket att boken är gjord både på finska och svenska. Till exempel det här att vissa brev fanns bara på svenska och andra bara på finska så man är tvungen att läsa på båda språken för att få alla synvinklar. Bra också då ska användas i undervisningen, säger Harald.

Skulle de ha gjort något annorlunda hade det varit att hitta ännu mer arkivmaterial - fler berättelser - av vanliga finländare.

....bror mot bror....

Läsningen om händelserna 1918 väckte tankar.

- Nå till exempel hur enkelt det är då man ser på konflikter att välja den egna sidan och se den andra som fienden. Det här öppnade ögonen till att båda sidorna inte bara var människor utan framförallt finländare. Det var bror mot bror och vänner mot vänner. Det fick mig att tänka på hur man kan ha så våldsamt skilda åsikter att det leder till en sådan situation, säger Harald.

- Svårt att greppa att det bara är hundra år sen och att man inte ser det i dagens samhälle annat än som små spår i politiken, säger Sonja.

Kan vi förstå inbördeskrig ute i världen bättre genom att bättre känna till vårt eget?

- Många bryr sig inte om konflikter ute i världen då det inte har med en själv att göra. Men här då mor- och farföräldrar eller deras föräldrar varit med och folks familje- och vänskapsrelationer splittrades på grund av kriget så är det annorlunda. Det hjälper en att förstå och känna sympati med sådana som nu lider av krig, säger Harald.

Sonja instämmer.

- Då man läser hur Finland hade det under inbördeskriget så berör det mer. Då kanske man helt konkret förstår och känner att man vill hjälpa till också idag. Det ska ju inte vara så att oskyldiga civila i ett krigsområde ska råka ut för sådana här saker.

Här kan du bekanta dig med boken digitalt

Lyssna på radiointervjun med Sonja Krogius och Harald Sirve.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle